Utbildningstiden för att bli tandhygienist i Portugal är tre år lång, och motsvarar den två åriga grundutbildningen samt påbyggnadsutbildningen på KI. Under mitt utbyte var jag tillsammans med de studenter som gick tredje året, de var redan väldigt duktiga och snabbheten var redan intränad då de har mycket mer patienter än vad vi har på Vuxenkliniken. Klinikkläder och instrument var studenterna själv tvungna att betala men under tiden jag var där fick jag låna de saker som jag behövde.
I Lissabon har de ett rullande system där hälften av de studerande är ute på en klinik och arbetar medan andra hälften är på kliniken vid universitetet, tack vare detta system får studenterna mycket mer patientkontakt. De hade nyligen övergått till ett elektronisk patientjournal-system, men de gamla pappersjournalerna användes fortfarande, trots att allt var på portugisiska så var det inget problem då jag alltid hade en annan studerande som var med och översatte när jag vari i behov av det.
Överlag så hade jag inga problem med språket när jag hade patienter då de flesta pratade bra engelska. Vi hade ca 1,5h på oss att göra undersökningen samt utföra mekanisk infektions behandling, att hålla sig inom tidsramen var lite svårt i början då det tog lite tid att komma in i deras rutiner. Alla på kliniken var väldigt ivriga på att ge tips och hjälpa till, detta gav mig en stor fördel för att öva upp mina kliniska färdigheter. Undersökningen som gjordes på patienten bestod av en bettfysiologisk undersökning av ansiktets muskler och lymfkörtlar därefter gjordes det en helt vanlig munundersökning som jag var van vid att göra hemma i Sverige.
De använde sig ett analogt röntgensystem vilket var helt nytt för mig, jag fick ingen skolning om hur den skall användas men jag försökte vara med så mycket jag kunde när de andra eleverna använde den. Bildtagningen var exakt samma princip som vi hade lärt oss på röntgenkursen på KI, det enda som var annorlunda var framkallningen av bilderna då det tog upp till 8 min att framkalla en bild. Detta lade en press på behandlaren att få en bra bild på första försöket då en omtagning av bilder skulle minska på tiden man sedan hade kvar för att ta bort tandstenen. Receptionisterna ansvarade för att studenterna hade patienter vilket var annorlunda än på KI då det är studenterna som ansvarar för att ringa patienter. Ett besök hos tandhygienist studenten kostade 20 euro men inkluderade inte saker som till exempel röntgen eller fluorlackning. I och med att Portugal är ett fattigt land är det därför önskvärt att att blir klar på ett besök, det som även kom som en chock till mig var att flera patienter inte ville att man skulle ta röntgenbilder då det kostade extra.
Varje måndag hade de patienter med någon typ av funktionshinder och de var väldigt stolta över att få erbjuda mig en inblick till något som vi inte har möjlighet till på KI. Att få vara med på sådana besök var väldigt givande och var absolut något extra som man kan ta med sig när man börjar arbeta som tandhygienist. Jag fick även chansen att vara med på ortodonti-pass med tandläkarstudenter.
Jag hade 2 dagar klinik i veckan, med två patienter varje dag, antalet klinikdagar bestämde jag tillsammans med en av lärarna på plats. De övriga dagarna i veckan använde jag till att skriva på examensarbetet samt plugga på alla tentor jag skrev i Portugal. Tentorna skrevs samtidigt som studenterna på KI. Jag fick hjälp av studenterna på klassen då de skickade sina anteckningar till mig, detta hjälpte mig enormt då vissa föreläsningar var väldigt svårt att få ett grepp om enbart med hjälp av powerpointen.