Mina tre första veckor var jag på The Children's Sunshine Home, CSH. Ett boende för barn med grava funktionshinder. På CSH vårdades ca 30 barn, på tre olika avdelningar. Jag var mestadels på avdelningen för barn mellan 0 och 10 år, litle oak. Flera av barnen som vårdades hade hjärnskador och neurologiska skador som ledde till funktionsnedsättningar och medicinska behov.Under min praktik period fick jag delta i omvårdnaden av barnen. Med allt från påklädning, blöjbyten och bad till hantering och assistans vid byten av track och delning och administrering av läkemedel och näringstillförsel via sond och PEG samt hantera syrgas och inhalationer. Jag försökte också alltid vara med vid aktiviteterna för barnen som massage, tecken sånger, rörelse övningar mm. Jag hade också tillfälle att närvara på en dag med föreläsningar, en sjuksköterska berättade om hemmets filosofi och historia och efter det berättade ett av barnens mamma om deras livshistoria och upplevelser utifrån att leva med ett barn med svåra funktionshinder. Det jag inte reflekterar så mycket över innan jag började denna kvinnor och barn placering var att under kategorin barn fanns även mycket sjuka barn. Och under min första vecka var det ganska jobbigt att se dessa små barn ha det så jobbigt. Flera av barnen var så funktionshindrade att kommunikationen med dem var svår även för deras föräldrar. Då de inte ens kunde gråta eller göra miner för vad de gillade eller när något var fel.
Min andra placering var på ett Health Centre i Ballymun. Ballymun är ett ganska nedgånget område i norra Dublin, arbetslösheten är mycket hög och många har problem med alkohol och droger. På Helthe Centrat ansvarade man för vården av äldre, barn, patienter med funktionshinder, psykologisk vår och generell vård. I Irland ansvarar Healt Centren dessutom för den vård som vi i Sverige har på MVC och BVC. Under placering fick jag vara med på och se mycket, det var dock inte mycket jag kunde göra själv. Med min handledare gjorde jag ofta hembesök för att leverera mediciner till äldre, träffa nyblivna föräldrar och göra första kontrollen av deras bebisar, hörseltest, såromläggningar, osv.
Under de hembesök vi gjorde till äldre var det ofta för att göra såromläggningar. Vad jag fick se och göra under denna praktik utformades helt enkelt efter behoven som fanns hos vårdtagarna. Något som kändes mycket annorlunda var att man under arbetstid hade sina privata kläder. Detta för att respektera patienten, då man inte vill att de skulle synas att en sjuksköterska kom på besök .
Min tredje placering var på endast en vecka på Larkhill Healt Center, vilket var en del av Ballymun ett par kilometer längre bort. På Healt Centret bestod arbetet som tidiga mycket av hembesök för såromläggningar, samtal eller uppföljningar. Jag var också med på de olika mottagningarna som man hade varje dag för sår omläggning, BVC och amningsgrupper. Amningsgruppen var en gång i veckan under 2 timmar, det var en ”öppentid” då mammor kunde komma ock gå. Grupper som denna hade startats för att försöka öka antalet ammande mammor. I Irland är det nämligen inte så vanligt att man ammar, de finns dock en uppåtgående trend. Men eftersom man inte ammat på många år finns ingen erfarenhet hos den äldre generationen och därför startades grupper som denna för att man skulle kunna stödja varandra, träffa en PHN och ställa frågor. Man tog också tid gästföreläsare som pratade om olika ämnen eller höll i baby massage. Denna placering blev dock mycket ”titta på” placering då jag bara var där under en vecka.
Min fjärde placering var en vecka på ett dagsjukhus för äldre på The royal hospital of dannybroke. Till dag sjukhuset kom patienter som var hemma boende och från 65 år och uppåt. Mellan kl 10 och 15 hade de tid på dagcentret en eller ett par dagar i veckan, då de fick lunch och hade möjlighet till aktiviteter och samtal. Under dagen gick personalen runt och pratade med de olika patienterna, en sjuksköterska hade alltid det dagliga ansvaret för varje patienten och pratade då lite extra med just denna patient och gjorde sedan journalföringen. Mycket av sjuksköterskans arbete här var inriktat på rehabilitering och prevention för de äldre. Under eftermiddagarna försökte man alltid anordna en grupp aktivitet på dagcentret ofta i form av lagtävlingar. Det kunde exempelvis vara bowling (sittandes och anpassat för äldre), Quiz eller korsord.
Tyvärr var det inte så mycket som jag kunde göra själv, däremot var man hela tiden delaktig i de aktiviteter som pågick och samtalade med patienterna. Varje morgon gjorde jag dock blodtrycks och pulskontroller på alla patienter.
Sista placeringen var fem veckor på Leopardstown Park Hospital. På sjukhuset hade jag placeringar på flera olika avdelningar, dagcenter för dementa, dagcenter för äldre, avdelningar för boende och särskilda boenden för dementa.
Avldelningarna för boende patienter var sk. ”nigthingale” avdelningar med ett rum, ett enda långt rum med sängar längs väggarna, en receptions och matplats eller dagrum. Patienterna hade sin egen säng och en lite garderob, för avskildhet fanns tyg draperier runt sängarna. På avdelningen fick jag hjälpa till med medicindelningen och omvårdnad. Omvårdnad och skötsel bestod av att hjälpa patienterna upp på morgonen, hjälpa till vid toalettbesök ”spend a penny” eller ”go to the lu” som damerna så fint bad att få göra, stödja och mata vid måltider och all annan tänkbar omvårdnad. På avdelningen var det en hemtrevlig stämning och man tog väl hand om sina patienter och var måna om att de hade de bra. Trotts brist på resurser och gamla lokaler.
Jag var också på sjukhusets dagcenter, vilket liknade de tidigare dagcentret jag varit på, med fokus på aktiviteter av olika slag och samtal. De patienter som via sjukhus hade remisser för blodprovtagning hade möjlighet att ta blodproven på dagcentret. De fans på sjukhuset en speciell sjuksköterska som kom runt och tog blodproven. I Irland får man som student inte ta blodprov, men jag fick vara med och se och hon förklarade allt hon gjorde under provtagningsproceduren.