Jag har alltid sökt äventyr och efter flera år på samma utbildning i samma stad var det dags för något nytt. Att bestiga Kilimajaro eller korsa nordpolen passade inte riktigt in kursplanen så jag satsade istället på några månader på Erasmusutbyte. KI är duktiga på att informera om de olika utbytesorterna och vad de har att erbjuda bland annat genom temadagar och studentpresentationer av tidigare utbyten. Att höra de andra studenterna berätta om sina utbyten och läsa olika reseberättelser tyckte jag gav en särskilt bra inblick i vad man kan förvänta sig av ett utbyte. Det finns ju som bekant flera olika utbytesorter, alla med olika attribut. Så det gäller att tänka igenom vad just du vill ha ut av ditt utbyte. Jag ville åka till en utbytesort där jag kunde få så mycket klinisk träning som möjligt, jag ville ha mycket patientkontakt och gärna få möjlighet att prova sånt som kan vara svårt att få göra på KI. Utöver studiemöjligheterna sökte jag även en ort som jag inte besökt tidigare som erbjöd häftiga naturupplevelser och ett spännande miljöombyte. Så vad passar då bättre än Island? KI är väldigt välordnat när det kommer till Erasmusutbyten. Tandläkarprogrammet på Háskóli Íslands i Reykjavik tar allt lite mer som det kommer och studenten ansvarar själv för att få ut det mesta av vistelsen. Jag fick mycket lite information från mitt partneruniversitet innan ankomst och ärligt talat fick jag nog inte så mycket information när jag var på plats heller. Du bör vara beredd på att fråga mycket och tänka på att allt kommer lösa sig. Studenter, lärare och personal är alla mycket hjälpsamma och ställer alltid upp och hjälper dig bara du ber om det. Det är en öppen och familjär stämning på skolan och det är lätt att anförtro sig till de andra studenterna och få stöd i sånt som känns svårt. Inför resan dit behövs inga speciella vaccin, blodprov eller intyg. Däremot bör du ta med egna klinikkläder och skor som enligt kutym bör vara helt vita. Jag fick låna det av KI men min blåa lånebussarong gick inte hem i Reykjavik så jag fick till slut låna vita klinik t-shirtar för att passa in bättre. Kontakta Britt-Marie Meldert på KI angående lån av klinikkläder och fråga särskilt om du kan få låna vita bussaronger i och med deras klädkod på kliniken. Tre uppsättningar med byxa och bussarong och en klinikrock räcker fint. Det kan även vara bra att be kontaktpersonen på Haskoli Islands tandläkarprogram att informera övrig personal om att du kommer och hur länge du ska stanna. När jag kom kände inte ens klinikchefen till att jag skulle vara där i tre månader och alla lärare undrade vad jag gjorde där. Som tur var så hade kontaktpersonen på skolan utsett en elev på programmet att hämta upp mig på busstationen och visa mig runt när jag kom. Han bjöd även in mig till studenternas Facebookgrupp där jag skrev en hälsning och kort presentation om mig själv innan skolstarten vilket uppskattades mycket av de andra studenterna och gav mig en fin start på min vistelse.

När man kommer till Háslóli Íslands är det lätt att få lite lätt panik och iallafall inombords känna sig som den isländska Óskar ser ut (se bild) men frukta icke! Försök att förbered skolan väl på att du kommer och ta det lugnt. Allt kommer lösa sig och du kommer lära dig supermycket.Jag rekommenderar att kontakta programmet i god tid och kolla när de vill att du är på plats. Deras vårtermin startar första vardagen efter nyår men det brukar vara okej att komma någon vecka senare eftersom vår hösttermin inte slutat då. Här är en länk till personalen på tandläkarprogrammet på Haskoli Islands http://english.hi.is/school_of_health_sciences/faculty_of_odontology/staff jag skulle börja med att kontakta deras ”Head of Department” som har koll på det mesta så kan hon slussa dig vidare. Haskoli Islands ordnar en officiell uppstartsvecka direkt efter nyår för alla utbytesstudenter. Tyvärr hade vi en sluttenta den veckan så jag kunde inte komma förrän veckan efter men det var inga problem. Tandläkarprogrammet är ändå lite avsides från resten av högskolan och ingen förväntar sig att du varit med under introduktionsveckan i vilket fall. Var inställd på att du kommer vara den som sköter ditt utbyte och styr upp så att du själv känner att du får ut det du vill av vistelsen. Det erbjuds ingen introduktionskurs på programmet och jag förväntades mer eller mindre börja med patientbehandlingar redan första dagen, detta trots att jag själv ansvarar för att ringa in mina patienter vilket jag inte riktigt fick ihop logiken kring. Till en början försökte jag askultera hos de andra studenterna för att få grepp om rutinerna och så vidare men det slutade med att jag mer eller mindre fick hoppa i den djupa delen av bassängen och lära mig allt genom att göra det själv och fråga massor. Ärligt talat är det nästan lättare så, ta det bara lugnt och var tydlig med att du behöver lite mer handledning till en början. Många rutiner är slappare för utbytesstudenten och du kommer undan med att inte fylla i varenda blankett och så vidare. Viktigast är att du har bra koll på det du gör och kan redogöra för allt om så behövs. Men olika rutiner gäller för de olika kliniska ämnena så kolla med ansvariga lärare vad som gäller. När du ansöker till skolan kan du ange om du är intresserad av att ha en ”buddy” eller fadder som studerar vid högskolan. Faddrarna kan komma från olika utbildningar och har ofta flera utbytesstudenter som de sätts i kontakt med. Det kan vara ett trevligt sätt att få lite allmän koll på högskolan och vad som händer där och även på stan och så vidare. Den kontakten blir lite vad du gör den till. Studenterna på tandläkarprogrammet kommer också hjälpa dig komma till rätta och som sagt så såg kontaktpersonen på skolan till att en av tandläkarstudenterna mötte upp mig och visade mig runt när jag kom.

Island är ett mycket litet land med en egen lika liten valuta. Valutakursen kan svänga kraftigt och många islänningar skojar om att de aldrig betalar samma hyra varje månad på grund av konjunktursvängningarna. Landet Island gick i konkurs 2008 och det skojades friskt om att hela ön gick att köpa till högst bjudande. Men de lyckades återhämta sin ekonomi och när jag gjorde mitt utbyte var den isländska ekonomin i toppform mycket tack vare den stadigt ökande turismen. Inför min resa till Island hade jag blivit varnad att det är superdyrt där. Ja ja, tänkte jag, så farligt dyrt kan det väl ändå inte vara? Första veckan försökte jag få kläm på valutakonverteringen och kunde konstatera att allt mycket riktigt var några kronor dyrare än i Sverige. Tillslut kunde jag inte längre blunda för att det faktiskt var svindyrt att leva på Island, särskilt när man lever på CSN. Går man och fikar så går en bryggkaffe och kaka på stan lös på ca 150 svenska kronor, en fulöl på krogen kostade kring 80 SEK, känner man för en bakispizza får man punga ut ca 250 SEK och hyran för min lilla källarlägenhet som enligt alla var extremt låg med tanke på mitt boendes läge, var på åttiotusen ISK ca 6000 SEK/månad. Så för en kort stund varje månad kunde jag känna mig superrik och fullkomligt bada i tusenlappar och femtusenlappar innan jag betalade in hela bunten med stora sedlar till min hyresvärd. När jag kom till Reykjavik skaffade jag ett ESNcard https://esn.org/esncard på högskolan, inkluderat ett SIM-kort för mobilen för 2500 ISK ca 190 SEK. ESN-kortet är ett studentkort för utbytesstudenter som likt CSN-kortet ger dig studentrabatter och olika typer av erbjudanden. I Reykjavik kan du köpa bara ESN-kortet men du erbjuds även köpa det ihop med ett isländskt SIM-kort så slipper du leta reda på ett sånt också. Jag erbjöds också köpa ett kårmedlemskap via studenterna på tandläkarprogrammet för ca 150 SEK som även det kom med olika erbjudanden och medförde lägre kostnad för fester som ordnades av kåren. Jag rekommenderar att köpa båda så är du officiellt med på alla fronter. För att spara pengar åt jag alltid matlåda på skolan, till skillnad från de isländska studenterna som oftast köpte lunch i cafeterian eller på mataffären. Men det är populärt att äta lunch i kårlokalen oavsett om man har matlåda eller köpemat så man får alltid sällskap på lunchen. Jag sparade också in pengar genom att promenera överallt och bara åka buss vid enstaka tillfällen. Kollektivtrafiken i Reykjavik är nämligen rätt dyr så det är bra att ha gångavstånd till vardags. Det vara smart att haka på andra för att åka på utflykter och äventyr så man kan dela på de kostnaderna. På det hela taget hamnade mina sammanlagda utgifter kring ca 15 000 SEK per månad så det kan vara bra att ha lite extra sparpengar inför ditt utbyte på Island. Var inställd på att det kommer gå åt mer pengar än vanligt.

Att hitta boende i Reykjavik kan vara svårt och du får vara beredd på att det troligen kommer kosta mer än i Stockholm. Partneruniversitetet kan tyvärr inte erbjuda någon direkt hjälp med att hitta boende. Särskilt då antagningsbeskedet ofta kommer med rätt kort varsel innan kursstart och man måste vara registrerad student för att stå i studentbostadskön. Många utbytesstudenter bor på långtidshostel, andra hyr in sig i ett rum i delad lägenhet eller hus. Många av de hostel och andra boendelösningar som förmedlas till utbytesstudenter är ofta rätt sunkiga. Fördelen är att man får bo med andra som är i samma situation som en själv och att man lätt får nya vänner och kan haka på olika aktiviteter. Vill man inte bo i kollektiv kan det vara svårare att hitta boende men det är inte omöjligt. Jag hittade med väldigt mycket tur en egen liten källarlägenhet på ca 19 kvm med eget pentry och badrum, centralt beläget mellan skolan och centrum. Min hyra var på 80 000 ISK, ca 6000 SEK vilket inte var mer än vad andra betalade för sina rum i betydligt sunkigare kollektivboenden. Det stället erbjöds jag av hyresvärden efter att ha lagt upp en intresseförfrågan i den isländska boendegruppen på Facebook som heter Leiga https://www.facebook.com/groups/271833860791/?fref=ts så mitt tips är att börja där. När du hittar något kan det vara bra att kolla upp gångavståndet till skolan i Google maps https://www.google.se/maps/place/L%C3%A6knagar%C3%B0ur/@64.1323222,-21.9308796,15.01z/data=!4m13!1m7!3m6!1s0x48d674b9eedcedc3:0xec912ca230d26071!2sReykjavik,+Island!3b1!8m2!3d64.1265206!4d-21.8174393!3m4!1s0x0:0xa2ae8a48f1572c99!8m2!3d64.1365088!4d-21.9292098?hl=sv, på adressen 16 Vatnsmýrarvegur, 101 Reykjavík, Island. Det är nämligen rätt dyrt att åka buss i Reykjavik och jag var väldigt tacksam över att jag kunde promenera till och från skolan och centrum.

Tandläkarprogrammet i Reykjavik är ett litet program med små kurser om åtta studenter i varje kurs. Konkurrensen om att komma in på programmet är stenhård och urvalet ser genom en öppen introduktionstermin där ca 100 studenter deltar. I slutet av terminen skrivs en sluttentamen och de åtta studenter som gör bäst ifrån sig på den tentan får erbjudande om att börja programmet. Det är inte ovanligt att man går introduktionsterminen flera gånger innan man kommer in på programmet. Under utbildningen betygssätts studenten vid varje moment och om man inte klarar en tentamen på tredje försöket så stängs studenten av från programmet. Kraven på de isländska studenterna är helt klart hårda men det innebär även att de studenter som examineras från Reykjaviks 6 åriga tandläkarutbildning är mycket kompetenta både teoretiskt och praktiskt. På Island hålls Tandläkarutbildningen i samarbete med tandteknikerprogrammet och tandsköterskeprogrammet. Sistaårsstudenterna och utbytesstudenten får ofta assistans på kliniken av de som läser tandsköterskeprogrammet. På utbildningen arbetar specialister som lärare någon eller några dagar i veckan. De kommer då in och undervisar kliniskt på kliniken vid de pass som är tillägnade deras specialitet, därefter håller de föreläsning i sitt ämne vid den dagens föreläsningspass. Detta upplägg uppskattades av studenterna och gav mycket utrymme för klinisk träning följt av teoretisk fördjupning och reflektion. Nackdelen var att det ibland kunde inträffa att studenter behövde utföra olika kliniska moment innan lärarna hunnit hålla föreläsningen i ämnet samt att studenter ibland kom sent till föreläsningen om något gjort att de dragit över tiden på det kliniska passet. Av olika anledningar talades det om att omarbeta upplägget så att det istället skulle vara helt teoretiska veckor följt av helt praktiska veckor. Många av studenterna var missnöjda över den förändringen och det återstår att se hur det kommer påverka utbytesstudenternas vistelse. Men när jag var där under mitt utbyte kunde en genomsnitts dag se ut såhär: klinik föreläsning lunch klinik föreläsning 08.00-11.00 11.00-12.00 12.00-12.30 12.30-15.30 15.30-17.00 Som utbytesstudent gavs jag hela ansvaret för att ordna mitt schema och studieupplägg under mitt utbyte. Jag fick scheman för år 4, 5 och 6 och sedan fick jag pussla ihop mina veckor med de kliniska pass som jag önskade delta på. I diagrammet kan du se hur jag valde att lägga upp min vecka. Utöver detta deltog jag även vid olika specialistoperationer på käkkirurgiska avdelningen på sjukhuset. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 08.00-11.00 protetik cariologi protetik cariologi 11.00-12.00 självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / 12.00-12.30 lunch lunch lunch lunch tandtekniskt 12.30-15.30 kirurgi parodonologi endodonti ped & ort arbete 15.30-17.00 självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete självstudier / tandtekniskt arbete Rent organisatoriskt blev jag blev placerad med sistaårsstudenterna och förväntades mer eller mindre hoppa in utan varken praktisk eller teoretisk introduktion. Eftersom föreläsningarna hölls på isländska valde jag att nyttja den tiden till självstudier eller tandtekniskt arbete. På Island gör studenterna väldigt mycket av det tandtekniska arbetet själva vilket ger goda möjligheter till att sitta på labbet och öva på att göra uppvaxningar, proteser, individuella skedar etc. Jag ansvarade själv för att hitta patienter och fylla min tidbok. Detta gjordes genom att söka upp lämpliga patienter i en patientpärm där alla inskrivna patienters undersökningsformulär och behandlingsbehov sattes in. En uppgift som inte var helt enkelt till en början eftersom allt var skrivet på isländska. Men jag kunde oftast få hjälp av mina kursare med att tyda vad som stod. Jag fick även ta över patienter från andra studenter när de inte hade tid att utföra behandlingarna. Jag var tydlig med vilka behandlingar jag ville göra och vad jag ville öva på vilket gjorde det lättare för mina kursare att hjälpa mig hitta patienter. Utöver de kliniska studierna studerade jag teorin inför de kliniska momenten som jag utförde och läste även den teori som undervisades på Ki när jag var borta. Jag gjorde också Karolinskas duggor och tentor på distans så att jag kunde tillgodoräkna mig de missade kurserna under T8. Jag älskade det isländska utbildningssystemet. Det var mycket learning by doing och studenterna fick lära sig att lita på sin egen förmåga. Teorin var nära sammankopplad med praktiken och studenterna fick alltid redogöra för den teoretiska bakgrunden till sina behandlingsförslag. Upplägget fungerar tack vare att utbildningen är så liten och studenterna så få. Det blir näst intill privatundervisning, speciellt i jämförelse med Ki. Lärarna kan alla studenters namn och känner till deras svagheter och starka sidor. Man får därför relevant kritik och lärarna har stenkoll på varje student och dennes utvecklingskurva vilket skapar en trygg miljö där man sporras till ständig utveckling.

Isländska är ett nordiskt språk med många likheter med svenskan eller andra skandinaviska språk men samtidigt finns många olikheter så bli inte förvånad om du inte förstår ett dugg av vad dom säger. Av tradition får islänningar lära sig danska i grundskolan, något de flesta islänningar tycker är helt onödigt. Speciellt eftersom den danska som de får lära sig är gammeldanska så islänningarna kan ändå inte göra sig förstådda i Danmark. På Island kan de allra flesta väldigt bra engelska, även äldre generationer. Många islänningar kan även prata skandinaviska eller till och med svenska då det är vanligt att man studerar utanför landets gränser. Men många islänningar faller lätt tillbaka till att prata isländska även om någon i sällskapet inte förstår. På skolan pratas engelska, svenska eller skandinaviska med utbytesstudenten. Föreläsningarna hålls däremot på isländska så oftast deltar utbytesstudenten inte på dessa. Men om man ber om det kan enstaka lärare/föreläsare tänka sig att hålla sin föreläsning på engelska emellanåt. Däremot var det svårt att hålla reda på vilka föreläsning som hålls eftersom schemat var på isländska. Högskolan erbjuder frivillig isländsk språkundervisning för utbytesstudenterna men det kan vara svårt att hinna med en språkkurs under utbytet eftersom du kommer vara mer eller mindre på heltid på kliniken i skolan och därutöver ska studera den teorin som de läser hemma på ki under utbytesperioden. Men om du vill lära dig lite isländska grunder så kan jag varmt rekommendera denna gratis internetbaserade grundkurs https://icelandiconline.com/#survival-section Den isländska kulturen är väldigt skandinavisk men kanske något mer avslappnad än i Sverige. På isländska finns till och med uttrycket “þetta reddast” vilket används så flitigt att det kommit att bli förknippat som landets motto, lite som spanjorernas ”mañana”. “Þetta reddast” kan översättas till “it will all work out okay” och det kan vara en god idé att anamma den inställningen som utbytesstudent på HÍ.

Reykjavik en kreativ trendstad med rikt kulturliv, uteliv och massor av olika event och happenings. Det är ofta livespelningar på olika barer och caféer runt om i stan och man kan lyssna på livemusik nästan varje dag. Det finns också flera museer och konsthallar samt mängder av mysiga caféer, barer och restauranger att hänga på. Många av Reykjaviks barer har öppet till 5-tiden på morgonen och det är inte ovanligt att det blir efterfest efter att baren stängt. I Reykjavik finns en superbra gratistidning skriven på engelska som heter ”the Reykjavik GRAPEVINE” som jag verkligen kan rekommendera att haffa ett exemplar av. Den tipsar om allt som händer i stan, recenserar caféer, restauranger och allt möjligt annat och håller även koll på vad som är värt ett besök på ställen utanför stan. De har både en tryckt gratistidning som kommer ut varje månad, en flitigt uppdaterad hemsida https://grapevine.is och en app som heter ”Happening” där man lätt han hålla koll på allt som är värt att veta. ESN-nätverket i Reykjavik arrangerar också massor med aktiviteter för utbytesstudenterna, allt från barrundor, pubquiz och fester till skidresor, yoga, stickklubb, spelkvällar och filmkvällar. När du köper ditt ESN-kort kommer de ge dig all info och lägga till dig i Facebooknätverket så du blir uppdaterad på allt som händer. ESN har även en hemsida som kan vara bra att kolla lite på innan avresa med förberedelsetips och liknande inför ditt utbyte i Reykjavik http://www.survivalguide.esn.is/ Också tandläkarprogrammets studentorganisation är flitiga på att arrangera event, både i form av sittingar och så kallade ”science trips” där man besöker olika kliniker i stan och bjuds på dryck och tilltugg. Ofta fungerar dessa besök som förfester och sen drar alla ut på stan efter. Det brukar vara roliga evenemang som jag rekommenderar dig att följa med på. Vart annat år arrangerar även studentorganisationen en skidresa till Islands näst största stad Akureri i norra delen av Island. Skidresan brukar vara väldigt uppskattad och rekommenderas varmt men tyvärr arrangerades ingen resa det år då jag var där för mitt utbyte. Många utbytesstudenter finner stor trygghet i att umgås med varandra. Alla är där med samma förutsättningar och har ofta samma vilja att se sig omkring i landet och delta i liknande sociala aktiviteter. Själv umgicks jag nästan uteslutande med islänningar och fick stort kulturellt utbyte av att lära känna så många som var födda och uppväxta i mitt värdland. Jag hängde med mina rockmusikerkompisar på spelningar och utekvällar, följde med mina glaciärguidevänner på friluftsäventyr och glaciärturer, hängde med dumpsterfolk på matlag varje onsdag och fick massor med vänner för livet. Detta gav mig inte bara superbra information om coola grejer som händer i stan eller bästa platserna att besöka, det gav mig också större inblick i kulturen och förståelse för språket. Så jag rekommenderar starkt att inte fastna alltför mycket vid ESN-aktiviteterna utan även söka sociala kontakter utanför erasmusnätverket.

Mitt utbyte på Island innebar ett stort äventyr. Jag fick nya vänner, upptäckte ett fantastiskt land och fick lära mig mängder tack vare ett annorlunda utbildningssystem. Studietiden på Island gav mig möjligheten att utvecklas i min framtida yrkesroll i ett effektivare tempo. Detta gjorde att när jag lämnade Island hade jag hunnit utföra behandlingar som jag annars inte hunnit göra förrän sista terminerna på Ki. Den kliniska övning jag fick under mitt utbyte har gett mig en större tilltro till min kliniska förmåga och har gett mig nya erfarenheter att ta med mig i min fortsatta utbildning. Detta gör att jag kan nu kan ta mig an större utmaningar i mitt fortsatta lärande och jag känner mig mer redo för att börja arbeta som tandläkare. Under mitt utbyte har jag fått behandla en bredare patientbas och hanterat behandlingssituationer som är ovanliga på Karolinska institutet. Även erfarenheten av att komma ensam till en ny situation och att själv få ansvara för att få ut det jag vill av min tid har gett mig skinn på näsan och en stor trygghet i vad jag klarar av att utföra. I förlängningen innebär detta att jag kommer kunna känna mig tryggare i övergången till min kommande yrkesroll och ha fler referenser och erfarenheter att förhålla mig till när jag ställs inför nya situationer både i tandläkarrollen såväl som i livet i största allmänhet.