Jag har sedan jag började läkarprogrammet alltid haft en vision om att jag skulle åka på utbyte. Jag har alltid uppskattat nya kulturer och att kombinera detta med att få uppleva hur sjukvården fungerar i ett annat land gjorde det självklart för mig att åka. Att jag valde just University of Minnesota var mycket på grund att det var ett engelskspråkigt universitet och att jag gärna ville uppleva hur det var att bo och leva i USA en tid. Jag hade dessutom hört gott om universitetet från äldrekursare.

Informationen från KI angående utbytet var bra och egentligen fanns allt man behövde veta tillgängligt i tidigare reseberättelser. Dessutom fick man bra information från KI när man väl blivit nominerad till sin plats. Informationen från University of Minnesota upplevde jag dock som bristfällig. Det tog tid innan man fick svar på mail och det var svårt att hitta information själv. Deras hemsida avseende kursval var dessutom inte uppdaterad vilket inte heller underlättade.

När det närmade sig avresa började dock saker och ting klarna men jag hade t.ex. inte klart med alla kurser innan jag åkte vilket kändes lite frustrerande.

Det man bör tänka på innan avresa är att se till att man har ett intyg som visar att man inte har tuberkulos samt kolla upp så man fått alla barnvaccinationer. De skickade först ut ett gammalt intyg från universitetet. Säkerställ att det är en uppdaterad version du får så du inte missar att göra rätt typ av prover för tuberkulos och behöva komplettera sen, det behövde jag göra.

Vi landade i Minneapolis helgen innan kursstart. Det var lagom. Då hade man två dagar på sig att flytta in. Ta reda på hur man enklast tar sig runt i staden och ta reda på var man ska när kursen börjar.

Det fanns ingen introduktionskurs, man slängdes ut i verksamheten direkt och fick lära sig hur saker och ting fungerade genom att fråga sig fram. Det beror dock på vilket sjukhus man blir placerad på men detta gällde för universitetssjukhuset på campus. Dock tror jag att det är smart att be kursadministratören för kursen man valt om introduktion.

Det fanns en fadderorganisation men de tog inte kontakt med oss förrän halva tiden i Minneapolis hade passerat vilket kändes lite tråkigt då man hade haft större nytta av den i början.

Det var generellt sett ganska dyrt att leva i Minneapolis. Självklart beror det delvis på vad Dollarn står i men mat, boende och transporter var dyrare än hemma i Sverige. Ett sätt att spara pengar på är att inte binda upp sig på ett boende under hela vistelsen då det finns annonser och erbjudanden om folk som hyr ut rum. Sedan kan det vara bra att undersöka vilka områden som är billigare men ända säkra att bo i. Vi bodde i Lake of the Isles och vill man spara pengar ska man inte bo där.

Avgifter som inte gick komma undan var för vaccinationer och test för tuberkulos. I övrigt var det inga obligatoriska utgifter. Om det går var flexibel med avresedatumen då priserna varierar mycket från en dag till en annan.

Ett annat tips är att söka stipendier vilket är det som hjälper till att hålla nere kostnaderna mest av allt.

Bostad ordnades via airbnb. Det var väldigt smidigt att ordna boende via dem men i slutändan blev det väldigt mycket dyrare än om man hade hyrt varsitt enskilt rum.

Vi var 3 st som delade på ett hus ca 10km från campus sjukhus. Det finns alternativ som ligger närmare campus men de vi kunde hitta som höll bra standard var dyrare.

Ett tips ifall man ska hyra ett rum eller två är rotatingroom.com som är till för läkarstudenter som söker boende.

I USA är utbildningssystemet annorlunda uppbyggt. Efter High School så läser man 4 år av pre-medschool på college. Efter det ansöker man om plats på medschool. Utbildningen är sedan 4 år och när man klar går man direkt in på recidency vilket motsvarar vår specialistutbildning.

Det är mer hierarkiskt i USA. Man tilltalar läkarna med "doctor" och sedan efternamn på sjukhuset. Utanför är det inte lika strikt om man träffar sina handledare då de inte jobbar. Patientkontakten påminner mycket om i Sverige med en stor patientautonomi där patienterna får komma till tals mycket.

Det är mer fokus i USA på teoretiska kunskaper och man förväntas kunna mer utantill än i Sverige. Det är också mer förhör under ronder och framför patienter vilket känns ovant till en början, men man vänjer sig. Pratiken påminner mycket om hur den är i Sverige. Man får vara med och genomföra många pratiska moment. Den stora skillnaden i USA är att man förväntas tillbringa fler timmar på kliniken varje dag jämfört med Sverige.

Språkmässigt var det inga problem. Man kom snabbt in i den medicinska terminologin och var det något man inte förstod så var det bara att fråga.

En skillnad som man upplevde är att amerikanerna var mer öppna mot människor generellt och det var ofta folk kunde komma fram och småprata med en på ett sätt som inte sker i Sverige.

När man sen fick feedback så var de också mer raka med vad man gjort bra och vad man kan förbättra jämfört med Sverige. Det kändes mer riktat till mig personligen jämfört med vad jag upplevt från handledare i Sverige.

Fritidsaktiviteter fick man ordna själv. Vi blev bjudna på middag en gång av fadderorganisationen, i fanns inget annat.

Minneapolis är en ganska utspridd stad och det var svårt att få ett grepp om var saker och ting hände. Ett tips om man gillar mountainbike är att det finns fina spår runtomkring staden. Gillar man att gå ut är uptown studentvänligt och mer ungdomligt än andra områden. Där finns också schyssta restauranger.

Skolan har ett bra gym, wellness and recreation center. Maila Shannon och be om att få tillträde dit. Först då kan man köpa ett gymkort. Där finns klättring, simning, gym.

Springa kan man göra runt lake of the isles vilket flertalet sjöar i staden med gångbanor längs med stränderna.

Man kan också hyra cyklar och ta sig runt.

Jag är väldigt nöjd att jag genomförde det här utbytet och jag har lärt mig mycket av det inför min framtida läkarkarriär. Det var tufft stundtals men det är en bra erfarenhet att prova på hur det fungerar på sjukhus utomlands. Men 8 veckor på klinik gick väldigt fort och jag ångrar inte en sekund att jag åkte till Minneapolis. Man lär sig inte bara mycket medicin utan man får se en ny kultur och lära känna nya människor vilket jag skulle säga är den största fördelen med utbytet.