Emma heter jag och går oftast under namnet Kitti. Jag är en riktigt social person som älskar att träffa nya människor och resa. För mig var det en självklarhet att jag skulle söka utbytesstudier, och det visste jag redan när jag kommit in på programmet. Utbytesstudier såg jag då som ett utmärkt tillfälle att utöka mina kunskaper på och dessutom få göra det jag älskar. 

Att det blev just Tokyo hade mycket att göra med att denna utbytesresa äger rum under sommaren. För mig personliga passade det bättre och jag kan lätt säga att jag inte ångrar någonting. Det var egentligen bara en bonus att Japan är ett land som jag alltid har velat åka till på grund av att det är så olikt Sverige. 

Informationen innan resan om utbytesstudier var väldigt bra att gå på. Man fick mycket information om hur man ansöker samt vad som krävs. Lite tips också på stipendier och vart man kan ställa fler frågor om man hade några. 

När jag väl hade blivit antagen tillsammans med 3 andra fysioterapeutstudenter gick det väldigt snabbt med allt egentligen. Vi hade möte med koordinatorn för utbytesstudierna som gav värdefull information med vad vi skulle tänka på samt att alla papper egentligen var klara redan. En riktigt lyx om jag får säga så. Rekommendationer om vaccinationer finns rekommenderade av skolan, men jag ansåg mig själv vara fullt vaccinerad så jag tog inga extra sprutor. Däremot bör alla verkligen kolla upp så att man är fullt vaccinerad. 

En mycket negativ sak var dock att vi fysioterapeuter fick reda på att vi skulle få åka väldigt sent vilket gjorde att alla ansökningsdatum till de stipendier som jag hade tänkt söka redan hade gått ut. Dessutom kan jag tycka att resebidagen från KI inte var så mycket just eftersom det endast täckte cirka halva flygbiljetten. Så ett tips, spara pengar i god tid! 

Vi fick också skicka in lite ansökningar elektroniskt till universitetet i Tokyo. Detta så att vi skulle få ett antagningsbrev som vi skulle ha med när vi väl reste till Tokyo och som bevis ifall tullen skulle ställa frågor om vår vistelse där. 

Efter allt var klart så satte vi igång direkt med att boka flyg och boende. Boendet bokade vi via ”Airbnb” och fick ett bra pris på en lägenhet som vi alla 4 fysioterapeuter delade på.

Vi som åkte hade hört innan att det är värt att vara där några dagar innan kursen startade för att komma över den värsta jet-leggen. Mycket riktigt var det riktigt härligt att komma dit några dagar till en vecka innan kursstart. Jag var så exalterad när vi väl hade kommit fram och förväntningarna på Tokyo var enorma. Tyvärr blev dessa känslor lite dämpade av att det var så fruktansvärt varmt och kvavt, jag är ju trots allt en tjej från Norrland. Jag är definitivt inte van vid denna värme. Men kroppen adapterar sig någorlunda och egentligen gick det ganska bra, just då älskade jag dessutom air-condition. 

Att vara där några dagar innan kursstart innebar också att vi fick tid till att vara riktiga turister. Komma på hur systemet med tågen fungerade, lista ut hur mycket engelska egentligen Japaner kan och att hinna se några platser i Tokyo. Helt klart värt att åka till Tokyo om det är någon som funderar på det. Människorna, maten och kulturen är helt fantastisk. 

Vi hade fått schema redan innan avfärd till Tokyo och allt var schemalagt och klart. Mycket av det som var med på schemat var också sociala event vilket var ett stort plus. Universitetet hade till och med ordnat en välkomstfest till vår ära vilket var helt otroligt och mycket överväldigande.

Jag tycker att vi fick bra priser på både flyg och boende i Tokyo. Dock tror jag absolut att det hade kunnat bli ännu bättre om vi hade fått reda på att vi blivit antagna tidigare och därav kunnat boka tidigare. Hur som helst gick det bra. 

Innan jag åkte funderade jag mycket på det hör med pengar att växla. I japan använder dem mycket mer kontanter ön vi gör i Sverige. Jag kände mig lite obekväm med att jag hade växlat så mycket pengar, kanske för att man inte är van vid att ha det kontant. Men det var helt klart värt det. Valutan för att växla blev bättre och du kommer ändå att behöva ta ut mer när man väl är där. Nu hade jag ändå en bra buffert i början av resan och slapp tänka på detta. 

Mycket pengar gick faktiskt åt till resor inom Tokyo. Det finns ingen motsvarighet till SL-kortet där man betalar en månadsavgitt och sen får åka runt om i hela Stockholm. Där köper man ett kort som man laddar med pengar som dras efter varje resa. 

Maten var en annan sak som jag blev lite chockad över. Det är dyrt att handla mat i en matbutik och laga maten själv. Speciellt grönsaker och frukt var dyrt och det slutade med att man oftast antingen köpte mat på restaurang eller vår kära ”Family-Mart”. Alltså jag älskade ”Family-Mart”! Den fanns överallt och hade öppet 24h om dygnet. Allt fanns där och dem hade ganska bra mat också till bra pris.

I slutändan hittade vi dock ett superbilligt och bra sushi-ställe. Jag som älskar sushi blev alldeles lyrisk och vi åt där flera gånger :D Jag rekommenderar starkt att äta sushi när man är i Japan, det smakar bättre, tro mig! 

Mycket annat i Tokyo var väldigt likt Sverige pengamässigt, det fanns lite shopping som var billigare.

Vi bodde under vistelsen i en lägenhet med 2 rum och mycket nära campus vilket verkligen är en stor rekommendation. Området vi bodde på låg jättenära Nippori station, vilket är en huvudstation i Tokyo. Därifrån går det tåg till egentligen alla ställen som vi ville besöka. 

I lägenheten sov vi på en Japansk futon vilket är en stor tradition i Japan. Det var väldigt häftigt att testa på och inte alls så hårt som jag trodde att det skulle kännas. Det är trots allt en tunn madrass på golvet. Men kroppen är otrolig och den anpassar sig snabbt.

Vi hade också ett kök vilket är super då man kan laga mat eller koka kaffe om man så önskar. Jag personligen är ett stort kaffefan!

Kursen handlade visserligen om det japanska sjukvårdsystemet men också med ett interprofessionellt perspektiv. Just det interprofessionella var en stor bonus tycker jag eftersom jag anser att det är en sak som KI saknar. Vi var 3 olika professioner som fick åka och jag lärde mig jättemycket av att åka dit med dem. Vi fick bland annat som examination skriva ett patientfall tillsammans med de andra professionerna och det var så intressant att diskutera och se saker ur de andras olika perspektiven. 

Annars var vårt schema fyllt med studiebesök och föreläsningar men ändå till en rimlig mängd. Jag uppskattade verkligen att schemat var luftigt eftersom det var påfrestande med alla nya intryck och att undervisningen var på engelska. 

Jag älskade alla studiebesök som vi fick åka på. Dem var väl planerade och det märktes att dem tyckte att det var roligt att ha oss där. Ibland var det dock svårt med språket, engelskan är bristande i Japan även bland dem som jobbar inom vården och bland studenterna. 

Vi hade också en del föreläsningar vilket var bra eftersom det var där vi fick höra hur det går till inom vården. Men de olika föreläsningarna hade olika kvalitet och det berodde nästan enbart på engelskan. Jag är ändå imponerad av att de engagerade sig så mycket i att fixa allt detta för oss och det var säkert nervöst att hålla i en föreläsning på ett språk som man kanske inte är helt bekväm med. 

Något jag hade önskat under kursen var att ha lektioner med de japanska studenterna. Få se lite mer av vad dem fick lära sig och hur det kunde se ut på lektionerna. Vi fick hoppa in 1 timme på en lektion för fysioterapeutstudenter, detta för att vi frågade om vi fick hänga med på en lektion. Ett riktigt bra tips, fråga om det är något speciellt som ni vill se eller göra! Dem kommer att försöka fixa det. Det var intressant att se denna lektion, bara lite trpkigt attd en var på japanska men studenterna var välkommande och hjälpsamma med att översätta.

Japanska är ett fascinerade språk och enligt mig riktigt svårt att lära sig. Jag kan ärligt erkänna att jag inte kunde mer än ett eller två ord på japanska innan resan, men jag tänkte att man kommer nog långt på engelska. 

Jag har nämnt lite tidigare att engelskan är något bristande bland den japanska befolkningen och det är den verkligen. Det är ändå så underbart hur vänliga japaner är och hur villiga dem är att hjälpa en trots den bristande språkliga kommunikationen. Frågade man någon om vägen till rätt tunnelbana eller en gata så hjälpte dem verkligen en. Med detta sagt vill jag uppmuntra till att inte vara rädda för att be japaner om hjälp. 

Det fanns en hel del studenter på universitetet som kunde riktigt bra engelska och många av dem ville också hänga med oss på fritiden. Detta var så uppskattat! För vilket annat bättre sätt finns det att upptäcka Tokyo på än att låta några riktiga Tokyobor visar en runt. Vi hade så kul med dessa studenter och dem tog oss dessutom till olika matställen där dem serverade jättegod japansk mat. 

I slutändan lärda jag mig några fler japanska ord och jag blev faktiskt också sugen på att börja plugga japanska. Men en sak i taget, jag börjar med att fixa en fysioterapiutbildning :)

Vi var i Tokyo 6 veckor så vi hade verkligen tid att utforska staden och det behöver man. Jag känner att även fast vi spenderade flera veckor i Tokyo så finns det fortfarande saker att upptäcka där, vilket betyder att jag nog måste åka tillbaka en dag. 

Vi hade trots många veckor en relativt full agenda och det finns definitivt ingen brist på aktiviteter i staden. Vi gjorde det mesta från att sjunga karaoke till att äta mängder med sushi, gå på Onsen och inspireras av Tokyos gator och subkultur.

Vi var otroligt duktiga på att hitta aktiviteter att göra och en sak som vi visste att vi ville göra i Tokyo var att fira midsommar. Det är ju något som är så otroligt svenskt med midsommar så vi var tvungna att kolla efter event i Tokyo. Vi hittade via Facebook ett event om midsommarfirande i en park (Yoyogi park) mitt i Tokyo. Vi åkte dit och firade med en massa andra svenskar på ett nästan svenskt sätt :) Vi fick bland annat äran att dansa runt en midsommarstång med en massa nyfikna japaner runt omkring som kollade in oss och undrade säkert vad det var för dårar. Helt klart minnesvärt!

En annan spännande sak som några av oss testade var att bära den traditionella kimonon i Japan vid namn Yukata. Jag bar den under ett event som heter "Fire-work festival" då mängder av japaner också bär denna ljuva skapelse. Det kändes verkligen som en riktigt häftig upplevelse och jag hoppas att andra också testar det i Japan.   

Vi hängde också som tidigare nämnt mycket med de japanska studenter som vi träffade på universitetet. Universitetet i sig var otroligt välkommande och dem ordnade många aktiviteter för oss att ta del av. Jag hoppas innerligt att vi tar hand om de japanska studenterna som kommer till Sverige på samma underbara sätt som vi blev omhändertagna i Japan!

Oj oj oj, vilken upplevelse jag har fått varit med om. Jag är så glad och tacksam för att jag fick chansen att åka till Tokyo. Jag fick där äran att lära känna en massa nya människor, både dem jag åkte dit med men även personer från Japan. En massa härliga studenter och lärare som bara var så välkomnade. 

Jag har haft så otroligt roligt och det har definitivt varit lärorikt. Jag gillar verkligen att jag har fått ett nytt perspektiv på de andra professionernas roller inom vården och att jag har fått studera med både sjuksköterskestudenter och arbetsterapeutstudenter. 

Det är en otrolig värdefull information att få lära sig om ett annat lands sjukvårdsystem. Det ger en inblick i hur den svenska vården skulle kunna förbättras och hur vissa delar faktiskt är riktigt bra. 

Jag kommer att ta med mig mycket från denna resa. Jag anser att alla upplevelser gör att man växer som människa och växer man som människa så gör man också det i sin roll som i mitt fall fysioterapeut.