Dagarna på Necker löpte som följande: avdelningsarbete under förmiddagen fram till kl 13 eller 14 (beroende på när man blev klar) och föreläsningar och/eller grupparbeten på eftermiddagarna. På njuravdelningen var det patologkonferens varje onsdagförmiddag där vi studenter presenterade varsin patient på powerpoint som veckan innan hade tagit en njurbiopsi. Alla överläkare, klinikchefer, interner och kandidater var närvarande och vi fick en muntlig framställning tillsammans med bilderna av biopsin av patologen på plats. Efteråt diskuterades fallet i mun på varandra, man nådde ett generellt konsesus och gick vidare till nästa patient.
2-3 morgnar i veckan hade njurläkarna föreläsning om just sitt intresseområde och oftast också en allmän teoretisk utfrågning av oss studenter. På eftermiddagarna förflyttade vi oss till Cochin för njurföreläsningarna som varade 4-5 timmar, ibland utan något uppehåll som helst.
Två dagar i veckan rondade man med klinikchefen och då fick man presentera patienten från början och oftast fick man också en hop uppgifter att utföra till näst rond.
Man varierade sina placeringar mellan dialys, dagvård (HdJ= Hôpital du jour) och den vanliga avdelningen. På dagvården lärde man sig nog mest då man fick läsa in flera nya patienter varje dag.
Kandidaterna tilldelades något som kallades för "astreinte", vilket var helgpass på avdelningen. Då var man en eller två kandidater på hela avdelningen och fick ta alla patienterna med internern. Då man fick mer tid tillsammans med internern lärde man sig oftast ganska mycket på de passen. Helgerna var i regel lite lugnare och internerna mindre stressade och mer benägna att lära ut. På tre månader förväntas man ta 2-4 "astreinte".
Sjukdomspanoramat såg lite annorlunda ut än i Sverige. Jag såg mycket mer av de ovanligare (det man i Sverige skulle kalla för ovanligare) sjukdomarna i Paris. Dels pga att detta skiljer sig lite mellan Frankrike och Sverige men också för att den afrikanska befolkningen i Paris är mycket större vilket gjorde att man ibland såg mer tropiska sjukdomar också.
Hepato-gastroenterologi på Hôpital Cochin:
Arbetet på gastroavdelningen liknade ganska mycket det på Necker. Man arbetade under en intern och ansvarade över egna patienter. Föreläsningarna på morgnarna var 2-3 gånger i veckan. En gång under vistelsen på gastro var man tvungen att presentera ett patientfall framför en specialist och sina klasskamrater.
Under gastroplaceringen var studenterna uppdelade på HdJ, vanlig avdelning samt minst en heldag på colo- och gastroskopier. En dag i veckan skulle en student följa med professorn och sitta med på hans mottagning.
Föreläsningarna på eftermiddagarna hölls som förut på Cochin. Föreläsningarna var både medicinska och kirurgiska gastrofall, och man förväntades kunna båda två.