Jag tycker att det är viktigt att bredda sina vyer avseende omvärlden för att få perspektiv på det samhälle vi lever i. Sjukvården är uppbyggd på olika sätt i olika delar av världen och genom att uppleva sjukvården inom en profession i ett annat land erbjuds man en möjlighet till att förstå vilka styrkor och svagheter det svenska sjukvårdssystemet har. Det var med anledning av detta resonemang som jag sökte utbyte. Jag valde att åka till Hong Kong då jag aldrig hade varit där innan och tyckte att regionen verkade intressant med tanke på blandningen av olika kulturer, inte minst den Brittiska och Kinesiska. All undervisning för läkarstudenterna i Hong Kong sker på engelska vilket säkerställde att jag kunde kommunicera med läkarna och andra läkarstudenter. Ansökningsprocessen till Chinese University of Hong Kong (CUHK), vilket är värduniversitet i Hong Kong, var väldigt enkel. Det var möjligt att helt fritt välja vilka kliniker jag önskade spendera min tid på och jag fick båda mina val, ÖNH och Övre GI (metabol kirurgi). Ansökningsblanketten var kort och därefter lätt att fylla i. Som utbytesstudent i Hong Kong behöver man visum men CUHK hjälper till med att skicka in denna. CUHK erbjöd även boende på ett studenthostel på sjukhusområdet för ca 800 kr i veckan. Inga särskilda intyg behövdes inför utbytet.

Jag anlände till Hong Kong dagen innan utbytet, tidigt på morgonen. Det går en buss från flygplatsen till sjukhuset som jag betalade kontant (krävs lite mindre valörer för det går inte at få växel och bussresan kostar ungefär 25 HK$). Annars kan man lika väl köpa ett octopuskort direkt på flygplatsen, vilket motsvarar SL-kortet i Stockholm. Kortet i sig kostar 50 HK$ och laddas med pengar antingen i en automat eller i en bemannad lucka. Depositionen i tillägg till eventuella pengar över på kortet går att få ut igen om man lämnar in kortet i en bemannad lucka i slutet av utbytesperioden. Kortet kan förutom på flygplatsen köpas på alla tunnelbanestationer (City One är den närmsta till sjukhuset).

All denna information tillhandahåller också CUHK. Incheckning var inte möjlig förrän på eftermiddagen men jag lyckades få tag på koden till beondet från några studenter (från Hong Kong) jag hade lärt känna i Sverige när de var på utbyte på KI ett halvår innan, för att kunna lämna av mitt bagage i receptionen. Det finns två köpcenter nära sjukhuset, Yu Chui Shopping Centre (närmast men mindre) och City One, med lite olika restauranger. Dagen därpå (måndagen) gick jag till anvisad plats enligt instruktion från CUHK och fick ett ID-kort, schema för läkarna och studenterna, samt en kort rundvandring. Därefter tog jag dag för dag genom att fråga läkarna på kliniken vad jag kunde spendera dagen med att göra. Jag var på två olika kliniker, 4 veckor vardera, och inför den andra perioden fick jag också en liknande introduktion som inför den första.

Boendet på sjukhusområdet kostar ca 800 HK$ per vecka. Maten varierade mycket i pris beroende på typ av mat men en lunch på sjukhuset kostade i regel under 30 HK$. Det finns ett gemensamt kök på boendet för den som vill laga mat. Uppskattningsvis spenderade jag 200-300 HK$ på mat, men lagade då aldrig mat. Det går att ansöka om studentkort till tunnelbanan. Det krävs en stämpel från universitetet (jag bad en sekreterare/handläggare på kliniken) och ett passfoto. Priset för att resa med tunnelbana (dock ej bussar) reduceras med 50% och en resa in till centrum kostar då ungefär 10 HK$. Kortet är personligt och det tar en månad att få ut det, men samtidigt får man ett tillfälligt kort som gäller i 3 månader. Alltså behöver man inte ens hämta ut det personliga kortet. Se till att ordna detta kort så tidigt som möjligt för det lönar sig verkligen. Ansökningen kostar totalt ca 150 HK$. Taxi är billigare än i Sverige, men markant mycket dyrare än tunnelbanan.

Det finns möjlighet till studentboende (korridor) på sjukhusområdet till ett pris av ca 800 HK$ per vecka. Inget extravagant, men det är rent. Varje våning har gemensamma duschar, toaletter, ett kök samt ett tvättrum med tvättmaskin och torktumlare. Information kring detta kom i samband med att jag sökte utbytet till CUHK. Hotell och liknande är också en möjlighet, men detta föreföll för mig som avsevärt mycket dyrare. Fördelen med studentboendet är således det låga priset, att det ligger nära sjukhuset och att det möjliggör för att lära känna de lokala studenterna. Nackdelen är läget till stan med ca 40 minuter med tunnelbana till mer centrala delar av Hong Kong.

Det var väldigt mycket personal och studenter på sjukhuset vilket gjorde hands-on arbete omöjligt. Generellt på de avdelningar jag var rondade 5-10 läkare och vissa dagar, särskilt på ÖGI, var det väldigt många studenter, ibland upp till 15 stycken. Detta gjorde att det inte var möjligt att få någon direkt patientkontakt så om du tänker söka utbytet – räkna inte med att få göra någonting mer än att auskultera. Utbildningssystemet i Hong Kong är upplagt på ett framförallt teorietiskt plan och studenterna jag träffade kunde väldigt mycket teori men föreföll dåliga på moment som innehöll något praktiskt eller patientkontakt. Ronderna var i största del på engelska, medan mottagningarna var på kantonesiska. Vissa läkare tog sig tiden at förklara men tyvärr gick en stor del av tiden åt till att sitta på en pall och stirra ut i luften. Studenterna på klinikerna jag var på skulle ha sina sluttentor strax efter att jag lämnade så mycket av undervisningen fokuserade på hur man skulle klara dessa tentor. Tyvärr var denna information mest hur man skulle göra examinatorerna nöjda snarare än att lära studenterna användbar (i alla fall i mina ögon) information som skulle kunna komma till nytta i framtida patientmöten. Vissa dagar fick jag assistera på operation, men aldrig sy eller göra någonting annat praktiskt mer än att hålla en hake.

Alla läkare och studenter pratade väldigt bra engelska. All undervisning var också på engelska men förståeligt nog var kantonesiska förstahandsspråket när läkarna pratade med patienterna. Min upplevelse av den kantonesiska kulturen var väldigt positiv men jag fick vänja mig vid att armbåga mig fram på tunnelbanan, vid ronderna och på restauranger. De flesta människor var väldigt artiga. Jag upplevde ingen uppenbar kulturkrock, men det har kanske at göra med bristande insikt snarare än avsaknad av skillnader i kultur.

Inga särskilda sociala aktiviteter anordnades för utbytesstudenter. Däremot var det fördelaktigt att bo på studenthostlet med tanke på att träffa andra studenter. Där lärde vi känna flera väldigt trevliga människor som tog med oss ut på middag och visade oss olika delar av Hong Kong. Styrelsen för boendet, som bestod av studenter, annordnade ett par ”soppkvällar” till vilka vi gick för att umgås och prata med de andra studenterna.

Det fanns ett gym på universitetsområdet (tunnelbanestation University). Det krävs ett intyg på att man har gjort någon form av fysisk aktivitet innan, t.ex. ett certifikat på att man är tränare i en idrottsklubb eller liknande. Förutom ifylld ansökningsblankett och intyget krävdes ett passfoto. I vanliga fall kostade det 20 HK$ att ansöka men i och med att jag bara var på utbyte i 8 veckor behövde jag inte betala och fick inget kort utan bara en stämpel på min ansökningsblankett. Dock fanns det ingen reception i gymet och korten kollades aldrig. Som jag förstod det krävdes kort för att komma in i gymet på helgen men jag tränade bara på vardagar och undersökte aldrig detta närmare. Jag kollade upp kommersiella gym, men de var alla väldigt dyra och på många sätt sämre än universitets gym. Universitets gym hade lite fria vikter, roddmaskiner, tre skivstänger, viktplattor, hantlar, en knäböjsställning samt två bänkpresställningar. Det föreföll okej att släppa lättare vikter i golvet men då det aldrig var någon personal på plats fick jag aldrig någon riktig klarhet i detta. Gymmet ligger på ett stort campus med flera restauranger, men jag undersökte aldrig dessa närmare. Det ryktades om en väldigt god citronkaka på en av restaurangerna nära gymmet men dessa var alltid slut när jag kom dit.

Utanför sjukhuset spenderade jag och min svenska kursare mycket tid i Mong Kok och på Hong Kong Island runt central. Det finns många hikingområden i Hong Kong där man kan få en fin utsikt för att t.ex. titta på solnedgången. Runt Hong Kong ligger flera öar som det går färjor till från Central och Stanley/Aberdeen. Den huvudsakliga avktiviteten att göra på öarna är att hika.

Vår huvudsakliga syssla på fritiden var att leta efter och äta mat. Maten i Hong Kong är en mix av sydkinesisk och västerländsk mat. Det går också att hitta nordkinesisk mat såsom dumplings men då får man leta lite. Följande är en lista på våra favoritrestauranger (ej enligt ordning):

- Beijing Dumpling shop (dumplings)

- Ichi Ran (japansk nudelsoppa)

- Tim Ho Wan (Dim Sum, Michelinrestaurang, billig)

- Din Fai Tung (Michelinrestaurang, dyrare).

- City Hall Maxim (Dim Sum i traditionell miljö).

- Chang’An Taste (mat från Xian i Kina).

- Honolulu coffee shop (Hong Kong-stil café)

- Peking garden (nordkinesisk mat. Fantastisk pekinganka)

- Ho kee dessert (Hong Kong-desserter. Krävs dock kunskap om kantonesiska för att kunna beställa).

- Oklart vad restaurangen heter men den ligger vid Shan Mei Street Public Toilet i Fo Tan. Restaurangen är en av få kvarvarande "open-air food stalls" (dai pai dong). Enklast att åka med studenter från Hong Kong som kanske vet var restaurangen ligger och kan hjälpta till att beställa.

- Kams roast goose (rostad gås/fläsk, Michelinrestaurang)

- Kai Kai dessert: (Hong Kong-desserter, Michelinrestaurang)

- Kam wah café (Hong Kong-stil café)

Bli inte avskräckt av att det står Michelinrestaurang för dessa var trots allt förvånansvärt billiga.

Tips är också att testa bubble tea (tapioka milk tea). Det bästa finns på Ten Ren's tea. Be alltid om half sugar, less ice och glöm för guds skull inte att lägga till "pearls".

Den huvudsakliga fördelen med utbytet, som jag ser det, var chansen att få bo i ett annat land en lite längre period och få uppleva en ny kultur, lära känna nya människor och framförallt att få testa ny mat. Även om sjukvården i Hong Kong på många sätt fungerar väldigt bra är köerna långa och avdelningarna är alltid överbelagda. Jag har fått perspektiv på hur bra vi trots allt har det i Sverige. Sjukvården är inte lika lättillgänglig i Hong Kong som i Sverige och väntetiderna för ett läkarbesök eller en operation kan ibland vara väldigt långa. Jag kommer för alltid att minnas de varma dagarna och att ständigt vara mätt men att ändå alltid vara på jakt efter ny mat...