Folk pratar det som kallas Singlish, Singaporian English. Den kan vara svår att förstå då och då, ganska mycket beroende på hur stark personens accent är. Indiska singaporianer är lättast att förstå, kineser kan vara svåra ibland. På sjukhusen så händer det att gamla bara pratar sin mother tounge (tamil, malay, olika kinesiska dialekter) och då används någon i personalen som tolk. Läkare, sjuksköterskor, patienter - allas nationaliteter finns representerade överallt, vilket känns väldigt häftigt. De har en del specifika ord som man lär sig, och de har enormt många förkortningar när de pratar medicin. Bara fråga så förklarar de, och skrattar ofta när de själva kommer på att de bara talar i förkortningar (she took TCM and got AKI so now she's in ED = she took chinese traditional medicine and got acute kidney injury so now sh'es in the emergency department).
Jag valde Singapore för att jag ville vara i ett land där jag förstår samtalet på kliniken. Det var ett bra val. All undervisning kunde jag ta till mig, och det var kul att prata med locals om deras kultur.
Singapore är auktoritärt och samtidigt liberalt, repressivt och kapitalistiskt. Det är otroligt spännande att sätta sig in i styrelsesättet och politikernas vision om att skapa ett perfekt samhälle - på den invididuella frihetens bekostnad. Det är som ett stort superkapitalistiskt USA, fast med lagar som styr hur man ska leva. Homosexualitet är olagligt, man bor med sina föräldrar tills man gifter sig (det är i princip omöjligt att köpa en lägenhet som ogift), dödsstraff och piskrapp (!) finns. Men det är också väldigt tryggt, rikt och när man pratar med medborgarna trivs med sina liv och har sällan kritik mot regeringen. Även de intellektuella och insatta jag talade menar att varje system har sina för och nackdelar, att Singapore inskränker freedom of speech bidrar till ett lugnare samhälle vilket gagnar alla, menar man. Den här konversationen hade jag under utbytet med en överläkare:
- I want a benevolent dictator, like we have. The government has taken us where we are today, which is great.
- But there is no control mechanism in dictatorship, how do you know that the dictator will continue to be benevolent?
- There is no control mechanism in democracy either. Look at what's happened in USA - Trump.
- But there is a high risk.
- Yes, high risk, high gain. Where else in the world would you send your 7 year old to alone take the metro?
- What do you say about the UN and many other organisations criticising you for the lack of democracy?
- Those are western organisations with a western mindset. They don't fit with eastern values about family, collectivity and stability. We have another way of doing it.
Inget av regeringens inskräkningar berörde mig. Man lever fritt och glatt, det finns barer och klubbar överallt och folk är ofta ute för att ha kul. Parker, natur, det finns massor med grejer att göra och hitta på. Många reser också till andra delar av sydostasien över helgerna.