Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universiteit Leiden
Utbildningsprogram: Psykolog
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 17/18
Namn: Anton Lindberg
E-postadress: antonhlindberg@gmail.com

Innan avresa

Efter att ha spenderat den större delen av sitt 22 åriga liv i Stockholm är det kanske inte så märkligt att man drabbas av en viss bortalängtan. Att åka på utbyte vart för mig en perfekt möjlighet att känna på hur det är att bo och studera i ett annat land, att träffa nya vänner någonstans där man tidigare inte kände en enda person, och att samla på sig minnen och livserfarenheter som kommer vara med en för resten av livet. Helt enkelt ett tillfälle för stor personlig utveckling. 

Möjligheten till utbyte hade jag vetat om sedan en tid tillbaka. Hur exakt jag fick reda på det minns jag inte, men förmodligen via en äldrekursare eller någon annan hörsägen. Det jag vet är att jag sedan jag hade hört talats om möjligheten hade varit klart bestämd om att ansöka. Utifrån de destinationer som fanns tillgängliga stod det för mig huvudsakligen mellan Universiteit Leiden i Nederländerna och Monash University i Australien. I slutändan valde jag att sätta Leiden högst upp på listan. En viss respekt för min plånbok och en hy som är bättre anpassad till det europeiska klimatet kan ha bidragit till beslutet.

Förberedelserna innan avresa kan vara förvirrande och kännas överväldigande då den mesta informationen måste inhämtas på egen hand. I pedagogiskt syfte presenterar jag steg för steg hur jag bar mig åt från det att jag valde att göra en ansökan till utbyte fram till min landsflykt.

Ansökan till utbyte vid Karolinska Institutet

Först och främst görs en ansökan till Karolinska Institutet för att nomineras till utbyte. Den informationen som behövs för detta finns att hämta på Psykologprogrammets hemsida, men i kort handlar det om att fylla i en ansökningsblankett med bifogat LADOK-utdrag, CV och ett brev som motiverar varför du vill åka på utbyte.

Ansökan till Universitetet i Leiden

Sedan gäller det att göra en formell ansökan som utbytesstudent till Universitetet i Leiden. Deadline för denna är 15 oktober. Jag rekommenderar först och främst att ta en titt på de kurser som erbjuds, eftersom dessa måste godkännas preliminärt för tillgodoräknande av KI innan ansökan lämnas in (se följande flik). Kurserna omfattar antingen 5 eller 10 högskolepoäng, och eftersom utbytet omfattar 22.5 hp är det rimligt att kombinera kurser så att den totala summan blir 25 hp. Kom ihåg att endast de kurser som ges ut under vårterminen (Semester 2) är tillgängliga, samt att det kan vara bra att sprida ut kurserna över de två "blocken" (vårterminen består av två Block, III respektive IV, som utgör en halv termin vardera).

Annat som behöver förberedas innan ansökan lämnas in är ett nomineringsformulär ("nomination form") som ska fyllas i och signeras av den internationella handläggaren vid KI, inskannade kopior av Pass och Student ID samt ett LADOK-utdrag. Nomineringsformuläret finns att ladda ner under den relevanta fliken på ansökningssidan. I ansökan efterfrågas även resultat från ett engelsk språktest. Som Erasmus+ student bör detta ej vara nödvändigt, men det kan vara bra att dubbelkolla med den internationella handläggaren i Leiden (exchangepsy@fsw.leidenuniv.nl). Du efterfrågas även kryssa i huruvida du vill ha hjälp med att söka boende eller hellre letar själv, mer om detta under rubriken "Boende".

Ett par veckor senare får du ett "Acceptance form" skickat till den mailadress du registrerade dig med. Fyll i, signera och skicka tillbaka så är du antagen.

Erasmus formaliteter

När du har blivit antagen till universitetet och skickat in en bekräftan behöver du fylla i ditt Erasmus+ Learning Agreement. Vad som ska fyllas i av vem får du information om i första informationsmailet från den internationella koordinatorn vid Karolinska Institutet. Learning Agreement behöver skrivas under av både dig och de två internationella koordinatorerna vid Karolinska Institutet och Universitetet i Leiden. Håll koll på den senast inskannade kopian, då detta dokument kommer behöver skrivas ut, signeras och skannas in ett flertal gånger innan det är färdigt ifyllt.

Innan utbytets början ska du även boka in ett sista möte med den internationella koordinatorn vid KI, den så kallade utreseinformationen. Tillsammans med den internationella koordinatorn fyller du i KI:s "code of conduct" för utbytesstudenter och blanketter för Erasmus+ stipendium och försäkring. Du får även ta emot diverse relaterade dokument som är bra att spara.

Grattis!

Nu är du redo att åka iväg på utbyte. När du ska boka flyg rekommenderar jag att du om du är under 26 år gammal tar en titt på SAS ungdomsbiljetter, vilka för min del var det klart billigaste alternativet. Innan du åker iväg kan det vara bra ett beställa ett europeiskt sjukförsäkringskort från försäkringskassan. Det kan även vara bra att bekanta sig med universitetets webbplattformar. Efter att du har blivit antagen får du ett studentnummer skickat till din mail, vilket du använder för att aktivera ditt studentkonto. Detta konto används i sin tur för att logga in på bland annat uSis (övergripande studieinformation), Blackboard (kurswebb), uMail (studentmail), universitetsbibilioteket och universitetets stationära datorer. Det kan även vara bra att koppla studentmailen till din vanliga mail så att du inte missar något viktigt. Det kan även vara bra att i förtid efterfråga ett LU-Card, men det går även att göra på plats.  

Och absolut sist men inte minst: var inte rädd för att ställa frågor till de internationella koordinatorerna eller andra ansvariga vid KI och Leiden. Utbytesprocessen är lång och bitvis komplex, och det är svårt att ha koll på allt. Min erfarenhet är att även om det uppstår problem går dessa nästan alltid att lösa genom att kontakta rätt person.
Stockholm-Leiden

Ankomst och registrering

Terminen börjar tidigt i februari, i mitt fall den 5:e, men eftersom jag behövde avsluta ett projekt i samband med arbets- och organisationspsykologi 2 så anlände jag inte förrän den 9:e februari. Även om detta fungerade väl för min del hade det varit fördelaktigt att anlända tidigare. I mitt fall innebar detta att jag missade mina två första föreläsningar och seminarium, vilket löste sig eftersom de flesta föreläsningar spelas in och läggs upp på Blackboard. Å andra sidan kan det vara stressande att behöva ta igen skolarbete samtidigt som man måste vänja sig vid livet i en ny stad.

Med största sannolikhet kommer du landa vid flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam, varifrån det är 15-20 minuter med tåg till Leiden. Om du har skaffat boende via universitetet bör du se till att komma när hyresvärden DUWO har öppet, annars får du inte tag på nyckel till boendet. Om du har efterfrågat ett LU-Card kan du hämta detta samt ett student card vid Plexus Student Centre. Det förstnämnda används som KI-kortet för att skriva ut och komma åt universitetslokaler med mera, medans det sistnämnda är ett bevis på att du är registrerad vid universitet och bland annat krävs att du har med dig när du skriver tentor. Bra att göra är även att registrera dig vid närmsta stadshus (Gemeente Leiden om du bor i Leiden). Detta ska göras om du stannar längre än 4 månader, och du får ett personnummer som behövs om du exempelvis vill öppna ett bankkonto.

En vecka innan starten anordnas Orientation Week Leiden (OWL), där man både får tillfälle att orientera sig och träffa andra internationella studenter. Eftersom jag själv inte deltog kan jag inte recensera eventet i detalj, men det är enligt bekanta bra introduktion och möjlighet att träffa vänner. Jag rekommenderar att tidigt ta kontakt med kursansvarig för arbets- och organisationspsykologi 2 så att ni kan reda ut hur överlappet mellan kurserna vid KI och Leiden ska lösas, särskilt om man vill kunna delta i OWL. Om man trots detta blir tvungen att resa efter terminsstart kan det vara bra att maila den utbytesansvariga vid Universitetet i Leiden för att försäkra sig om att detta är okej.

Utöver OWL anordnas flera event under terminens gång av International Student Network (ISN) Leiden. De har en app som heter Papaya, där du kan få kontakt med en internationell student som visar dig runt i staden och ger svar på frågor etc. En annan organisation för internationella studenter är Leiden United (LU), vilken mer liknar en "fraternity/sorority". När du anländer kan det vara bra att delta i några av de event som ISN och LU anordnar för att träffa nytt folk.

Ekonomi

I regel är priserna jämförbara med Sverige, i synnerhet nu när euron står högt i jämförelse med kronan. Det huvudsakliga undantaget är alkohol, som är billigare både i butik och på restaurang/krogen. En annan utgift är cykel, vilket är det transportmedel som i princip alla som bor i Leiden använder sig av. Du kan antingen få tag i en andrahandscykel genom bland annat Facebook-gruppen Leiden - BUY / SALE / EXCHANGE eller hemsidan Marktplaats (som nederländska blocket.se). Själv använde jag mig dock av Swapfiets, vilket jag kan rekommendera. De hyr ut cyklar för €12 i månaden till studenter och erbjuder gratis reparation eller byte av cykel om det skulle bli något fel. Fördelarna med detta är således att du inte behöver oroa dig om eventuella extra reparationskostnader eller att försöka få din cykel såld när terminen lider mot sitt slut. Likväl behöver du endast betala €40 istället för fullpris om cykeln blir stulen så länge den var låst och behöver inte införskaffa eget lås eller andra tillbehör.

På flera ställen, främst matbutiker, caféer och restauranger, tas bank- och kreditkort inte alltid emot. Det kan därför vara fördelaktigt att skaffa sig ett nederländskt bankkonto, vilket hos de flesta banker är gratis som student. Universitetet i Leiden har ett avtal med Rabobank vilket betyder att du kan skaffa ett konto via dem. Jag valde dock att på egen hand öppna ett studentkonto hos ING, som är en internationellt erkänd bank och också har en mobilapp på engelska. Allt som behövs för att göra detta är att gå till närmsta bankkontor och ha relevanta personuppgifter till hands (Pass, Student-ID, hemaddress).

Det är också rekommenderat att skaffa ett OV-chipkaart. Detta är ett kort som kan användas för all kollektivtrafik i Nederländerna, både inom och mellan städer. Om du reser mycket med kolektivtrafik, exempelvis om du väljer att bo i Haag och pendla, kan du även skaffa en säsongsbiljett som ger dig 40% rabatt när det inte är rusningstid. Rabatten går också att dela med sig till medåkande genom de biljettautomater som finns på alla tågstationer och du får i detta fall även ditt OV-chipkaart på köpet. Slutligen kan man när man fått sitt kort skaffa en OV-fiets biljett. Detta är i princip gratis och innebär att du kan hyra cyklar vid alla tågstationer för €3.85 per dag. Detta är väldigt behändigt när man reser till en annan stad och vill ta sig runt på ett smidigt sätt.

Boende

Det bekvämaste sättet att lösa boende är genom universitetets egna Housing Office, vilka erbjuder studentrum och lägenheter till internationella studenter. Detta gör du enklast i samband med den formella ansökan till universitet, där du får frågan om du vill ha hjälp med att söka boende eller hellre söker boende på egen hand. En fördel med detta är att du i princip är garanterad boende i centrala Leiden, vilket särskilt vid terminsstart kan vara svårt att hitta. Boendet kan också vara en bra plats att träffa nya vänner som studerar vid universitetet. Jag bodde själv i en byggnad för internationella studenter på Hugo de Grootstraat 32, och många av mina närmsta vänner träffade jag just där. En stor nackdel är dock att priserna för dessa boenden är betydligt högre än marknadspris. Jag betalade för ett studentrum i korridor med delat badrum och kök hela €570 i månaden, och till detta tillkom även en housing application fee på €350. Hyresvärden DUWO har dessutom inte ett särskilt bra rykte, främst just på grund av att många hyresgäster anser att de betalar överpris och inte får valuta för pengarna. Om du ändå väljer att söka ett av dessa boenden kan du ansöka om att göra det en kortare tid, annars löper kontraktet ända till mitten av Augusti. Kom också ihåg att du måste fylla i en ansökan för att få tillbaka din deposition.

Om du planerar att hitta boende på egen hand rekommenderar jag att du börjar söka tidigt och brett. I Facebook-gruppen Leiden Housing läggs kontinuerligt ut annonser för rum och lägenheter i Leiden. Du kan också använda dig av hemsidor som Kamernet och Iamexpat. Ifall det är svårt att hitta bostad i Leiden är också ett alternativ att söka bostäder i Haag, antingen via de två sistnämnda sidorna eller Facebooksidan Den Haag Housing. Haag ligger cirka 10 minuter bort med tåg från Leidens centralstation och har mer formen av en storstad. Fördelen är således att det kan passa dig bättre om du föredrar urbana miljöer, men du får en sämre förankring till Leiden och studentlivet där. Eventuellt kan det därför vara svårare att närvara vid sociala sammanhang och finna en stabil vänskapskrets.

Studier allmänt

Leiden är en universitetsstad som i likhet med Uppsala och Lund inte har något centralt campus, utan universitetets byggnader är utspridda i stadslandskapet. De ställen du främst behöver ha koll på är det tidigare nämnda Plexus och fakulteten för samhälls- och beteendevetenskap, där institutionen för psykologi ingår. Med största förmodan kommer de flesta föreläsningar och seminarier hållas här, men det kan hända att de även är förlagda till andra universitetsbyggnader. 


Utbildningssystemet vid Universitetet i Leidens psykologisektion är betydligt mer standardiserat än vid Karolinska Institutet. I alla de kurser jag läste gavs två timmar långa föreläsningar och seminarier samma tid och sal varje vecka med endast ett fåtal undantag. Även examinationerna var standardiserade och snarlikt utformade. I båda de 10-poängskurser jag läste fick varje student i uppgift att antingen ensam eller i grupp organisera ett seminarietillfälle, och samtliga kurser avslutades med två timmar långa salstentor bestående av en del med 40 flervalsfrågor och en del med essäfrågor. Sammantaget var det två till tre tillfällen (4-6 timmar) i veckan att närvara på, med en tentaperiod i mitten av terminen och en i slutet av terminen. Totalt sett var arbetsbördan ungefär densamma som vid KI (vilket dock kan variera beroende på vilka kurser man läser), men jämfört med KI innebär studierna i Leiden mer egentid och ett större ansvar. Även om det starkt rekommenderas att man går på alla föreläsningar är de inte obligatoriska, och i regel spelas de även in så att man kan titta på dem senare genom kurswebben Blackboard.


Olikt KI präglas kontakten med seminarieledare och föreläsare vid Universitetet i Leiden av en tydligare hierarki och formalitet. Det är absolut tillåtet att prata med lärare även utanför undervisningstillfällen, men de kan vara noggranna vad gäller exempelvis vem som ska kontaktas i vilket syfte. Även om jag nyss nämnt att det inte krävs särskilt mycket närvaro i skolan är de samtidigt strikta med att man inte missar de seminarier som är obligatoriska. Det finns inte samma flexibilitet som vid KI att ta igen obligatorisk närvaro genom. Om man exempelvis vill kunna resa mycket under utbytet kan det därför vara bra att man rikta in sig på de 5-poängskurser som inte har några obligatoriska seminarier. Jag rekommenderar att läsa igenom kursplanerna i kurskatalogen noggrant eller maila kursansvariga i förväg om detta är en prioritet.


Kom ihåg att anmäla dig till tentor i tid. Till skillnad från KI måste man själv anmäla sig till varje tenta i förväg, och som utbytesstudent kunde jag inte registrera mig själv utan var tvungen att maila till ssc@fsw.leidenuniv.nl. Just första tentan kan vara lite förvirrande, och därför är det bra att vara där i god tid för att göra sig bekant med processen. Först och främst är sittplatserna organiserade efter efternamn, så du är alltså tilldelad en specifik plats som du behöver leta upp. Efter det så måste du även fylla i några formulär på ett specifikt sätt, och eftersom du bara har två timmar på dig kan detta vara skönt att ha gjort innan själva skrivningen börjar. 


Glöm inte heller att du efter terminens slut kan behöva maila den internationella koordinatorn vid Leiden för att få en kopia av studiemeritförteckningen för tillgodoräknandet av kurser vid KI.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI

Emotion & Cognition (5 ECTS)

Den här kursen handlar om hur emotion och kognition interagerar för att påverka medvetandet och styra beteenden. Ämnet är i sig fascinerande då vi ofta pratar om dessa i dualistiska termer - vi skiljer på känsla och förnuft, intuition och logisk slutledning, system 1 och 2. Även om sådana uppdelningar kan vara användbara är det också ett faktum att de i det mänskliga psyket är beroende av varandra och i många fall inte kan särskiljas. Det finns även en psykoedukativ lärdom att ta från detta, i den mening att många patienter kan finna att deras känsloliv förhindrar dem i vardagen, men att det också har en viktig funktion vad gäller att fatta beslut i världen. Kursen innefattar till viss del repetition av teorier och modeller som man lärt sig under emotionsmomentet i experimentell psykologi, men det tillkommer även en fördjupning i form av föreläsningar som anknyter till psykisk ohälsa och nya forskningsrön.

Upplägget är simpelt: En föreläsning i veckan med medföljande litteraturanvisningar och en salstenta i slutet av kursen. Å ena sidan är det bekvämt att inte ha något obligatoriskt bortsett från examination, å andra sidan betyder det att kursen är betydligt mer teoretiskt än praktiskt lagd. Det är inte bara grundforskning som gås igenom, mycket av kunskapen går att använda även i verkligheten, men betoningen ligger i regel inte på detta. Detta kan säkert variera från år till år, men en annan bekvämlighetsfaktor att ta i beaktande är att föreläsningarna i mitt fall hölls så pass sent som 17-19.

Economic and Consumer Psychology (10 ECTS)

Detta är den första av två så kallade specialiseringskurser jag läste vilka bestod av examinationer både i form av seminarieuppgifter och salstenta, och därav omfattade 10 högskolepoäng. Till skillnad från vad man kan tro studeras i första hand social kognition, vilket sedan appliceras i olika ekonomi- och konsumtionsrelaterade sammanhang som exempelvis marknadsföring, ekonomiskt beslutsfattande och konsumentbeteende. Man lär sig alltså i princip om två ämnesområden samtidigt och får öva på att omsätta teoretisk kunskap i praktiska situationer. Kursen är också unik i den mening att den bortom den socialkognitiva biten inte liknar någon kurs vid KI. Dels beror detta på att den inte har någon direkt koppling till kliniskt arbete, men för den som är intresserad av psykologi i anknytning till ekonomi, organisationer och samhällsprocesser finns det mycket matnyttigt att hämta.


Även denna kurs består av en föreläsning i veckan och avslutades med en salstenta. Dock tillkommer ett seminarium i veckan med litteraturhänvisningar och tre seminarieuppgifter: veckovisa korta uppsatser kopplade till litteraturen, organisering av ett 90 minuter långt seminarium, och skrivande av en populärvetenskaplig artikel baserad på en valfri vetenskaplig artikel. Även i relation till andelen högskolepoäng var detta förmodligen den mest tidskrävande kurs jag läste.


Social Psychology in Organisations (10 ECTS)

Social Psychology in Organisations är också en specialiseringskurs, med både seminarier och salstenta. Kursen ligger innehållsmässigt närmast Arbets- och Organisationspsykologin, och på samma sätt som i Economic and Consumer Psychology är seminarierna ett tillfälle att försöka använda det man lärt sig i verklighetstrogna scenarion. Som i stort sett är undvikligt blir det även här en viss repetition av saker ni har lärt er tidigare, men det är också  många fler nya inslag och perspektiv än vad man kan tro. Bland annat hade vi föreläsningar om positiv psykologi, mångfald, kreativitet och konfliktlösning, satt i en organisationskontext. Som namnet avslöjar så är kursen också mer inriktad på just organisationsbiten och inte lika mycket på arbetslivet i sig.


Upplägget är också i stort sett identiskt med det i Economic and Consumer Psychology kursen, med undantaget att seminarieuppgifterna är färre. Även i denna kurs ombeds man organisera ett helt seminarium, men bortsett från inläsning och aktiv närvaro krävs inget ytterligare av en. Självklart är det bekvämt att kursen är mindre tidskrävande, men det kan också vara orsak till mindre engagemang.

Språk och kultur

En signifikant minoritet, ungefär 15%, av de som studerar vid Universitetet i Leiden är internationella studenter, och detta speglar sig i undervisningen. Som du kanske redan märkt har du som utbytesstudent ett stort utbud av kurser på engelska att välja mellan. Tekniskt sett finns det språkkurser både i holländska och engelska att tillgå om man skulle vara intresserad, men detta var inte något som jag överhuvudtaget satte mig in i. Även utanför universitetet klarar du dig bra med enbart engelska. Min erfarenhet var att holländarnas behärskning av språket är ungefär likvärdig med svenskarnas.

Med detta sagt kan det låta smått paradoxalt att det främmande språket till en början ändå utgör den största kulturkrocken. När du först anländer kommer det så klart vara obekant att orden som kommer ur munnen är fullkomligt oförståeliga och du behöver gå runt med Google Translate i matbutiken för att förstå¨vad det är du lägger i korgen. Främst är detta en vanesak, och du kommer snabbt märka likheter i skrift mellan det svenska och det holländska språket, även om talet förblir mestadels oförståeligt. Konsekvensen av detta blev åtminstone för min del att majoriteten av de jag lärde känna faktiskt inte vara holländare, utan internationella studenter som antingen var på utbyte eller läste ett helt program vid universitetet. Det kan ses som beklagligt att man inte kom i kontakt med fler människor från värdlandet, men som självbenämnd kosmopolit ser jag övervägande positivt på möjligheten att skaffa vänner från världens alla hörn.

Ett par holländska högtider sammanträffar med vistelsen under vårterminen. Den största utav dessa är King's day, konungens födelsedag, vilken firas den 27 april varje år. Det hålls då både festivaler och folkfester i alla landets städer. King's day föregås även numera kvällen innan av King's Night. Bara en dryg vecka senare, den 5 maj, inträffar även Nederländernas befrielsedag, då man firar slutet på Nazitysklands ockupation av landet.

I övrigt är kulturen i de flesta avseenden snarlik den svenska: västerländsk, sekulär, demokratisk, liberal, då visserligen med en större betoning på liberal. Det lär ju inte ha undgått någon att prostitution, cannabis och diverse preparat som i Sverige är narkotikaklassade är tillåtna i Nederländerna under kontrollerade förhållanden. Detta får man så klart tycka vad man vill om, men det är en realitet som man oavsett åsikt borde vara beredd på att möta. Just i Leiden finns det inget red-light distrikt, men försäljningen av främst cannabis är förhållandevis utbredd.

Och så kanske den viktigaste kulturella skillnaden: holländarnas fäbless för friterad mat. Om du är ute på ställen kommer du oundvikligen att stöta på "bitterballen", en sorts krokettliknande, friterade köttbullar som ofta äts som tilltugg till öl. Det äts även en hel del friterad fisk och skaldjur. Och så Pommes Frites. Med majonnäs. Eller jordnötssås (testa, det är inte så illa som det låter). Utöver det friterade kan det holländska köket bland annat bjuda på ost (främst då den världskända Gouda osten), stroopwafels (våffelliknande kaka med sirap, kan rekommendera) och poffertjes (holländska minipannkakor). Mycket av detta kommer du kunna pröva på den veckovisa marknaden i staden, vilken jag berättar mer om under nästa rubrik.

Fritid och sociala aktivteter

Det största nätverket för internationella studenter i Leiden är som tidigare nämnt ISN. De anordnar både unika och återkommande event, varav det mest populära förmodligen är de internationella kvällar som anordnas på puben Einstein varje onsdag. Dessa kan vara värda att närvara vid för det sociala umgängets skull, men i mitt tycke är nöjet som går att utvinna från alkohol och dålig musik i längden begränsat. Den goda nyheten är att det också veckovis anordnas träffar av olika klubbar inom ISN med fokus på exempelvis film, musikspelande, brädspel, matlagning med mera. En annan tidigare nämnd organisation för internationella studenter är LU, vars aktiviteter jag dock inte engagerade mig i extensivt och därför inte kan recensera. För att åter en gång repetera mig så var dock boendet den mest naturliga mötesplatsen för min del. Förutom att man lär känna folk som bor i samma korridor arrangerades i min byggnad ett flertal aktiviteter av och för de boende: pizzakväll, filmkvällar, grillning och födelsedagsfester för att nämna ett par. Trots de nackdelar som jag tidigare räknat upp finns det därför vissa unika fördelar med de internationella studentboendena.

För den som är idrottsintresserad har universitetet ett eget Sports Centre med gym och andra idrottsaktiviteter. Själv valde jag dock att skaffa en prenumeration vid en närliggande klätterhall för att tillfredsställa mitt behov av motion. Under tiden jag var där hade ISN även gratis yogalektioner som jag deltog i, men det är inte säkert att dessa kommer fortgå. Men det finns givetvis annat att göra i staden än att sporta. Som student vid universitetet i Leiden har man exempelvis alltid fri entré till den anrika botaniska trädgården, där ingen mindre Carl von Linné var aktiv under en period. Andra sevärdheter i staden är bland annat De Burcht, en borg konstruerad på 1000-talet, de två gamla kyrkorna Pieterskerk och Hooglandse Kerk och diverse utspridda museum och parker. Leidens centrum är så pass litet att du förmodligen kommer stöta på alla dessa vare sig du vill det eller inte, men om du bekantar dig med en historie- eller arkeologistudent kan du få en bättre bild av hur dessa är kopplade till stadens historia. För övrigt kan jag nämna att chansen att man stöter på just arkeologistudenter är ganska stor, då universitetet har en egen fakultet tillägnat detta ämnesområde som är rankat 8 i världen. Glöm inte heller att Leiden ligger nära havet, dit det går att ta sig antingen med cykel eller buss.

Varje lördag är det marknadsdag med försäljning av allt från färska livsmedel och tilltugg till blommor, kläder och plånböcker. Det hålls även en mindre marknad på onsdagar med ett mer begränsat utbud. Vid eller i närheten av kanalen där marknaden hålls ligger en hel del trevliga caféer och barer. Några personliga rekommendationer är ROOS, Chummy Coffee, Stadsbrouwhuis och Bar Lokaal. Sedan så vill jag särskilt slå ett slag för De Twee Spieghels, en charmig liten jazzbar där det regelbundet spelas livemusik. Och jag måste även nämna Pelibar, en ideellt driven studentpub och tveklöst billigast i staden.

Något annat jag rekommenderar starkt är att man också söker sig utanför Leiden. Jämfört med Sverige är det väldigt små avstånd i Nederländerna, och besöksvärda städer såsom Haag, Delft, Rotterdam, Amsterdam och Utrecht ligger alla mindre än en timme bort med tåg. Om man vill bredda sig ännu mer går det bussar för överkomliga priser till de närliggande länderna Tyskland, Belgien och Frankrike. Själv valde jag att göra en resa till Antwerpen efter terminens slut, men de mindre belgiska städerna Brygge och Gent sägs också vara väldigt fina.

Sammanfattning

Jag överdriver inte när jag säger att utbytesperioden för mig har varit ovärderlig. Visst kan det låta skrämmande att på egen hand bosätta sig i ett nytt land där man inte känner någon, men för den som känner sig redo är det ett ypperligt tillfälle att växa som person. Att försättas i en sådan situation och tvingas bygga upp ett nytt socialt nätverk från grunden ledde åtminstone till att jag öppnade upp på ett sätt som jag annars inte hade gjort. Jag fick nya perspektiv, träffade nya vänner, ny kärlek, och det är det här som lite är hemligheten med utbyte. Faktum är att det som påverkar dig mest förmodligen inte kommer att vara utbildningen i sig, utan de erfarenheter och mänskliga möten som äger rum utanför skoltid.

Med detta sagt inte menat att utbytet inte kommer att påverka framtida studier och yrkesliv. Jag kommer ta med mig det jag lärt mig och upplevt, vilket oundvikligen kommer det påverka alla delar av mitt framtida liv. Ökat självförtroende och social kompetens kan ju inte ses som annat än positivt när man träder in i psykologrollen. Jag förstår att allt detta kan låta överdrivet, men redan nu ett par månader senare ser jag tillbaka på utbytestiden med nostalgi och är övertygad om att den har varit en milstolpe i mitt liv. Jag hoppas att du som åker iväg på utbyte får en lika givande och lärorik upplevelse som jag. Våga ta risker, pröva nya saker och prata med nya personer. Det kommer du bli belönad för.