SVK-perioden på KI var 10 veckor och 8 av dessa utgjordes av utbytet. De 2 resterande veckorna (poängen) läste jag ”Hälsosystem”, en distanskurs som var ny för vår termin om olika länders hälsosystem som gjordes under utbytets gång. Kan rekommendera kursen för de som mig som inte ville lägga på extra vikt under HSM och IST men om man inte berörs av det dubbelarbetet så bör man nog välja sexualmedicin som verkar mer uppstyrd.
En observation är att 4 veckor på en placering (jämf. 1 vecka i Sverige) är en lång tid. Det möjliggör bättre kontakt och större förtroende för handledaren men det medger och en viss gradient av nya upplevelser där sista veckan känns väldigt mycket på rutin. Jag gillade systemet i Australien mer än det svenska då det kändes mer personligt men värt att justera sina förväntningar till!
Mitt första elective var Upper GI Surgery.
Första dagen, efter introduktionen, gled jag in till teamet som satt och fikade efter att de var klara med en operation och sa hej och blev introducerade till alla, fick deras telefonnummer om jag tappade bort mig och sen så vart det åka av. Dagarna flött på enligt ett tydligt schema där en av de två ST-läkarna (Registrars) var ansvarig för ronden och en var ansvarig för operation vid byte av ansvar varje vecka. Första veckan flött jag mellan dessa två ”team”. Efter första veckan när jag känt in alla så valde jag att hänga på den jag hade bäst kontakt med på det han gjorde hela tiden, varesig det var operation, rond eller möte. Jag rekommenderar den approachen varmt på alla placeringar då det möjliggjorde en helt annan kontakt och access till i stort sätt allt man kan tänka sig. Han fixade in mig på operationer som assistens, på konfliktlösning med andra team och vi hade helt enkelt väldigt trevligt hela tiden. Ett exempel på schema:
Mån: Rond + ev. akutoperation, ner till akuten
Tisdag: Operationsdag med fokus på kortare operationer, grand rounds
Onsdag: Whipple (typ obligat)
Torsdag: Det som inte hans med på tis eller onsdag
Fredag: Lectures
Kan varmt rekommendera att hänga utanför operationssalen där deras överläkare sitter och ser över operationen för att få inblick i hur de ser operationen och höra efter deras perspektiv på saker och ting. Jag lärde mig mycket av dessa dialoger.
Ronderna kunde bli långa och listan var vid flera tillfällen längre än 40 patienter men det var till största del kul och de hade en stor bredd på patienterna så det fanns nästan alltid något nytt att se varje dag. Jag kan varmt rekommendera övre GI till andra studenter vid KI, oavsett intresseområde. De har sina fingrar i det mesta och var ett väldigt trevligt och emottagande team.
Mitt andra elective var Vascular Surgery.
Kärlkirurgen var strukturellt likt övre GI med 2 registrars men med betydligt lägre workload. De rondade mellan 10-20 patienter oftast på deras egen avdelning och operationsprogrammet var oftast tömt på förmiddagen. Det lägre antalet patienter gjorde att de inte delade upp sig utan gjorde allt tillsammans vilket gjorde att teamet blev större till antalet, på övre GI var vi max 3-4 personer men kärl var 5-6. Skillnaden är inte så stor i ett mötesrum men bli påtaglig vid patientsängen. Under kärl var jag placerad tillsammans med en annan student från KI vilket var väldigt roligt och något jag satte stort värde på. Det gjorde att jag fick mer ut av placeringen då tröskeln för att diskutera ett fall med henne var mycket lägre än teamet och de vi båda undrade om ledde ofta till en ”good learning opportunity” som de gillade att säga. Kärlkirurgerna spenderade betydligt mer tid på mottagning än tidigare placeringar och skillnaden i samtalsmetodik var som dag och natt jämfört Sverige. Efter diskussion med handledarena så hade de också samma mål om öppna frågor > sammanfattning > specifika men i praktiken gick de rakt på sak och körde det spåret hela vägen. Spännande att se ett annat system och observera skillnaderna. På operationerna var det möjligt att assistera ibland men inte i samma utsträckning som övre GI, mestadels för att många ingrepp gjordes endovaskulärt men även för att det alltid var minst 2 registrars närvarande och ofta en underläkare också. Kärl har, i alla fall på Royal North Shore, ett ganska smalt patientklientel och mängden unika diagnoser var betydligt lägre på kärl än på övre GI vilket gjorde att placeringen kändes mer rutinmässig och finlir är övre GI. Veckoschemat var mer ad-hoc än övre GI så exempelschema blir missvisande men en dag var start 7 på avdelning, rond till 8, operation till 12, ny rond vid 13 sen hem efter det var klart. En stor del av deras ansvar är att vara tillgängliga dygnet runt för njurtransplantation och det var vi med om en gång vilket var väldigt häftigt.
Jag var nöjd med min placering på kärlkirurgen med medskicket att det är en betydligt smalare placering än många andra och att om man inte har ett specifikt intresse för det så finns det nog andra specialiteter (typ övre GI eller gyn) som ger mer allmännyttig utbildning.