Jag åkte på Erasmusutbyte under min sjunde termin på läkarprogrammet till Oviedo, en medelstor stad i norra Spanien. Jag valde Spanien för att jag ville lära mig spanska bättre och Oviedo för att det verkade vara en trevlig och lagom stor stad. Oviedo ligger i Asturias och man kan ta sig hit med flyg, tåg eller buss. Jag valde att flyga till Barcelona och sedan byta till ett inrikesflyg som tar ca 1 timme. Inrikesflygen går att boka på Spanair, Iberia och Vueling.com. Tåg går att boka på renfe.es och buss på alsa.es.

Innan avresa är det viktigt att du skaffar dig alla dokument som du behöver. Ta med dig alla papper som ska skrivas på av dina handledare på praktiken (clinical assesment forms), försäkring från Kammarkollegiet och Europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan.

På universitetets hemsida, uniovi.es, finns en jättebra avdelning för internationella studenter med information om kurser, boende, och andra praktiska tips som jag läste på innan jag åkte. (http://www.uniovi.es/estudiantesinternacionales/acceso/erasmus) Där kan man t.ex. anmäla sig för att bli tilldelad en spansk fadder, en a-Duo. Min fadder var väldigt hjälpsam och mötte upp mig på flygplatsen och hjälpte mig sedan med bostadsletandet. Kan vara toppen att känna någon redan när man kommer fram. Ett plus också om din spanska är knackig, din fadder kan vara ett bra stöd när du ger dig ut i bostadsdjungeln.

Boka ett vandrarhem/hotell för tre, fyra dagar innan du åker ner. Universitetet rekommenderar att man hittar bostad när man kommer fram. Oftast tar det inte mer än några dagar. Universitetet har en lång lista på bostäder som du kan hämta ut när du registrerar dig. Bostadsletandet är krävande, men det är en klar fördel att hitta bostad på plats, dels får du se din lägenhet innan du skriver kontrakt, och dels får du träffa vilka du ska bo med, oftast delar man lägenhet med flera.

Packa smart innan du reser iväg då vädret inte är det vad man vanligtvis förväntar sig av Spanien. Temperaturen håller sig mellan 6-15 grader och det regnar ganska ofta.

Jag åkte ner en vecka innan för att ha tid till att hitta boende, klara av diverse registreringar och helt enkelt komma på plats. Det är bra att ha åtminstone fyra-fem dagar, själva bostadsletandet kan ta minst ett par dagar. När du kommer fram måste du först registrera dig på Internationella kansliet. Det ligger på Calle Principado 3, väldigt nära parken Campo San Francisco. Där kommer du att få ett kit med allmän information om universitetet, Oviedo och en lista på bostäder. Sedan måste du ta dig till Facultad de Medicina, Julián Clavería 6 för att få ut information om dina kurser/din praktik. Om man vill läsa spanska kan man anmäla sig till intensivkurser i spanska via Casa de las Lenguas på Campus Milan. Det finns även fadderverksamhet, dels sk. a-Duo, där du blir tilldelad en fadder och dels Tandem, en form av språkutbyte mellan dig och en spansk student. Första studieveckan kommer det att hållas ett informationsmöte för alla utbytesstudenter som är bra att gå på, missa inte det. Det är ett bra tillfälle att träffa andra utbytesstudenter. Många av mina närmaste vänner i Oviedo träffade jag faktiskt just på det mötet.

Prisnivån i Oviedo är mycket lik den svenska. Mat, kläder, bio, kostar ungefär lika mycket. Äta ute och gå ut är dock billigare. En middag ute med alkohol kostar ungefär 100 kronor, klubbarna tar inte inträde och du kan köpa ett glas vin för 15 kronor. Det är dyrt att hyra lägenhet ensam, ca 600 euro, men om man delar med två-fyra stycken kan man betala allt från 150 – 300 euro beroende på lägenhetens skick, storlek och läge.

Universitetet har en lista på lediga bostäder, dvs lediga rum i en lägenhet eller hela lägenheter. Det vanligaste är att man delar med andra studenter eller ägaren själv. Var beredd på att ringa runt en del och ge det tid. Det tar oftast några dagar och i alla fall minst fem-sex visningar. Priset varierar beroende på storlek, läge och hur många personer du delar med. Oftast delar man med en-tre personer. Jag bodde nära Parque Invierno, på Muños Degraín, ihop med en person och betalade 250 euro/mån. Det var på ett lagom avstånd till både stan (10 min till fots) och till sjukhuset (25 min till fots). De flesta bodde innanför cityringen, populära områden är nära Campo San Francisco, Campus Cristo, Milan, och Calle Gascona. Var uppmärksam på vad som ingår i hyran, el, vatten, värme? Det kan vara en fördel att inte bo med en person som är ägare till lägenheten. Jag fick själv det rådet av min fadder men flyttade ändå in med en 30-årig spansk tjej som ägde sin lägenhet. I efterhand hade jag inte valt det alternativet men det beror på hur du är som person. Om du väljer det, var beredd på att det kan innebära ett begränsat privatliv. Min hyresvärd hade lite kontrollbehov och gick gärna och ofta in i de utrymmen hon hade hyrt ut till mig och jag kände mig alltid lite besvärad i "mitt eget” hem. Det är dock toppen att bo ihop med en spansk person, man får mycket övning i språket och får lära sig en hel del om landet, de spanska traditionerna och det spanska livet.

Universitetet är uppdelat på två campus, Cristo och Milan. Cristo är det något mindre fina campuset av de två, och det är där sjukhuset, HUCA och Facultad de Medicina ligger. Tidigare utbytesstudenter gjorde enbart sin praktik utomlands och vi löste mitt utbyte på samma vis. Alla duggor och teoretiska moment gjorde jag hemma i Sverige. Jag sökte praktik för de VFU-perioder jag skulle ha missat hemma och det var inga problem att få det jag ville ha. Studierektorn i Oviedo är väldigt tillmötesgående och administrationen gör gärna sitt bästa för att schemalägga ditt utbyte just efter dina behov.

Läkarutbildningen i Spanien är 6 år och är till upplägget mycket lika den svenska utbildningen. De spanska studenterna går igenom mycket teori under sina första studieår för att under klin blanda teori och praktik. Men när de väl kommer ut på praktik får de oftast finna sig i en ganska passiv roll. En grupp på 3 till 6 stycken studenter tilldelas en läkare som de följer under dennes förmiddagsrond 9-12 varje dag (de har föreläsningar på eftermiddagarna). Under denna tid får de följa med läkaren när denne besöker, undersöker och pratar med patienter samt skriver journal. Ibland ställer läkaren frågor och testar dem på deras teorikunskaper och ibland får de själva auskultera eller känna på något av särkilt intresse. Hur mycket man blir engagerad beror mycket på läkaren själv och dennes intresse för att lära ut men även i bästa fall är de praktiska möjligheterna ganska begränsade. I princip kan man beskriva det som en form av bedside. Det är ganska tydligt att missnöjet kring praktiken är ganska stor, både bland studenter och bland MIRs, Medico Interno Residente (en motsvarighet till ST-läkare). Som en tjej uttryckte det så längtade hon efter att få komma ut på ett utbyte för att ”äntligen få prova att lägga händerna på lite patienter”. Efter läkarutbildningen har studenterna ett uppehåll på ett år då de ska plugga. I slutet hålls en stor tenta, ”el MIR” som dels fyller funktionen att ge en behörighet att söka MIR/ST-tjänst, dels ett betyg som styr vilken MIR du kan söka. När man väl hamnar på sin ST-tjänst arbetar man i ett team med en eller flera överläkare och en eller två ST-läkare och vissa dagar kan man också vara tvungen att sköta avdelningsarbetet själv. Oavsett grad av självständighet som tilldelas en när man äntligen är ”färdig”, upplever många att de har otillräcklig praktisk träning när det väl är dags att börja jobba och att det är svårt att ta beslut och få ansvar när man inte har lärt sig att ta ansvar i ett tidigare skede.

I och med att detta är de spanska studenternas förutsättningar blir de även dina egna. Du kan dock dra nytta av dem på flera sätt. Till stor del var jag ensam student med ett läkarteam eftersom mitt schema var specialsytt, vilket också hade sina för- och nackdelar. Som ensam student har man en riktigt bra möjlighet att på plats, vid patientbädden få otroligt lärorika lektioner. Jag hade friheten att fråga så mycket jag ville och de flesta var väldigt måna om att lära ut. Jag blev i princip privatundervisad av flera lärare varje dag. Som utbytesstudent är man också lite spännande och läkarna engagerar sig därför mycket. Men det är också välkommet att ta för sig. Första veckan var jag ensam student på avdelningen och visste inte riktigt hur man skulle bete sig så jag medverkade i alla praktiska moment som läkaren själv gjorde och det gick mycket bra. Utnyttja upplägget och delta i genomgången av patientfallen men ta också initiativ till att göra status, undersökningar och andra praktiska moment, i de flesta fall kommer de låta dig göra det. I och med att du är ensam blir läkarna också mer intresserade av att få dig att trivas och få en betydelsefull praktik. Många gånger blev handledarna överraskade över min initiativförmåga (iom att jag var van vid den svenska skolan och de vid de spanska studenterna) och jag fick ofta beröm i mina omdömen för just detta. Nackdelen med att vara ensam student är just det att det kan bli ensamt. Det är svårare att få kontakt med spanska studenter när man inte har en naturlig anledning att prata med dem.

De flesta handledarna/läkarna var trevliga och engagerade, men det fanns även de som var mindre bra. Kontakta mig gärna om du vill ha tips på en bra lärare.

Bra glosor på praktiken: ingresado/ingreso (inlagd/inläggning), alta (utskrivning), TAC (CT), rayos (röntgen), urgencias (akuten), UVI (IVA), bioanalisis (kemanalys), hemocultivo (blododling). Annars kommer man snabbt in i sjukhusspråket och lär sig från sammanhangen vad olika saker heter. Ett tips om du har lite pengar att lägga ner på en bra bok är MEDIMECUM. Den är som en fickversion av FASS och Läkemedelsboken och kan köpas på bokhandeln vid universitetet. Jättebra att slå upp i för att ta reda på vad patienten får för behandling eftersom det är andra handelsnamn i Spanien.

Det är inte bara en fördel utan ett krav att kunna grundläggande spanska innan du åker iväg. Alla på sjukhuset kommer bara att tilltala dig på spanska. Men kan du det basala, räcker det långt i början. Det viktigaste är att du på det stora hela klarar av att följa med i undervisningen. Räkna inte med att förstå allt i början, det ger sig efter ett tag. Jag läste en kvällskurs på universitetet för några år sedan och det var precis tillräckligt mycket spanska för att klara det mest basala så jag hade det rätt så tufft i början. Om man vill plugga spanska erbjuder universitetet en intensivkurs billigt. Den startar ungefär en vecka efter terminsstart och går i lite drygt 4 veckor, 2 timmar om dagen. Kursen inleds med ett nivåprov och man får ett diplom i slutet. Kostnad, 60 euro. Rekommenderas starkt. Träna annars så mycket som möjligt på språket och våga prata när du får tillfälle att göra det. Skaffa en spansk fadder som också kan hjälpa dig med språket.

Asturias är grönt, bergigt, kyligt och väldigt vackert. Människorna är trevliga och det är lätt att få kontakt. Barkulturen är väldigt utbredd och det är vanligt att ses ute över ett glas vin och lite tapas. Nationalrätten är en slags böngryta med chorizo och blodkorv, sk. fabada och den typiska drycken är sidra, en sur äppelcider som hälls upp från en armlängds höjd. I början av februari hålls en karneval i Oviedo, Avilés och Gijón då folk klär ut sig och har fest på gatorna hela natten lång. Vid påsk, Semana Santa, går religiösa processioner i de flesta spanska städer, en tradition som är ganska intressant att titta på.

Det är inte svårt att sysselsätta sig Oviedo, det finns en mängd olika saker att hitta på. Erasmuskulturen är stark då det finns närmare 400 utbytesstudenter i regionen och de anordnar resor och andra aktiviteter i princip varje helg. Första veckan hålls en välkomstmiddag som är väldigt kul att gå på eftersom många tar sig dit, ett perfekt ställe att träffa de andra utbytesstudenterna. Resorna gick till många platser, Covadonga, Salamanca, Bilbao och San Sebastian, Andalusien, Leon etc. Kostar runt 50 eur för en helg med bussresa och boende på hostel. Organisationen som håller i dessa aktiviteter heter Aegee och all information kan du hitta på deras hemsida, www.aegeeoviedo.org/. Om du vill passa på och utforska Spanien själv är det smidigt att åka buss, ALSA eller tåg, Renfe. Jag åkte på flera av resorna med Aegee men vi åkte även på flera egna utflykter, bla. till Madrid. Annars finns det väldigt mycket att upptäcka i Asturias. Gijón är en väldigt vacker kuststad med bra uteliv. Cudillero och Santillana del Mar är mysiga fiskebyar. Men bara Oviedo i sig är en upplevelse och det finns mycket sightseeing att göra i stan. Om du tycker om att vandra eller åka skidor finns det mycket bra möjligheter. Från Parque Invierno avgår flera rutter till bla den mysiga byn Las Caldas. En annan bra vandring är den uppför Cristo till Jesus-statyn. Vid informationsmötet får man ut en karta över vandringsleder, om inte, fråga på en turistbyrå. Skidåkning ligger inom en till två timmars avstånd i Pajares eller San Isidro.

Oviedo är vacker och välordnad med mycket grönområden och mycket kultur. Besök Museo de Bellas Artes, katedralen, gamla stan och parkerna. Vi brukade umgås en del i Campo San Francisco mitt i stan, där man kan sola i gräset, spela pingis eller sitta och plugga. Gamla stan, El Casco Antiguo har många mysiga caféer och restauranger, ett tips är La Mas Barata precis bakom El Ayuntamiento, där man kan äta tapas och dricka vin billigt. Oviedo har en del häftiga statyer, bla. La Maternidad också kallad La Gorda på Plaza Escandelera, Woody Allen-statyn på Calle Milicias Nacionales och El Culo utanför Teatro Campoamor. Om du gillar musik ges gratis konserter varje onsdag i samarbete med CajAstur på Teatro Filarmonica, allt från rock-pop till klassiskt och alternativt. Annars är huvudgatorna på nätterna Calle Mon, där i princip alla klubbar ligger och Calle Gascona, där alla sidreriorna finns. Det är också vanligt att festerna hålls utomhus, sk botellons ex, vid Plaza del Sol eller Plaza de Paraguas. Oftast börjar dock en utekväll med att dricka sidra vid tolvslaget och runt ett, halv två går man vidare till Calle Mon. Allt görs mycket senare i Spanien, lunch, middag och utgång så det gäller att skaffa sig en ny dygnsrytm om man ska hänga med. Det är billigt att äta och dricka ute och klubbarna tar inget inträde.

Det är lätt att skaffa sig vänner, i alla fall bland andra utbytesstudenter. De spanska studenterna var det svårare att få kontakt med, men det är lättare att komma in i det spanska samhället om man har en a-Duo eller bor ihop med en spansk person. Ett tips är onsdagspuben med tapas på baren El Clavel i Casco Antiguo som hålls varje vecka, dit brukar faktiskt både spanska och utländska studenter komma.

Det finns många skäl till att åka iväg på ett utbyte. Framförallt är det väldigt kul. Om man är sugen på att bo eller jobba i ett annat land är det en perfekt chans att göra det. Det är en fantastisk möjlighet att lära sig ett nytt språk och att själv utvecklas under helt nya omständigheter. Som framtida läkare är det väldigt lärorikt att se hur ett annat sjukvårdssystem fungerar, hur arbetsförutsättningarna är på ett spanskt sjukhus samt hur det är att vara patient någon annanstans i världen. Att komma hem med de erfarenheterna ger samtidigt ett nytt synsätt på våra egna omständigheter här i Sverige. Medan det finns saker att förbättra och ta efter från det spanska systemet, finns det så oerhört mycket att uppskatta hemma, den svenska sjukvården och läkarutbildningen håller en mycket hög kvalitet i jämförelse. Även ur en personlig synvinkel var utbytet väldigt nyttigt för min del. Jag lärde mig att släppa fördomar som jag inte ens visste att jag hade, skapa mig en helt ny tillvaro på nytt och dessutom trivas och jag upptäckte att jag kunde klara mycket mer än jag trodde. Och jag hade riktigt kul på köpet. Jag tvekade själv först men nu ångrar jag ingenting, och jag skulle gärna vilja göra om det. Ta chansen och åk!