Reserapport - KI-student
Lärosäte: Université Pierre et Marie Curie (Sorbonne Université)
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 17/18
Namn: Deniz Biber
E-postadress: deniz.biber@stud.ki.se

Innan avresa

Jag hade två anledningar till att välja Paris för mitt utbyte. Det skulle bli ett tillfälle för mig att umgås med min pappa och lillebror som bor i Paris samtidigt som jag skulle få njuta av staden. Att få uppleva utbildningen och arbetet på sjukhus i Frankrike var viktigt för mig då det är ett land jag senare kan tänka mig att bo i. Jag och en nära vän från klassen ansökte tillsammans och vi hamnade därför båda på UPMC. Jag kände att jag fick väldigt tydlig och specifik information från KI, före och under hela utbytet. Jag måste uttrycka en stor besvikelse från partneruniversitetet i Paris då informationen var väldigt generell och ofta missledande då den sällan rörde mig och just mitt utbyte. 
UPMC var väldigt noga med att man hade tillräckliga språkliga kunskaper inför utbytet och därför var B2 nivån i franska ett måste. Ett tips är att försöka göra det provet så fort som möjligt då man endast kan göra det ett fåtal tillfällen per år.

Ankomst och registrering

Jag valde att anlända till Paris kvällen innan första dagen på utbytet. För mig passade det bra då jag redan hade ordnat boende sedan innan. Första dagen var ett möte med den ansvarige för erasmusutbyten på UPMC. Det var ett kort men ganska rörigt möte där man fick inloggningar och information om sin första placering. Jag fick dock komma tillbaka dagen efter för att hen inte hade förberett alla mina papper. Eftersom jag valde att göra placeringarna och inte teorin under mitt utbyte, erbjöds ingen introduktionskurs eller fadderorganisation. 


Ekonomi

Jag upplevde att ekonomiskt sett var det fördelaktigt att göra utbyte i Paris. Det var en positiv överraskning att få en liten ersättning för sina kliniska placeringar under utbytet. Man fick ungefär motsvarigheten till 2500kr varje månad och även hälften av sin transport till sjukhuset betald om man sparade kvitton på det. Det enda som var ett måste från UPMC var att man var tvungen att ha ett franskt bankkonto för att kunna få sin ersättning. Mitt tips till alla som vill öppna ett bankkonto i Frankrike är att om möjligt inte precisera hur länge man kommer vara kvar i Frankrike, det underlättar handläggningen och möjligheten att få öppna ett konto. 

Jag tyckte att det enda som kunde skena iväg i kostnad var luncherna. Jag fick tipset att äta på Crous Paris som är kommunalt ägda restauranger och caféer i eller i nära anslutning till universitetsområdet som har som uppgift att underlätta studenters ekonomiska förutsättningar genom att erbjuda lunch till väldigt förmånligt pris. Som student skaffar du ett kort på ett Crous som finns på campus och därefter kan du fylla på kortet med pengar och använda det på alla Crous restauranger i Paris.

Boende

Jag var sen med att ansöka för studentbostad på universitetscampus så därför var jag tvungen att hitta boende på egen hand. Jag blev tipsad om att gå med i facebookgruppen Svenskar i Paris för för att hitta annonser på hyreslägenheter. För mig gick det väldigt smidigt att hitta lägenhet via facebook sidan. Jag hittade en liten studio på 15 m2 i 18e stadsområdet, väldigt nära den kända kyrkogården Père Lachaise. Jag betalade 550 euros i månaden och var supernöjd med lägenheten och området. 

Det var ett komplett möblerat rum med pentry. Bäddsoffan i rummet gjorde det möjligt att använda det som ett vardagsrum på dagen och sovrum på natten. Jag upplevde 15 m2 vara på gränsen till för litet men ändå OK för 4 månader. Jag skulle vilja säga att det är betydligt lättare att hitta möblerade boenden i Paris än i Stockholm.  

Två av mina vänner som var på utbyte samtidigt som jag använde sig av studentbostäderna som man kunde söka i samband med att man ansökte till universitetet. Kostnaden för rummen var i stort sett likvärdig som min lägenhet och båda var nöjda med sina rum. 



Studier allmänt

En vanlig dag under mitt utbyte kunde se ut såhär: Jag vaknade ungefär kl 7:00 för att äta en stor frukost full med olika sorters franska ostar och nygräddat bröd från bageriet på andra sidan gatan. kl mellan 8-9:30 började dagen på avdelningen med ett morgonmöte mellan läkare och sjuksköterskorna. Efter morgonmötet övergick man till att en efter en ronda patienterna på avdelningen. Läkarna som hade ansvar för oss var i de flesta fall under sin specialistutbildning och överläkarna hade vi oftast inte kontakt med. Jag upplevde kontakten med läkarna på avdelningen variera mycket beroende på läkare. I många fall visade de sig mottagliga för frågor och diskussion om patienterna men i vissa fall var de väldigt reserverade mot frågor och man kände sig inte bekväm att fråga. Man hade mer ansvar för administrativa uppgifter kring patienten, exempelvis att ringa till andra avdelningar för att boka tid för en undersökning eller att skriva och faxa olika remisser samtidigt som det inte fanns lika mycket undanlagd tid för undervisning i jämförelse med undervisningen på KI. Som student behövde man ta ett större ansvar under praktiken för att lära sig något då det inte fanns lika specifika lärandemål och checklistor för praktiska moment som det gör på KI, detta var en utmaning. Det fanns även en hierarkisk uppdelning i synnerhet mellan läkare och sjuksköterskor på avdelningarna neurologi och psykiatri som under min praktik försvårade kontakten och samarbetet jag försökte skapa med sjuksköterskorna. Jag tycker en likhet jag kunde urskilja mellan Stockholm och Paris var på det sätt läkarna reflekterade om sjukdomsförlopp hos- och undersökningar för sina patienter.  

Dagen slutade vid 13:00-13:30 tiden med en överrapportering om ens respektive patienter.

Eftersom jag enbart valde den att göra praktiska delen av utbytet och valde att läsa in teorin på egen hand kan jag inte tala för skillnader och likheter av den teoretiska delen av läkarutbildningen. Mina eftermiddagar ägnades oftast åt självstudier via nätbaserade källor samt föreläsningar från KI. Jag plugga mycket med tidigare tentor för att skapa mig en uppfattning om kunskapsnivån som behövdes.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI
Jag började med moment psyke - psykiatri och beroendelära som första kurs. Jag hade hela min kliniska placering på sjukhuset Pitié Salpêtrière på en avdelning som var inriktad på rehabilitering av patienter med akuta och kroniska neurologiska sjukdomar. Vi var mellan 3 till 7 läkarstudenter från olika terminer på avdelningen och patientantalet varierade mellan 20-25. Alla läkarstudenter fick ett antal patienter att ha ansvar för under placeringen. Man var bland annat ansvarig att läsa på om, ronda "sina" patienter varje dag och skriva och skicka remisser.  

Överrapporteringen från sjuksköterskorna började kl 9:00 i läkarrummet. Ibland hade vi som uppgift att presentera våra egna patienter under överrapporteringen och ibland fick man bara lyssna och anteckna. Därefter fick varje läkarstudent ett antal arbetsuppgifter som specialistläkaren ville ha gjort under dagen. Det kunde bland annat handla om remisser, specifika undersökningar/tester av patienterna eller att ringa och konsultera med andra specialiteter. På denna avdelning var en stor del av pappersarbetet skriven för hand. En utmaning var att tyda tidigare daganteckningar skrivna av andra läkare. Men precis som allt annat vande man sig även att skriva för hand och tyda fransk handskrift. Jag tog mycket hjälp av google translate för att skriva daganteckningar och remisser. Jag tyckte om att man själv fick gå in till patienten och ronda då man fick möjlighet att personligen skapa kontakt med patienten och i lugn och ro utföra statusundersökningar. En nackdel med detta upplägg var att det inte fanns något utrymme att få feedback på sina praktiska färdigheter från läkaren om man uttryckligen inte frågade efter det. Många gånger hjälptes vi åt mellan studenter för att öva och ge feedback till varandra. Om det fanns något i status som avvek rapporterade man detta till spec läkaren. Man kände ett ansvar för patienten, samtidigt som man visste att läkarna på avdelningen bar på huvudansvaret. Jag tycker att man hade en god kontakt med specialistläkaren som jobbade på avdelningen men överläkaren var mycket mer reserverad i sin kommunikation med oss. Jag tror att det kan vara så att de inte har något officiellt ansvar för studenter och därför inte engagerar sig i undervisning. 

Varje vecka under min placering hade vi fredagsseminarium med specialistläkaren på avdelningen. Varje gång var det ett patientfall som lästes upp och därefter fick vi som grupp ta anamnes, status och föreslå undersökningar. Det fanns ofta undersökningsbilder eller andra resultat som vi fick turas om att tolka. När vi som grupp hade listat ut rätt diagnos avslutades seminariet med behandling- och rehabiliteringsförslag. Jag uppskattade mycket dessa seminarier då man verkligen fick tid att gå igenom en diagnos i ett lugnt och öppet klimat. Detta var en av få tillfällen där det fanns tid undanlagd för enbart undervisning.

En trappa under mottagningen fanns det två anslutande avdelningar: fysioterapi och en arbetsterapi. Ett annat uppdrag som läkarstudent var att följa sina patienters utveckling i deras rehabilitering. Man kunde därför ofta få följa med ner och prata med fysio- och arbetsterapeuterna. 

Utöver sittronder i läkarrummet hade vi även varje tisdag en generell rond med överläkaren av alla patienter på avdelningen. Under dessa ronder var det inte vi läkarstudenter som hade kontakt med patienten utan då fick man lyssna på överläkaren och anteckna.

De flesta dagar slutade runt 13:30 då vi hade en överrapportering av våra patienter till läkarna på avdelningen. 

Eftersom sjukhuset Pitié Salpêtrière ligger i nära anslutning till universitetet UPMC valde jag att cykla dit för självstudier. 

Min andra och sista placering var psykiatri på Saint-Antoine. Här var vi endast två läkarstudenter på tre nyexaminerade läkare och två överläkare. Det fanns större möjligheter för en till en undervisning och ett lugnare klimat generellt. Dagen började även här med en sittrond med överrapportering från sjuksköterskorna. Man hade inte lika stort ansvar för patienterna som på neurologiavdelningen utan ronden till patienterna gjordes tillsammans med ansvarig sjuksköterska, läkare och läkarstudent i ett team. Ronden tog oftast hela förmiddagen och en stor del av tiden ägnades åt patienten. Jag hade en väldigt god kontakt med läkaren på avdelningen och fick vara med en dag på psykiatriakuten och även följa patienterna på deras ECT behandlingar. 

Fredagsmornar inleddes med ett intressant patientfall från den föregående veckan som presenterades i grupp av överläkare, läkare och läkarstudent. Jag tycker att det fanns fler undervisningsinslag under denna placering än den föregående med högre pedagogisk medvetenhet från både läkare och överläkare. Det fanns ett öppnare klimat för diskussion och frågor kring patienter och andra medicinska frågor. Läkaren som hade ansvar för mig försökte i slutet av varje dag ägna några minuter till reflektion och frågor om dagen som jag uppskattade mycket. Om jag hade fått göra om min placering hade jag gärna försökt hitta tillfällen då jag kunde få mina praktiska färdigheter i psykiatrisk anamnestagning utvärderade och även ta mer ansvar för ett antal patienter som på neurologiavdelningen. 

Att skriva daganteckningar var mycket enklare på detta sjukhus då många administrativa delar var datoriserade.




Språk och kultur

Eftersom majoriteten av journalföringen var skriven för hand under min första placering, tyckte jag att det var extra utmanande med språket. 

Jag måste säga att patienterna var dem som var mest pedagogiska i kommunikationen då de förklarade och pratade långsammare när det behövdes. Jag tyckte att det var svårt att förstå läkarnas snabba tal i början, speciellt då de inte var benägna att anpassa tempot till oss utbytesstudenter. 

Mitt absolut viktigaste tips är att fråga när man inte förstår istället för att låtsas som att man förstår. Annars missar man både i att utvecklas i språket och även värdefulla utbildningstillfällen. Jag tog mycket hjälp av google translate och franska läkarstudenter om det var något jag inte förstod. 

Det finns vissa kulturella skillnader mellan Frankrike och Sverige i stort men som också speglar sjukhusklimatet. Det är mycket viktigt att tilltala personer med deras efternamn och med monsieur och madame. När man kommer till en ny avdelning bör man initialt börja med dessa formella regler. Oftast säger läkarna till om man kan tilltala dem med deras förnamn men överläkarna föredrar nästan alltid att bli tilltalade med deras efternamn. En annan formell regel är också att man alltid niar personer tills att de säger att man kan dua dem. Detta gäller såklart inte för studenter emellan men en generell regel är att man hellre niar en gång för mycket än att dua någon i Frankrike. 

Fritid och sociala aktivteter

Jag fick snabbt kontakt med erasmusstudenterna på min avdelning som jag även spenderade tid utanför sjukhuset med. Jag fick ingen specifik information om sociala aktiviteter för utbytesstudenter från UPMC under mitt utbyte. 

Eftersom jag valde att bo utanför kampusområdet, valde jag att köpa träningskort på mitt närmaste gym(CMG Sports Bagnolet). 

Vi som utbytesstudenter hade inte mycket kontakt med franska läkarstudenter. Detta kan självklart bero på att man bara träffade dem under praktiken och inte under den teoretiska undervisningen. Det var även en ganska stor ålderskillnad mellan utbytesstudenterna och franska läkarstudenterna. Jag tror att det kan bero på att man inte har samma kultur att börja utbildningen senare som i Sverige. 

Eftersom Paris är en så central punkt i Europa hittade jag väldigt billiga weekend biljetter. Jag passade därför på att resa och se andra städer under mina helger. Om man är ute i god tid kan man även hitta billiga tågbiljetter till London. 

Jag använde ofta appen Foursquare för att hitta caféer och restauranger och föredrog den före tripadvisor.

Sammanfattning

Jag hade en väldigt roligt under mitt utbyte i Paris. Det är en stad som verkligen kan erbjuda allt om du letar på rätt ställen. Det finns ett stort värde i att försöka lära känna personer från Paris för att få tips om det som händer. Eftersom en del av min familj bor i Paris fick jag hjälp på detta sätt, men annars kan man träffa personer utanför sjukhuset på de aktiviteter man väljer att delta i. Exemplevis träffade jag personer på mitt gym som hjälpte mig mycket. Jag hade också tur då vi var tre vänner från samma kurs på KI som åkte på utbyte tillsammans. 

Jag har i och med mitt utbyte i Paris insett hur mycket resurser som sätts in i min utbildning på Karolinska Institutet. Jag upplever att den praktiska delen av utbildningen på KI är på väldigt hög nivå i jämförelse med det jag upplevde i Paris. Det sätts in mer resurser per student och läkarna är mer pedagogiskt utbildade. Dessa kvaliteter av min utbildning hade jag aldrig insett om jag inte hade åkt på utbyte.Jag uppskattar min utbildning på ett helt annat sätt nu. Samtidigt vill jag vara noga med att påpeka att jag endast fick ta del av den praktiska delen av utbildningen på UPMC och kan därför inte rättvist tala för eller jämföra utbildningarna i sin helhet. Det kan självklart vara så att franska läkarstudenter får lära sig en del av de praktiska färdigheterna i den teoretiska delen också. 

Jag tycker det är svårt att tänka mig på vilket sätt min utbytestermin kommer påverka min kommande yrkesroll men generellt kan jag säga att resa och leva i olika länder är det bästa sättet att lära sig om och få förståelse för andra kulturer. I och med detta kan jag tänka mig att även denna upplevelse har lett till detta och kommer även spegla sig i min yrkesroll.