Några veckor innan jag och min kusrare skulle åka fick vi schemat för våra två praktikveckor på sjukhuset i Amsterdam. Resterande veckor skulle vi vara på deras motsvarighet till barnmorskemottagning (”first line”), med tillhörande jourpass där det ingår att vid behov åka iväg på hemförlossningar. Det började dra ihop sig för oss och plötsligt var det bara drygt en vecka kvar tills vi skulle anlända i Amsterdam. Min kursare skulle påbörja sin praktik på förlossningen och jag skulle börja inom ”first line”. Problemet var bara att de ännu bara funnit en mottagning som skulle kunna ta emot oss. De hade bara hittat en förlossningsavdelning för oss att praktisera på. Det kändes lite smått akut för min del, med tanke på att jag skulle infinna mig på den mottagningen dagen efter att vi anlände - den 3/4. Sent på kvällen den 28/3 kom beskedet att de hittat en praktikplats åt oss på en mottagning. Vid 21:50 på skärtorsdagen den 29/3, bara fem dagar innan vi skulle åka, fick jag och min handledare tag på varandra! Vi gjorde upp om när vi skulle ses den 3/4 och lite vad som gällde kring klädsel och så vidare. Det var ”egna kläder” som gällde. Med tanke på att jag förhoppningsvis skulle få vara med om några hemförlossningar kändes det inte riktigt bra att ha de snyggaste kläderna med mig. På långfredagen var det därför bara för mig att ge mig ut på sta’n och fixa några kläder att använda, som jag inte skulle ha några problem med att utsätta för fostervatten och annat. Så var det igång! Nu började det här utbytet bli lite verkligt, och uppsatsskrivandet och föreläsningarna i Widerströmska huset vi haft den senaste veckan kännas lite mer avlägsna.

Vi kom fram till Amsterdam på eftermiddagen dagen innan vi skulle påbörja praktiken. En av de vi haft kontakt med från skolan i Amsterdam ordnat så att en av deras holländska barnmorskestudenter kom och mötte upp oss med nycklarna till lägenheten där vi skulle bo de kommande veckorna. Att komma dit tidig eftermiddag dagen innan praktiken började räckte för oss. Dagen efter skulle jag bli upphämtad utanför lägenheten av den kontaktperson vi fått för vår praktikperiod på motsvarigheten till Sveriges barnmorskemottagningar – ”first line”. Min kursare skulle påbörja sin praktik på sjukhuset och en av Amsterdams förlossningsavdelningar dagen efter. Hon skulle ta sig dit genom att åka spårvagn. Därför gav vi oss ut för att skaffa ett resekort till henne, men även till mig, strax efter att vi installerat oss i lägenheten. Motsvarigheten till deras SL-kort heter Ov-chipkaart. Det finns en tillhörande app där du bland annat kan se din resehistorik, var du kan köpa ett nytt kort och var du kan ladda på det. Dessvärre kan du inte köpa kortet överallt. Du kan köpa det via automater som är utplacerade vid tunnelbanestationerna (metro). Därefter kan du ladda på det på fler ställen än så. Hela maxsumman à 4 € dras om du checkar in på exempelvis spårvagnen, men Inte Checkar Ut. Därför är det viktigt att du blippar både när du kliver på och när du kliver av exempelvis spårvagnen. Väljer du att komma dagen innan praktiken föreslår jag att du har allting fixat med vilken tid du ska infinna dig på praktiken, var du ska infinna dig och vem du ska träffa när du kommer till praktikplatsen. Du kan ladda ner appen för deras kollektivtrafik – ”9292”, för att se hur du kommer till praktikplatsen (så länge du har adressen).

Lägenheten vi bodde i ägdes av den holländska skolan och var gratis, vilket var väldigt uppskattat. Därför föreslår jag att du hör av dig till den holländska skolan och frågar om det finns någon möjlighet för dig att bo där under din praktikperiod. Ett tips är att antingen ha en ekonomisk buffert för att kunna köpa kläder att ha under eventuella hemförlossningar. Ett alternativ är att du ser till att inte slänga gamla jeans och annat, så du kan ha de kläderna under hemförlossningarna. Det kostar ju lite att köpa nya kläder att ha under dina veckor på ”first line”. Bra att veta är att du under din tid på ”first line” till en början kommer få ett grundschema som uppger att du är jour sju dagar i veckan, 24 timmar per dag. Du får säga till om du tycker det blir för mycket, men av den anledningen kommer du kanske behöva sju ombyten. I alla fall sju tröjor (hygieniska skäl). Det beror på hur ofta du vill tvätta. Anledningen till att du är jour 24 timmar per dag, sju dagar i veckan, är för att de ska kunna ringa dig om en hemförlossning sker. Det kan då ske nattetid. Händer det ringer de dig och du tar en taxi som den holländska skolan sedan betalar dig för, så länge du kommer ihåg att höra av dig till dem och skicka in kvttot/kvittona. Ett tips jag kan ge för att hålla nere kostnaderna är att laga storkok. Ett annat att gå runt i sta’n, istället för att ta spårvagnen. De drar som sagt pengar från ditt kort när du checkar in och ut, utifrån hur länge du åkt. Amsterdam är en stad du kan gå i, så gör det om du har tid. Det fungerar lika bra, så slipper du i onödan spendera pengar på resor med spårvagnarna. Vad det gäller storkoket handlar det även om att ifall du är jour och din handledare ”förvaranar” dig om att en gravid eventuellt föder senare under dagen/kvällen/natten, och du ännu inte hunnit äta någonting, är det lättare och billigare för dig att ha mat färdig än att köpa någonting snabbt innan hemförlossningen (eller på väg till födelsecentret).

Lägenheten kunde ta emot upp till 4–5 studenter. När jag och min kursare kom dit bodde inte någon annan där. Vi hade inte hört om att någon skulle flytta in där heller, men visste om att vi eventuellt skulle kunna få en rumskompis om någon annan student behövde boende under Dennes praktikperiod. Lägenheten låg i området Nieuw Sloten, vilket är lokaliserat i västra Amsterdam. Förbindelserna var bra. Att gå till centrala Amsterdam tog annars cirka 45 min. Det fanns inte många affärer och annat i närheten av lägenheten, men vi hittade bland annat några matbutiker. Det fanns ingen tvättmaskin i huset, så vi gick till en tvättomat cirka 25 min gångväg från lägenheten som vi googlat fram.

Utbytet skedde medan våra kursare i Sverige hade den sista förlossningsplaceringen på barnmorskeprogrammet. Vi var som sagt dels på en förlossningsavdelning, dels på det som påminner om de svenska barnmorskemottagningarna – ”first line”. Tillskillnad från hur det går till i Sverige berättar inte de holländska handledarna för den gravida/födande/familjen att du som student följer med på hemförlossningar och eftervårdsbesök, samt att du ska närvara under ultraljudsundersökningar, sjukhusförlossningar och samtal på ”first line”-mottagningen. Därför, om du vill försäkra dig om att dessa personer vet om detta, råder jag dig att be din handledare informera dem om detta. Annars finns risken att du inte får närvara, vilket inte är roligt om du dessutom tagit dig hela vägen till någons hem. De som arbetar inom ”first line” arbetar utifrån vad de lärde sig i skolan och inte utifrån specifika riktlinjer, tillskillnad från hur vi gör i Sverige. Vissa riktlinjer finns, men mycket av den information och de tips som ges utgår från vad barnmorskan i fråga lärt sig under sin barnmorskeutbildning. Likt vi gör i Sverige ger de ut material kring vad de gravida kan förvänta sig, hur denne kan må och så vidare. En sak som skiljde sig från det material vi ger ut i Sverige var att de rekommenderar folsyra till och med graviditetsvecka 10, medan vi i Sverige rekommenderar det till och med vecka 12. Ytterligare en sak var att vi i Sverige råder den gravida från att göra ”för många” ultraljud (mer än nödvändigt, med andra ord), medan de i Amsterdam får göra hur många de vill så länge de kan betala för det. Inskrivningssamtalen i Sverige sker ungefär från graviditetsvecka 9, medan både inskrivningssamtal och ultraljud i Amsterdam kan ske betydligt tidigare. Jag var med om att detta gjordes när kvinnan var gravid i vecka 3+. På förlossningsavdelningen förekom också skillnader. Bland annat får i princip alla i värkarbete en EDA. Per automatik får de då en KAD. När EDA:n ”fungerar bra” är nämligen den födande helt oförmögen att stå upp, då denne är så pass bedövad att värkarna knappt känns och benen inte kan lyftas från sängen. Barnmorskan och sjuksköterskan håller därför i benen vid behov och under krystskedet, och den födande förblir sängliggande på rygg. I Sverige ska inte den födande krysta mer än 1 timme. Vi har lärt oss att efter max 1 timme ökar risken för neonatala komplikationer, såsom asfyxi. I Amsterdam får en omföderska krysta max 1 timme. En förstföderska får krysta max 2 timmar. Då pratar vi om aktiv krystning. Ytterligare en skillnad mellan Sverige och Amsterdam var att de inte använder sig av kontinuerlig närvaro. De går in till den födande om de behöver ge läkemedel eller om den födande ska föda, i princip. Dessutom gör sjuksköterskan i princip allting, så barnmorskan är mer eller mindre bara på rummet när det är dags för VU och när det är dags för barnet/barnen att födas. Därför uppstod ytterligare en kulturkrock när jag föreslog att jag skulle sitta inne hos de födande och medföljande under min placering på förlossningen i Amsterdam.

När vi hade cirka en vecka kvar i Amsterdam, flyttade en holländsk barnmorskestudent in. Hon mailade oss mindre än 24 timmar innan hon skulle flytta in, för att höra om vi var hemma då. Enligt mig är holländare generellt sett mer avslappnade än vi svenskar är och har inte alltid lika stor framförhållning som vi. De är enligt mig inte heller lika bundna till tillexempel tidsramar, eller att saker och ting ska vara uppstyrda och att alla ska vara Väl informerade om Allt. Min uppfattning är att de generellt sett har en mer ”det löser sig”/”stressa inte”/”ta det som det kommer”-attityd. Därför föreslår jag att du är beredd på detta om och när du utför din praktik i Holland.

2018-04-27 firade hela Amsterdam King's Day, medan vi var där!King's Day började firas år 1885, för att uppmärksamma den dåvarande drottningens födelsedag ("Queen's Day"). Idag har Nederländerna en kung och namnet på högtiden har därför bytts ut. Under denna dag är alla i Amsterdam lediga och firar för fullt, från tidig morgon till långt in på natten. Jag och min kursare hade lite svårt att få ihop dagar då vi båda var lediga, med tanke på att det alltid var någon av oss som skulle vara jour, och därmed relativt kort framförhållning då kunna åka iväg på en hemförlossning eller annat. Under King's Day var vi båda däremot lediga, så vi såg till att tillsammans uppleva Amsterdam och King's Day denna dag.Vi lyckades även få till att tillsammans besöka IJ-Hallen och den stora loppmarknaden som finns där (https://ijhallen.nl), för att sedan ta något att äta och dricka på Noordelicht. Vi besökte även Heineken Experience tillsammans. Bortsett från det var jag ett fåtal gånger i sta'n, men många timmar gick åt till att plugga till tentor och annat. Amsterdam, med alla kanaler och 16-/1700-talshus är en mysig stad. Se till att strosa runt i centrum några gånger också! Fokusera inte bara på att ha praktik och plugga. Ett område jag kan rekommendera dig att gå runt i är De Pijp. Det är väldigt mysigt!

Det var intressant att uppleva Amsterdam genom att vara där som utbytesstudent, att se hur de holländska barnmorskorna arbetar och se hur vården skiljer sig länderna emellan. Jag har absolut lärt mig tips på hur jag som barnmorska kan handla i olika situationer. Dessvärre har vi andra riktlinjer med mera här i Sverige som jag behöver förhålla mig till. Därför kan jag inte använda mig av de knep jag lärde mig i Amsterdam. Jag föreslår därför att du läser på de svenska riktlinjerna medan du är i Amsterdam, så du har det färskt i huvudet inför när du kommer tillbaka till den svenska förlossningsvården. Däremot har jag lärt mig från de barnmorskor som arbetar i ”first line” att jag som barnmorska behöver utmana mig själv och ”hålla mig på tårna”. Då de är med om hemförlossningar är de ensamma. De har inte någon annan att fråga. Därför, om exempelvis en bebis gått ner i vikt, behöver de komma på Alla orsaker till att detta kan ske. På sjukhuset kan du bolla idéer med kollegor. Jag pratade med en av mina handledare om just detta. De ställer även dessa krav på sina studenter, att de ska komma på Alla tänkbara orsaker till att saker och ting uppstår. Därför tror jag att de holländska barnmorskestudenterna känner sig mer säkra i sin profession när de tar examen, än vi svenska studenter gör. Delvis till följd av att de blir ”drillade” på ett annat sätt, men även för att (som jag nämnde tidigare) de inte får räkna att de ”tjänat ihop” en förlossning om de inte sköter Allt runtomkring den. Det får dem att träna på att resonera och planera runt förlossningen redan tidigt under utbildningen.