Jag glömmer nog aldrig när jag flög över Tromsö första gången. Ett lila ljus spred sig över de 2000 meter höga bergstopparna som badade i vit vacker snö, mellan dessa tusentals toppar såg jag fjordar och små byar, det såg verkligen ut som en helt ny plats. Det såg väldigt orört ut och jag kände att jag var på väg mot något väldigt exotiskt.
När jag landade hade Lina som redan varit på plats i två veckor gett mig en bra guide till hur man tog bussen till studentboendet vi skulle bo på. Jag gick ut och var såklart van vid den svenska kylan men det såg kallare ut it Tromsö, med djup snö som låg i två meter djupa högar överallt. Det första jag tänkte på när jag satte mig på bussen var att den såg ut och kändes som bussarna i Göteborg, det kändes bekant och svenskt men med en twist, fritt wiii på den kommunala bussen och laddningsmöjlighter, lyxigt tänkt jag. Jag fick byta buss men det tog inte mer än 25 min att komma fram till studentboenden där Lina mötte mig. Hon såg ut att vara vid god vigör och gav mig en rejäl kram och visade sedan mig vägen bort till boendet.
Framför mig låg något som liknande en byggbarack, jag tänkte spontant att den såg riktigt deppig ut, och det visade sig vara där vi skulle bo. Väl inne visade Lina mig mitt rum som låg vägg i vägg med hennes, det såg om möjligt ännu mer deppigt ut likt en skolåda eller en fyllecell. När jag packat upp lite fick jag se Linas rum, hon hade köpt fina mattor och inrett rummet riktigt fint, det såg till och med mysig ut. Det skall tilläggas att jag knappast hade förväntat mig något lyxboende och att jag inte blev ledsen över boendet alls, vi gick snabbt upp till det gemensamma köket som kändes äkta och hemtrevligt, och snart fick jag hälsa på flera av de övriga studenterna på boendet. Det var Luca från Italien, Nora från Oslo, Olgia från Ryssland, Mie och Laura från Danmark och Daniel från Norge, alla verkade väldigt trevliga och tog emot mig med öppna armar.
Det skulle komma att visa sig att jag och Lina mest skulle spendera tiden med gänget i vårat kök, och Lina som hade valt kök av de fyra som fanns i vår barkack(ja det var minst sagt en barack) hade valt helt rätt kök! De andra köken hade inte samma stämning som vårat, medan vårat fungerade som ett sällskapsrum, det fanns alltid någon att prata med och något att göra med dem i köket.
Jag och Lina skulle inte börja våra kurser förrän i början av april så vi hade två veckor fritid när vi kom, vi började direkt med att åka ner till byn för att hyra längdskidor, något som alla boende i Trömsö får göra gratis(!), på uthyrsningestället kunde man kan hyra allt från längskidor, snowboards, snöskor till cyklar, ett rent paradis att utnyttja till fullo som student.
Utanför vårt boende låg ett underbart 12 km skidspår, perfekt att åka i. Skidspåret sträckte sig över hela ön(ja Tromsö är en ö) och när man kom upp på kullarna var utsikten magiskt, då man såg alla de väldiga berg och fjordar som omger Tromsö.
Jag, italienaren Luca och Lina ägnade de första två veckorna åt en hel del skidåkning, och när vi inte gjorde det så gick vi till ett väldigt fint gym som låg 100 meter från vårat boende, vi passade på att titta på norrskenet och att gå ut och testa stans festliv. Det kan vara värt att tillägga att man verkligen inte bör åka till Tromsö för att testa på något slags festliv i mitt tyckte, det är katastrofalt dyrt ute på krogarna och musiken andas minst sagt svensk småstad. Men desto bättre då att naturen är otrolig och att det finns tex ett underbart vildmarkscenter utanför staden! Jag och Luca tog bussen ut en söndag och besökte detta center där ca 200 huskies huserar, där fick vi testa på att åka hundspann gratis och sedan liftade vi tillbaka. Under liften var det så otroligt vackert att jag och Luca bad vår lifttupplockare att släppa av oss, vi gick ner till en strand och såg på det kristall klara havet där snötopparna speglade sig. Jag och Luca blev helt stumma där vi stod och såg all denna natur runt om oss, när vi kom hem hade vi fått smak på äventyr, vi skulle ut i vildmarken!
Men först skulle jag och Lina börja läsa vår första kurs, vi skulle enbart ha 5 lektioner ungefär så jag förstod eller bestämde mig kanske snarare för att det inte riktigt var någon ide att lära känna min klass, jag fokuserade på att hänga med folket i mitt boende. Det kan då vara värt att nämna att jag och Lina hade en helt del tur som fann vårat kök, då de andra köken inte alls hade samma gemenskap och skulle vi ha blivit placerade i ett av dem skulle vi troligen behövt arbeta betydligt mer för att kunna vara en del av en gemenskap. För jag måste säga att just gemenskapen var det som jag tyckte bäst om med mitt utbyte och då var det kanske även bra att jag valde att prioritera folket i mitt boende och kök framför klassen, jag menar man kan inte hänga med alla. Iaf fick jag och Lina sköta det mesta själva på plats, vi gick på möten med utbytesansvariga och fixade student inlogg etc, det var inte direkt svårt det krävdes bara att man frågade sig fram.
Det fanns tillgång till mycket student aktiviteter men jag och Lina hade fullt upp med att våra egna aktiviter som skidåkning och utflykter med folket i köket, skulle man känt sig ensam eller liknande hade det iaf inte varit något problem då universitet verkade ha hur mycket aktiviter som helst. En gång passade vi på att gå på en som hölls i den norska versionen av frälsningsarmen, där lagade vi tacos ihop som vi sedan åt med ett gäng utbytesstudenter.