Jag ansökte till utbytet i Kenya då jag såg chansen till att få nya livserfarenheter samt erfarenheter i mitt blivande yrke. Jag har alltid varit intresserad av att resa och såg min chans att kombinera utbildningen och resa, och Afrika är den kontinent som jag har utforskat minst.

Termin 1 fick vi information om möjligheterna till utbyte då den internationella koordinatorn kom och pratade inför klassen. Men där och då tänkte jag inte mer på utbytetet utan det var i senare terminer som det blev aktuellt. Det finns mycket information på KI:s hemsida om utbytet. Hade dock velat vet lite mer från tidigare reseberättelser för att vara lite mer förbered på vad som komma skall.

Det man behövde ordna med innan man åkte iväg var:

Vaccinationer: jag kollade upp på CityakutenVaccin vad och vilka vaccinationer jag behövde och bokade tid för konsultation då jag var förebered på att visa behöves tas flera doser innan avresan.

Gula febern (har man inte denna vaccination kommer man inte in i landet)

Twinirix (hepatit A+B)

Difteri

Dukoral (mot kolera)

Malaria tabletter

Meningit

Jag är inte vaccinerad mot tuberkulos och pratade med personalen på vaccinationskliniken som sa att vacciner inte var så bra och att får man tuberkolos så behandlas det med antibiotika. Inte heller var rabies vaccinet aktuellt.

Viktigt att kolla upp vaccinationerna i tid då det ska ske med vissa intervaller mellan varje dos.

Visum: Man måste söka visum och bra om man gör det i god tid med. Det ansöker man om på http://immigration.ecitizen.go.ke/index.php.?id=7 där står det också vad man behöver när man ansöker om visum.

Bra saker att ha med sig är

-Handsprit

-Paraply

-Kopior på kontokort och pass

-Mobil ( som du ej är rädd om)

-Adapter

-Resorb

-Imodium

-Alvedon

-Myggnät

Alla tänkbara hygienartiklar och medicin då det kan vara lite klurigt att få tag på där nere.

Jag kom ner två veckor efter att tjejen jag gjorde utbytet med kom. Hon gick i termin 5 och jag gick i termin 4, vilket gjorde att vi kunde åka olika tider pga kurser vi behövde göra klart/vara hemma till. Hon hade redan blivit introducerad till närmiljön samt en del studenter när jag väl kom ner. Jag landade på en fredag och blev upphämtade av några från Colleget och fick vänta i ca 1 timme innan de kom. Den ansvarige för utbytet mötte upp mig vid min ankomst till skolan för att hälsa mig välkommen och hjälp mig upp till lägenheten. Praktiken började på måndagen vilket gav mig möjligheten till att ordna med lite praktiska saker så som kontantkort till mobiltelefonen och dylikt.

Var beredd på att vaccinationerna kan kosta en del då det är vissa saker som är bra att vaccinera sig emot.

Att leva i Kenya är väldigt billigt. Vi åt ofta ute på gatan, utanför grindarna till skolan och det kostade 50 shilling=5 kr. Vi åt också i skolans cafeteria för 150-400 shilling=18-36kr beroende på vad man åt. Var beredd på att det är annorlunda mat och mat som vi inte är vana vid, en trevlig matupplevelse utöver det vanliga.

Hyran låg på 50 000 kes=4 500kr vilket kanske är lite dyrt men försökte pruta ner det. Försök förhandla priset!

Buss (Citi hopa) ner till stan kostar ca 20-50 kes=5 kr beroende på hur långt man ska åka och med vilken bus. Det finns många privata bussar som vi inte är vana vid. Bussarna går inte enligt tidtabell och avgår när bussen är full.

Ett bra ställe att äta på som är lite likt det vi är vana vid om man inte vill äta ute på gatan är Java House som ligger ganska nära skolan. Priserna där är dock betydligt högre än cafeterian.

Man kan hålla priserna nere genom att pruta vilket är ett måste när man handlar på marknader!! Viktigt att lägga sig lågt i pris minst det halva priset för att förhandla sig uppåt. Ha is i magen! Att pruta är en sport och se det som en rolig grej. Jag var inte alls bra på att pruta innan men blev bra på det och tyckte det var kul. Ha glimten i ögat!

En annan bra sak är att ladda ner uber på telefonen och använda den när man ska ta sig runt då det är svårt att få tag på taxin och man kan bli lurad. Med uber så betalar man kontant vilket är supersmidigt.

Bra att ha med sig en telefon som man inte är rädd om. Bra att inte skylta öppet med telefonen. Telefonkort köpte vi på Safaricom som ligger på Kenyatta avenue Safaricom Shop I&M. Man behöver ha med sig sitt pass när man ska köpa kontantkortet och de hjälper en att ladda på det. Det var också dit jag åkte när jag skulle ladda på kontantkortet. För att koppla upp datorn så internetdelade jag med telefonen, vilket jag tyckte fungerade smidigt.

Vi bodde i en lägenhet på campuset där undervisningen sker och campuset ligger mittemot Kenyatta National Hospital ca 2 min gångavstånd. En väldigt enkel/spartansk 3 rok lägenhet med inte så mycket saker. Vi hade ett kök men inget att laga mat på eller inget kylskåp. Vi köpte en vattenkokare som vi kokade vatten i och drack mycket varma koppen, en favorit :) Vi fick gå ut och äta vid varje måltid och oftast blev det skolcafeterian. Vi försökte att vara hemma tills mörkret la sig. Bra att handla vatten i närmaste affär för att ha hemma så man kan dricka då det inte går att dricka kranvattnet.

Vi hade varsitt rum där det fanns en säng, ett skrivbord med stol och en garderob.

Tuskys mataffär finns en mindre matbutik på Kenyatta Ave och en större där vi köpte lakan och myggnät som ligger nära Kencom house down Town där också buss nr 70 går till College.

 Det är ett college och studenterna där får ett diplom degree medan vi på KI får en kandidat examen. Det är stor hierarki i landet och eleverna har stor respekt för sina lärare.

Man pratar mycket om klientcentrerad vård på utbildningen i Kenya men jag märkte att man gör det som man tror är bäst för patienten och inte vad de vill kunna eller jobbar med sådana aktiviter som är relevant för den enskilde patienten utan jobbar mer med det biomekaniska för att återfå funktion.

Studenterna i Kenya är väldigt pålästa när det gäller MOHO medan de har mindre kunskap om det sociala bemötandet av patienterna.

De har mycket längre praktik än vad vi har då de har ca 6 månader praktik och går igenom alla olika områden ex pediatrik, psykiatri etc. Arbetsterapeuterna där jobbar mycket med pediatrik medan vi här hemma arbetar mer med geriatrik.

Här hemma jobbar vi evidensbaserat och får en utbilning i hur vi ska söka och få fram information medan de inte/eller jobbar på evidens som ej är ajour och som kanske har visat sig vara mindre bra eller till och med skadligt.

De lär sig bara MOHO och inga andra modeller som vi gör. De jobbar inte efter någon arbetsterapiprocess OTIPM och vet heller inte vad det är. De har inte tillgång till uppdaterade läroböcker.

Jag tycker att vi i Sverige har ett mer helt synsätt när vi arbetar med patienterna.

Man ska vara förberedd på att undervisningen sker på afrikansk-engelska och ibland mixat med swahili. De pratar afrikansk engelska vilket vi inte är vana att höra och som kan vara lite svårt att förstå. Men är man van med engelska så kommer det inte att vara ett problem.

I Kenya skakar man alltid hand när man ses. 

Kenyaner är inte så bra på att hålla tider. Man kan få vänta en hel del, så det är bra om man har med sig något att läsa eller att göra då vi svenskar är väldigt punktliga och alltid kommer i tid.

De är väldigt nyfikna på vem man är och varför man är där. Många vill gärna röra ens hår då det har en annan struktur.

Vi åkte på safari upp till Masai Mara där vi spenderade 3 dagar. Vi betalade ca 250 dollar. Där fick vi se alla möjliga djur och sevärdheter. Ett måste om du åker!.

Vi flög upp till Malindi (Kenyas kust) och spenderade en långhelg på en resort sedan åkte vi taxi ner till Mombasa. Mycket fint!

Vi gick mycket på olika marknader där det finns en nere vid Court house down Town som hålls varje söndag. Pruta!

Vi umgicks några gånger med kenyanska studenter och handledare som tog oss runt och visade olika inhemska ställen.

Här i Sverige tänker vi mycket på hur det ska fungera i vardagen för patienterna och har ett helhetstänk. Vi förskriver hjälpmedel vilket är en självklarhet om man så behöver.  Där är det inte en självklarhet och kostar väldigt mycket pengar då många har det väldigt dåligt ställt.

Med utbytet har man fått bättre insikt och livserfarenhet om hur arbetsterapi fungerar. Lärorikt att se hur arbetsterapeuterna arbetar, tänker och har sin fokus på. Det är också bra att ifrågasätta hur man tänker och varför man gör som man gör och av vilken anledning.

Får du chansen så ta den! Det ger dig större ett större perspektiv och förståelse för hur arbetsterapeuter jobbar och deras syn på saker och ting. Det får en att reflektera hur det fungerar i ens eget land. Ta chansen att lära ut det vi kan och har fått kunskap om och hur vi tänker.