Jag heter Hanieh Mohammadi och gjorde mina utbytesstudier på University of Minnesota i Minneapolis VT 2018. Utbytesperioden var 2 månader lång och omfattade 5 veckor av plastik och rekonstruktiv kirurgi samt 4 veckor av kardiologi. Innan avresa: Det finns en rad dokument som förberedas och skickas till den internationella handläggaren på värduniversitetet. Vi fick skicka dessa dokument elektroniskt, men det kan ändras termin till termin. Observera att handläggaren på UMN heter Shannon Benson och kan ta lång tid på sig att besvara mail och frågor. Ha tålamod!

1. Immunization form/Vaccinationsdokument: Värduniversitetet skickar ut en blankett avseende tidigare vaccinationer och tuberkulosstatus som måste ifyllas av en vårdpersonal antingen på vårdcentral eller en vaccinationscentral. Det kostar runt 500 SEK att få en sådan blankett ifylld på vaccinationscentral. Obs att de kräver 2 tuberkulin prover som ska utföras inom 30 dagar. Hos de som är BCG vaccinerade kommer testet bli falskt positivt i 90% av fallen. Därför rekommenderas att man gör IGRA istället som i sin tur kan bli mycket dyrt. Ett mycket billigare och snabbare alternativ är att göra slätröntgen av lungorna och bifoga svaret. 

 2. Medical Scholar Application: För en 8 veckors utbytesperiod hinner man med 2 elektiva kurser på UMN. För varje elektiv man önskar ska man man ifylla en blankett. Det är dock inte garanterat att man får sina första val. En lista på valbara kurser finns på UMNs (Medical School) hemsida. Googla fram det och läs genom kursbeskrivningarna innan du gör dina val. 

 3. CV och personligt brev. I det personliga brevet försök motivera varför du valt de kurser som du önskar. 

 4. Intyg om försäkring. Kammarkollegiet ansvarar för försäkring under utbytesperioden Intyget ges via den internationella handläggaren på KI. 

 5. Ladok Utdrag. Skrivs under av internationell handläggare på KI. 

 6. Good student intyg. I princip ett rekommendationsbrev som internationella handläggaren på KI skriver till alla som ska på utbyte. 

 7. Visum. Det här kan bli krångligt. Om du inte har medborgarskap eller besökt något av de 6 länder som har svartlistats av Trump, behöver du inte visum, utan det räcker med ESTA eftersom vistelsetiden understiger 3 månader. Om du däremot har medborgarskap eller besökt något av de 6 länderna måste du ha visum. Det räcker med enkel turistvisum (B1) eftersom vistelsetiden är kort. Men observera att om du säger att du ska på utbytestudier när du är på intervju på ambassaden kan de kräva ett J1 visum istället, trots att vistelsetiden är kort. För J1 visum krävs en inbjudan från värduniversitetet, vilket UMN som regel inte erbjuder. En av mina vänner som åkte med oss missade hälften av sitt utbyte av just denna anledning. Sammanfattningsvis, om du behöver visum sök B1 visum och undvik säga något om studier, och säg att du reser dit som tursit. För övrigt behöver du fixa boende vilket jag kommer att prata mer om längre ner.

 På UMN får man inget välkomst eller speciell mottagning. Det gäller att du själv fixar boende och tar kontakt med kursledaren angående tid och mötesplats för din första kliniska placering. Innan kursstart måste du också har fixat ett kort för att komma genom dörrar på sjukhuset. Kortet fixar man gratis på UMN campus. Mer information om detta samt inloggningsuppgifter för att komma åt patientjournalsystemet får du av den internationella handläggaren på UMN. Innan avresa försök att studera Minneapolis karta och kommunaltrafiken. Minneapolis/St. Paul har Metro light rail och bussar som åker genom och mellan tvillingstäderna. Light rail tar dig direkt from flygplatsen till UMN campus. Varje åktur kostar mellan 2-2,5 USD. Andra transportationsalternativ är Uber och taxi. Uber kan bli dyrare än man tror, speciellt under rusningstid men är i princip fortfarande mycket billigare än taxi.

Minneapolis är mer eller mindre lika dyrt som Stockholm. Räkna med att det kan kosta upp till 40,000 för en 2 månader (fritid och boende inräknat). Man för 5 SEK studiebidrag från KI + 1000 SEK efter att ha inlämnat reseberättelsen. Om du är ute i god tid kan du ansöka om andra stipendier för att täcka levnadskostnaderna.

Jag vill börja med att avråda från Air BNB. Onödigt dyrt och oftast icke-optimal lokalisation. Själv bodde jag i Dinkytown (collegeområde) som ligger ca 10-15 minuters gångavstånd från UMN campus och huvudsjukhuset (UMH). Jag hittade min bostad genom att skriva en annons på ”UMN housing and sublets” facebooksida och fick snabbt många svar. Jag och min värd skrev på kontrakt medan jag fortfarande var i Sverige och allt var klart när jag anlände. Byggnaden jag bodde i var mycket fräsch och jag delade en lägenhet med 3 andra tjejer där jag hade mitt eget rum och badrum med delat kök och vardagsrum. Jag betade 645 USD/månad vilket var mycket billigare än originalpriset för att hyra en sådan lokal (915 USD/månad). Jag hade tur helt enkelt. Min värd möte upp mig första dagen för att ge mig nycklarna, visa mig runt området och campus. I Dinkytown finns även mataffär, en hel del restauranger och kaféer samt campus shuttles (bussar som åkte genom campus gratis) vilket ytterligare förenklade vardagslivet. Mina andra svenska vänner bodde väldigt nära; på en medical fraternity house som heter Phi ChiI. Phi Chi ligger 15 min gångavstånd från Dinkytown, mittemot sjukhuset. De betalde ca 500 USD/månad och bodde men andra amerikanska och internationella läkarstudenter. Phi Chi är tillgängligt för utbytesstudenter om man åker på vårterminen då många av de amerikanska läkarstudenterna som bor där flyttar hem för att förbereda för USMLE step 1. Fördelen med Phi Chi är det låga priset och att det sociala umgänget med andra läkarstudenter. Nackdelen är att den är inte alls lika fräsch som lokalerna i Dinkytown och man delar badrum med 17 personer medan jag hade mitt eget badrum. Även om jag själv inte bodde på Phi Chi, spenderade jag en hel tid där p.g.a. vänner, så jag känner inte att jag missade det sociala umgänget. Jag rekommenderar både lägenheterna i Dinkytown och Phi Chi alla som åker.

Amerikansk läkarutbildning är 4 år lång och påbörjas först efter 4 år av college-studier (motsvarande kandidatexamen). Det krävs därför minst 8 år av postgymnasieutbildning för att få en läkarexamen. De 2 första åren består av prekliniska studier precis som Sverige. Det finns dock större klinisk fokus under de prekliniska åren jämfört med utbildningen på KI. Innan det tredje året påbörjas måste alla amerikanska läkarstudenter ta USMLE step 1, vilket är ett standardiserat prov bestående av 280 flervalsfrågor som testar prekliniska kunskaper. Provet tar en hel dag att genomföra. Poängtalet som man får på detta prov är en oerhört viktig bestämmande faktor för framtidens specialistutbildning. Oftast vet läkarstudenterna vilka möjligheter de har för specialisering redan efter de första 2 åren, beroende på vad de har fått på USMLE step 1. 

 De 2 sista åren består av kliniska studier. Oftast läser man de gemensamma obligatoriska kurserna under det tredje året och har möjlighet att läsa självvalda kurser, så kallade electives, under fjärde året. Det tredje året sägs oftast vara det tuffaste året då det är väldigt intensivt och mycket ska läras på kort tid. Amerikanska läkarstudenter är vana vid att ständigt utfrågas avseende sina teoretiska kunskaper av ST-läkarna (residents) och specialistläkaren (attending) medan de är på placering. De krävs att man kommer förberedd och imponerar, speciellt med tanke på att studenterna behöver rekommendationsbrev när de söker ST-tjänster. För övrigt är det amerikanska sjukvårdssystemet mycket mer hierarkiskt jämfört med Sverige, speciellt på de kirurgiska placeringarna. Läkarstudenter befinner sig längst ner i denna hierarki, näst intill interns. Dagarna kan bli väldigt långa och helger ingår oftast. Studenterna måste komma in tidigare än residents och attendings, preronda sina patienter och hjälpa interns med att förbereda patientlistan för att sedan presentera den under ronden. Det är t.ex. inte ovanligt att behöva vara på plats kl. 05:00 på morgonen på en kirurgisk placering. Därefter ska de skriva daganteckningar. Journalföringssystemet i USA är ganska lik den i Sverige, snarare att pappersarbetet är ännu tyngre pga. all krångel med sjukförsäkringar och kostnadsersättningssytemet. 

 Under det fjärde året skriver amerikanska läkarstudenter USMLE step 2, som består av 2 delprov. Det första delprovet är ganska lik USMLE step 1 i sin formatering men testar teoretiska kliniska kunskaper istället. Det andra delprovet testar praktiska kliniska kunskaper, lik tex. OSCE. Det är ett krav att ha klarat av USMLE step 1 & 2 för att få behörighets att praktisera medicin i USA. Detta gäller även internationella läkare som är redan färdigspecialiserade i sina hemländer och vill praktisera i USA. USA godkänner läkarexamen från många länder, inklusive Sverige. Man behöver inte ens ha gjort AT för att få en ST-tjänst (s.k. residency) i USA som svensk läkare, däremot krävs att man har klarat USMLE step 1 & 2 med god marginal. Andra viktiga faktorer för en residency i USA är rekommendationsbrev från minst 2 amerikanska läkare och även från läkare i ditt hemland samt forskningserfarenhet inom relevant område. ST- utbildningens längd i USA varierar beroende på specialitet. Allmänkirurgi, ÖNH och ortopedi tar 5 år, intermedicin tar 3 år plus ytterligare 3 år för subspecialisering, familjemedicin och psykiatri tar 3 år, plastikkirurgi tar 6 år och neurokirurgi tar 6-8 år. Under första året av residency kallas man en ”intern”. Arbetstimmarna under residency är mycket mycket tuffare än i Sverige; 80 timmars arbetsveckor är standard, ffa under de första åren av ens residency. Arbetstimmarna brukar förbättras efter att man blir färdigspecialist och under de senare åren av ens residency, men även detta varierar beroende på specialitet.

Finns inte mycket att säga här. Språket är engelska. Kulturen är amerikansk och de flesta vet nog ganska mycket om båda J. Dock ville jag tillägga att Minnesota är en” midwestern state”, dvs är mer konservativ än väst och östkusten, även om storstäderna är mer liberala jmf med landsbygden. Av denna anledning och med tanke på det politiska klimatet i USA upplevde jag att folk undvek att prata öppet om vissa ämnen som politik och religion.

Under utbytet träffade andra utbytesstudenter från bl.a. Indien och Mexico och samt med amerikanska läkarstudenter som jag träffade på min placering. De internationella läkarstudenterna träffade jag genom att de bodde på Phi Chi (se asvnittet boende) tillsammans med mina andra svenska vänner. Vi gjorde de flesta sociala aktiviteterna tillsammans och har nu blivit bra vänner för livet. Det var allmänt sätt väldigt roligt att ha ett bra socialt umgänge och kunna dela med sina erfarenheter med andra utbytesstudenter från andra delar av världen. Det var även roligt att höra hur de upplevde USA, speciellt med tanke på att alla hade fått olika placeringar. Som utbytesstudenter hade vi tillgång till Student Recreation Center som ligger på UMN campus och har ett väldigt stor och fräscht gym, pool, klättringsplats, squash och badmintonhallar mm. Priset låg på 36 USD/månad, men jag skulle rekommendera det till alla som åker. 

 Minneapolis och St.Paul är tvillingstäder, som ligger på varsin sida av Mississippi floden. Det är intressant att veta att Mississippi floden har sitt ursprung i Minnesota. Det tar ca 1 timme att åka från Downtown Minneapolis till Downtown St.Paul med light rail. Downtown Minneapolis har inte särskilt mycket sevärt, förutom klassiska amerikanske högbyggnader och några restauranger. Shopping kan göras i Mall of America och outlets som båda ligger nära flygplatsen. Trendiga restauranger och barer hittar man i Uptown. För övrigt finns flertal museer som tex Minneapolis Art Center och Walker Art Center. Minnesota är även känd för sin vackra natur. Det finns flertal sjöar och vattenfall runtomkring staden. Som helhet upplevde jag Minneapolis som en trevlig och säker stad. April var extremt kallt och det snöade en hel del. Maj däremot var väldigt varmt, som varmast 36 grader. Våren tror jag varade endast någon vecka och plötsligt blev det sommar. När jag anlände i slutet av mars var temperaturen som kallast -13 grader och när jag skulle åka hem i slutet på maj hade det legat runt 35 grader i över en vecka.

Jag är väldigt nöjd med mitt oerhört lärorika utbyte på UMN. Jag fick göra väldigt mycket praktiskt, ta egna patienter och få vara med på allt som jag önskade att se. Jag fick bra handledning under tiden och träffa både amerikanska och internationella läkare och läkarstudenter. Utbytet gav mig chansen att få en inblick över hur det amerikanska sjukvårdssystemet fungerar och kunna utvärdera för och nackdelar jämfört med systemet som vi har i Sverige. För övrigt tror jag att ett utbyte i ett annat land är en värdefull erfarenhet i sig som ger oss chansen att lära av andra sjukvårdssystem. Amerikansk sjukvård är något trots alla sina brister är världsledande i innovation och forskning och producerar väldigt duktiga läkare. Jag skulle starkt rekommendera alla som kan att ta del av denna möjlighet som KI erbjuder och utforska ett nytt land. Jag ger mitt ubtbyte 5/5 stjärnor.