Utbytet sker med CUHK och själva sjukhuset man vistas på heter Prince of Wales Hospital i Sha Tin. Själva universitetet ligger en bit ifrån i en närliggande ort.
Jag önskade initialt placering på ÖNH (då jag fick ett gott intryck från tidigare reseberättelser) samt på anestesin. Anestesin kunde tyvärr inte ta emot mig varför jag då valde radiologi och fick detta.
Det motsvarar ingen kurs på KI direkt utan tillgodoräknas som en SVK.
Flera av de andra utbytesstudenterna var placerade på internmedicin och som tidigare reseberättelser nämnt så var det hyfsat slappt och en del av de gick väldigt tidigt för att hitta på roligare saker på fritiden. Andra stannade längre om de var intresserade av undervisningen och föreläsningarna som skedde.
ÖNH:
Jag kan starkt rekommendera att välja ÖNH som placering då det var en väldigt trevlig klinik och jag fick möjlighet att vara med på otroligt mycket! Fantastiskt trevliga kollegor, både de seniora och juniora. Man kände sig snabbt välkommen och kom snabbt in i rutinerna.
Jag uppskattade placeringen då vi inte har en särskilt lång tid på ÖNH under utbildningen i Sverige. Patientgruppen var även något annorlunda än i Sverige. God chans att sjukdomar som man inte skulle se i Sverige, främst då nasofarynxcancer som har en väldigt hög incidens i Hongkong och södra Kina.
En av de seniora läkarna/professor var från Sydafrika och pratade endast engelska vilket var bra då engelska pratades i större utsträckning än vad det nog skulle ha gjorts annars.
Jag spenderade totalt 5 veckor på ÖNH-kliniken. Av en sekreterare på kliniken fick jag ett sorts vecko-schema och månadsschema att förhålla mig till. Här stod det tider som gällde och om det var operationer osv.
Varje dag var det storrond mellan cirka 08:00-09:00 på avdelningen alla läkare samt några ssk/usk gick runt till varje patient på avdelningen. Avdelningen hade 6 patienter i varje "sal" och avdelningen hade kapacitet för 40 patienter inklusive ögonpatienter men så många var det aldrig. Varje sal var uppdelad för manliga/kvinnliga patienter.
De juniora läkarna kommer tidigare på morgonen och är väldigt pålästa för att kunna presentera patientfallet för alla under ronden framför patienterna. Själva ronden sker på engelska och de flesta av patienterna kunde inte någon engelska.
Efter ronden gick läkarna inklusive mig ned till ett café eller matsalen på sjukhuset för att äta frukost och dricka kaffe. Det var väldigt trevligt att hänga med och man kände sig välkommen och man kunde diskutera det mesta med läkarna. Jag kan rekommendera att prova cheung fen/rice noodle roll som var riktigt gott (tar slut snabbt dock).
Veckoschemat såg ut som följande efter ronden och frukost.
Måndag och torsdag: Diverse operationer i narkos samt ingrepp under lokalanestesi (fritt att välja var man ville gå). Operationerna i lokalanestesi var det många av och gick på löpande band och blev oftast klart någon gång under eftermiddagen men inte särskilt sent. Operationerna i narkos var schemalagda ibland ända in på kvällen till 20-tiden. Man var dock inte tvungen att stanna ändå tills alla operationer vara klara utan man kunde säga att man skulle gå senare. Om det inte var läge att avbryta och fråga det var det även möjligt att avvika.
Tisdag: Head & Neck meeting, tänk MDT-konferens & röntgenrond. Innan och efter lunch var det mottagningsbesök.
Onsdag: Journal club, här presenterade någon aktuell forskning eller något de har fördjupat sig inom. Trevlig omväxling. Innan lunch skedde det även ibland undervisning för de lokala läkarstudenterna där en läkare undersökte patienten och berättade samtidigt som läkarstudenterna i ett annat rum tittade på videolänk från patientmötet. Där läkarstudenterna satt var det även en annan läkare som frågade ut studenterna om patientfallet under tiden & efter.
Fredag: Mottagningsbesök
Samtliga delar utav arbetet på ÖNH-kliniken var givande att delta med undantag för mottagningsbesöken. De skedde i rask fart och på kantonesiska (om man inte var med professorn som endast talade engelska). De var helt enkelt inte så givande.
På operation i narkos fanns det goda möjligheter till att stå med i såret och assistera, om man inte blev tillsagd var det bara att fråga så gick det bra. Om det inte redan var fullt med läkare men det var det oftast inte.
Övriga aktiviteter på ÖNH:
Det skedde väldigt mycket aktiviteter utöver det vardagliga kliniska arbetet och jag fick möjlighet att delta i flera lokala konferenser och kurser som erbjöds till specialistläkare.
Bland annat deltog jag i en 2-dagars ultraljudskurs för diverse patologi inom tyreoidea/ÖNH.
Jag fick även delta i en 2-dagarskursen "Endoscopic Ear Surgery & Temporal Bone Dissection Workshop" där det var en hel del föreläsningar och jag fick utföra dissektionen.
Radiologi:
Professorn som är ansvarig över sektionen är från England och talar även bara engelska.
Jag spenderade totalt 3 veckor på radiologisektionen. Jämfört med ÖNH-kliniken var schemat mer rörigt och ospecificerat då specialiteten skiljer sig något från andra.
Första veckan spenderade jag främst på sektionen för slätröntgen, DT och ultraljud. En indisk läkare som var inriktad på ultraljud var otroligt duktig och mån om att undervisa vilket uppskattades. Jag fick möjlighet att utföra en del själv under handledning och fick även tolka slätröntgen.
Andra veckan hade de lokala läkarstudenterna sin radiologiundervisning vilken jag fick delta i. Här kände man sig något malplacerad men det gick bra överlag. Lärarna var hyfsat hårda och ställde ganska höga krav jämfört med i Sverige och det kunde bli lite förhörskänsla. Deras tenta/slutförhör slapp jag men man kan säkert få vara med om man vill.
Tredje veckan spenderade jag främst på angio/MR.
Dagarna var som sagt mer fria och jag kunde gå fritt mellan olika lab/modaliteter där jag kände för och tyckte det verkade intressant. Med detta sagt så kunde man även gå ifrån sjukhuset tidigare om man planerade att göra något på fritiden vilket kunde vara trevligt.