Då fast protetik är mindre vanligt på skolan så väljer patienter oftast avtagbar protetik som behandling. Just pga den här anledningen så var studenterna mycket duktiga på avtagbar protetik. De gör alltså fler avtagbara proteser än vad vi gör på KI. Jag gjorde en HÖK och PUK tillsammans med min kollega och klinikpartner. Passet var indelat i 2 delar, där första delen behandlas patienten vare sig det är inslipning, preparation av ocklusala stöd, avtryck osv, medan andra halvan av passet så hade man en hygienfas. Denna patient valdes ut slumpmässigt.
På deras skola hade de liknande formulär som vi har på KI, och med det sagt gick mycket ut på att prata. Då patienterna inte kan så bra engelska togs detta då på portugisiska vilket var mycket svårt att hänga med. Man försökte göra så gott möjligt, ta avtryck och slipa osv, men det var mycket svårt att hänga med generellt och förstå diagnoserna.
Denna kurs var otroligt rolig att få vara en del av eftersom patienterna på skolan där hade otroligt mycket kariesangrepp. De jobbar på ett annorlunda sätt där med tanke på att de hade mindre material och instrument att arbeta med, vilket vi inte är vana med. Detta ledde till att man fick vara mer kreativ och använda instrumenten på sätt de normalt inte ska användas på. De applicerar dessutom alltid kofferdam på lagningar de gör. Inga undantag. De avverkar lite mer tandsubstans än vad vi gör i Sverige. Efter kariesexkaveringar så finns det ibland missfärgningar som är hårda, men lärarna på plats ville att vi skulle ta bort de. De gör dessutom inte stegvis exkaveringar, utan de exkaverar totalt även om det är pulpanära och exkaveringen leder till pulpablottning. De jobbar mer restorativt än profylaktiskt. Jag fick göra en amalgamfyllning (MOB). Detta var helt nytt för mig då man självklart inte får arbeta med amalgam i Sverige.
Studenterna var mycket duktiga på extraktioner och diagnostik av slemhinneförändringar (som är mycket mer vanliga i Portugal). Där fick både extrahera sedervanligt och utföra op-ex. Jag fick tyvärr inte utföra någon op-ex pga brist på patienter, men jag fick extrahera 3 molarer. Jag fick även suturera och skriva ut antibiotika samt informera post-op med tolk för patienterna. Lärarna på plats var mycket duktiga och förklarade olika diagnoser och varför tänderna ska extraheras vilket gav en bakgrund och anledning till varför man gjorde det man gjorde på sal. De jobbar inte lika sterilt som vi gör här i Sverige.
Denna kurs var intressant då man fick se hur de handskades med barnpatienter. Det skiljer sig otroligt mycket på barntandvården mellan länderna. I Portugal tvingas barnen trots gråt och skrik till att ta bedövning. De håller fast barnen vilket var mycket alarmerande för oss att bevittna. Vi hade PED/ORT varannan vecka, och tyvärr fick just jag inte utföra så många behandlingar eftersom patienterna oftast avbokade. Däremot fick jag utföra en pulpotomi och fylla igen med ZOE och därefter preparera för en metallkrona. Och syftet för denna behandling var att behålla tanden (65) så länge som möjligt i bettet för att motverka mesialvandringar. Det som var intressant att se var att de applicerade kofferdam på alla barn vilket visar att det är helt möjligt att göra det. Det var lite oroväckande att se hur barntandvården på skolan utfördes eftersom det säger emot alla principer som vi har fått lära oss på KI. De jobbar mer restaurativt än profylaktiskt här med. Det var inte helt omöjligt att 18-åringar hade proteser och saknade majoriteten av sina tänder. Detta visar att det rätta sättet att jobba med barn faktiskt kanske tar längre tid (i Sverige), men i slutändan visar barnet god tillit för tandläkaren och kan komma till behandlingen utan ångest eller rädsla.
Under endodonti kursen fick man mest assistera sin klinikpartner beroende på hur mycket de hade gjort innan. Eftersom de gick sista året prioriterades deras studenter. Jag fick tyvärr inte utföra en endodontisk behandling men det var mycket intressant att se hur de jobbar. De hade inte tillgång till maskinell rens och därför tog det längre tid för behandlingarna, samt att de analoga röntgenbilderna tog längre tid att framkalla (ca 5 min för varje bild). Steriliteten var mycket bristfällig jämfört med hur vi jobbar i Sverige.
Vi fick gå igenom preklin för att lärarna skulle se hur pass bra vi preparerar. Vi fick preparera 3 plasttänder varav 2 ingick i en bro. Här såg man också skillnader mellan preparationsprinciperna för portugiserna och svenskarna. De tar bort betydligt mer tandsubstans än vad vi gör för exempelvis en MK-bro. Lärarna ville att vi skulle ta en djup chamfer cirkumferent för att materialet ska få plats medan i Sverige har vi lärt oss att ta djup chamfer endast buckal och halva approximala rummet för metallen och porslinet