Jag sökte Kanada för att, främst, jag kunde, då det var en restplats. Dock så har jag alltid varit intresserad av Kanada och det framkom efter att jag sökt att jag skulle få vara på ett av världens bästa barnsjukhus (Sick Kids) i Toronto! Även University of Toronto (UoT) är en framstående institution, med långa anor och en gedigen medicinsk tradition (bland annat upptäcktes insulinet där). 

Själva ansökan till UoT var något komplicerad, med många blanketter och så vidare som behövde fixas. Då jag hade en restplats var det också nära deadline för ansökan vilket gjorde att jag i efterhand upplever processen som värre än den kanske var. Dock är det väl värt att betänka att det krav på bevis på kompetens inom engelska som efterfrågas kan vara mer flexibelt än vad som beskrivs på UoTs hemsida, dubbelkolla med den ansvariga på UoT om dina meriter räcker! De har även krav på att man ska fixa sjukförsäkring via UoT, med något gammalmodiga betalningsmetoder... men detta går att fixa vid registrering på UoT. 

Det gav mig också tid att utforska närområdet till mitt boende och hur allt praktiskt som kollektivtrafik osv funkade, vilket passade mig utmärkt!

Innan avresa var både läkarundersökning samt vaccination stora kostnadspunkter, men svåra att eliminera. Även språktest kostar en hel del, just därför bör ni dubbelkolla med ansvarig på UoT vad som krävs! De där 5000 kr som spenderades på ett engelskatest kan användas bättre... 

Flygbiljett är självklart en stor kostnad, men väl värt att komma ihåg är Studentuniverse, (hyfsat) billiga studentflyg!

Väl i Kanada är det viktigt att tänka på vilka kort man använder, många svenska kort har avgifter vid varje användning i utlandet, kolla i god tid innan avresa! Ett tips är också att ha två kort, så slipper man stressen ifall ett skulle lägga av...

Ett undantag är mobildata. Självklart är det mycket dyrt att använda sitt svenska kort, men även de kanadensiska är dyra.. Jag köpte ett med 4 GB/månad för 45 CAD, motsvarande nästan 400 sek. Om ni hittar bra erbjudanden här hemma (ex att man kan använda sitt svenska kort för samma pris), ta det! Värt att byta operatör för att få den möjligheten. 

Jag åkte på utbyte över sommaren, vilket gjorde att jag kunde söka mig till UoTs studentboenden, som erbjuder sommarplatser (sök på UoT summer residencies). Dessa är dock hyfsat dyra (mitt var bland det billigaste och kostade ca 200 CAD/vecka) och riskerar att fyllas upp snabbt. Så ta tag i det snarast! Dessa boenden ligger dock fantastiskt för er som är på campus under placeringen, och för mig som var där kliniskt var det också fördelaktigt. Sick Kids ligger ca 15 minuters promenad från UoT campus, och i anslutning till universitet finns det både tunnelbana och spårvagn vilken kan ta er till övriga delar av Toronto och dess sjukhus. Campus ligger också inom 15-30 minuters promenad från i princip hela Downtown, så ett fantastiskt läge att utforska staden från!

Något som förvånade mig var att det var så varmt i Toronto över sommaren! Detta kan säkert glädja många, men mitt tips är att be om ett rum i studentkorridorerna som ligger bortvänt från solen och långt ner i byggnaden. Detta är särskilt fördelaktigt om ni har praktik med nattpass, att försöka sova i soligt rum i 30+ graders värme är inget att rekommendera. Om ni är känsliga för värme och hittar boende med AC, tänk över om inte den extra kostnaden är värd det.. Standarden är att likställa med svenska korridorsrum, det finns tillgång till Eduroam över hela campus vilket är en fördel. Något att komma ihåg är att lakan/kuddar/täcken/bestick/tallrikar/glas osv inte alltid finns tillgängliga kan det antingen tas med hemifrån (om ni har vikt över i väskan) eller köpas på plats. 

Allmänt ska jag säga att det läggs mer ansvar och förväntas mer kunskap från dig som läkarstudent än det gör här hemma, det är mer direkta frågor, det är mer frågor riktade till dig och inte till gruppen och det förväntas att du kan dina patienter ingående. Däremot så har de förståelse för att både språk och kulturskillnader kan innebära problem, och ger generellt utrymme för dig att anpassa dig. Tempot är dock högt, så man bör hänga med. Våga också fråga, hur stressat det än verkar! Det blir betydligt sämre om du missat att göra något/gjort något fel för att du hörde fel än vad det blir om du frågar. Anta också att tiderna du ska vara där är flexibla, ibland slutar man 1500 ibland 2000. 

Gällande patientkontakten kan generellt sägas att det är en mer gammaldags läkarrelation än här hemma, mer av att säga till än att ha en diskussion, vilket är på gott och ont. Mitt tips för att få till en bra patientkontakt är att öva dig på vad du skulle säga för att beskriva symtom. Något jag hade problem med initialt var att fundera på hur jag ska be en 8-åring beskriva smärta på ett åldersadekvat sätt på ett språk som inte är mitt eget. 

På båda sjukhusen jag var på fanns det ST-läkare samt läkarstudenter, under olika stadier av sin utbildning. Ofta kommer du att få jobba med en ST primärt och sedan rapportera till ÖL, men varierar för läkare till läkare och dag till dag. Ta det som det kommer verkar vara mantrat.. Båda sjukhusen hade inplanerad undervisning under veckorna, som var obligatorisk. Det förväntas ett visst mått av studentdeltagande men här funkar språkhindret väl om du vill gömma dig. Om inte, ta plats! Ingen kommer att vänta på att låta dig tala. 

Något som ska nämnas också är att kontakten med de utsedda handledarna på sjukhusen är något oklar, och varierar i kvalitet. De som jag träffade till slut var alltid bra och generösa med sin tid och sin kunskap, men jag träffade ingen av de två som officiellt var "ansvariga" för mig. 

Den första var "General pediatrics", som jag fick göra på ett "community hospital" (att jämföra med i storlek till St Göran) som hade en pediatrisk avdelning samt mottagningsverksamhet. Mitt sjukhus var St Josephs Medical Centre, vilket var ett utmärkt sjukhus med en läkargrupp med pedagogiskt intresse. God variation på patienter med vanliga åkommor (bästa Stockholmsjämförelse skulle antagligen vara Sachsska kombinerat med en vanlig BUM) och god blandning av inneliggande och poliklinisk vård. Detta var för mig ett utmärkt sjukhus att starta på, jag fick komma in i jargongen och lära mig hur det funkar rent praktiskt. 

Min andra placering var "Emergency Pediatrics", vilket skedde på akutavdelningen på Sick Kids. Det är Torontos barnsjukhus, och är betydligt större än något motsvarande i Sverige. Patientflödet på akuten är stort och varierat, men med snäppet allvarligare åkommor än ovan nämnda sjukhus. Generellt kommer många föräldrar refererat från andra sjukhus/akuter. Det är också pediatriskt traumacenter för Greater Toronto. För dig som är intresserad av pediatrik och av akutvård är detta en fantastisk placering! Läkarna är bland de bästa i världen, det finns alltid färdiga specialister i pediatrisk akutsjukvård (vilket är en specialitet som jag efter denna placering önska kommer till Sverige snarast!) på plats och det sker en konstant utbildning. Något som du bör ta chansen att se är POCUS (point of care ultra sound), vilket har kommit betydligt länge än här hemma. Du förväntas ta patienter från första stund, och generellt som student tar du emot patienten, tar bakgrund och status och rapporterar sedan enligt motsvarande SBAR till specialister alt ST. Praktiskt klan sägas att du schemaläggs 24/7 men med vettiga pass (ej amerikanska tider). 

Engelska antar jag att du kan, men det är väl värt att träna upp den lite. Var inte heller besviken om du inte hänger med i början! Det tar tid att lära sig jargongen och, inte minst, alla förkortningar. Lyckligtvis var journalföringen (mestadels) elektronisk på de sjukhus jag var på, men ändock är det svårt att hänga med i text där det finns förkortningar som NBNB (non bloody, non bilious) utspridda lite här och var. Ett tips är Wikipedias sida "medical abbreviations". Om du kan andra språk (ex arabiska, mandarin etc) skulle jag rekommendera dig att våga använda det. Det uppskattas oerhört av patienter att kunna uttrycka sig direkt på sitt eget språk och det uppskattas av dina kollegor att få en direkt bild av läget. 

Vissa kulturkrockar uppstod för mig på sjukhuset:

På avdelning och inom mottagningsverksamhet bars i princip uteslutande civila kläder (vårdad klädsel, för killar pikétröja/skjorta och chinos. Jeans kan funka, men som utbytesstudent skulle jag inte vilja vara den som är sämst klädd). Oerhört ovant att inte bära scrubs i patientnära arbete! På akuten bar de flesta scrubs (dock ej obligatoriskt) men Sick Kids förser inte dig som student med detta, de flesta äger istället sina egna. Jag bar egna kläder, om det känns för hemskt rekommenderar jag att "låna" från SLL över sommaren. 

Utöver detta finns det skillnader i behandlingskultur, noterbart antibiotika och att läkarna generellt vill agera! De är mycket mindre benägna att vänta och se än här hemma, på gott och ont.

Gällande kulturen i landet i stort är det svårt att uttala sig generellt, det är ungefär som här hemma. Toronto är en trygg stad (men självklart gäller sunt förnuft) och kanadensarna är generellt vänliga och hjälpsamma. Om något är folk snäppet mer sociala än här hemma. 

Vad jag rekommenderar är att utforska staden! Toronto är en bra stad att promenera i, och Staden har ett antal officiella discovery walks (https://www.toronto.ca/services-payments/streets-parking-transportation/walking-in-toronto/walking-tours/etobicoke-walking-tours/) som jag vandrade mig igenom. Med dessa får du se hela staden och får känna på olika områden. De ger också en möjlighet att komma ut i naturen vilket var efterlängtat för mig. Även ett (eller flera!) besök på Toronto Islands är något jag rekommenderar för att få promenera och uppleva naturen där ute. Också fantastiskt skönt varma dagar att åka och bada eller strosa längs med Lake Ontario. 

Det finns också en del museer väl värda att besöka. Bäst i min mening var Art Gallery of Ontario, i en fantastisk byggnad, men även Royal Ontario Museum och Aga Khan Museum var värda besök. Dock var alla tre hyfsat dyra, men hade alla gratiskvällar. AGO och Aga khan en gång i veckan och ROM en gång i månaden. Planera in dessa och ta chansen!

Ett (gratis!) smultron jag hittade var det provinciella parlamentet för Ontario, som ligger bredvid UoT campus. Gratis guidade turer en gång i timmen året runt i en fantastisk byggnad (och en välkommen AC fläkt!). UoT har också många fantastiska byggnader med bibliotek och läsesalar, utforska!. 

Vidare har staden många områden väl värda att spendera tid i, efter dina egna intressen och vilja. Att rekommendera är Chinatown, längs med Bloor street samt Yonge street, samt Kengsinton market. Om du går alla dessa områden får du se allt från Mulberry till loppisar. 

Vidare måste jag rekommendera minst en resa från Toronto, och det är till Niagara Falls! Det må vara bara ett vattenfall, men väl värt en dag eller ett par! 

Om du tycker om pediatrik och att använda din engelska är detta utbyte en fantastisk möjlighet för dig (om kurserna bytts ut, är det en fantastik möjlighet inom vilken specialitet det än må vara)! Ett utbyte är alltid en chanstagning och en möjlighet att växa. Då jag bara åkte två månader var det en lagom lång period också, vilket ger en möjlighet att prova på det utan att ta en full termin i anspråk. Mitt råd är att ta chansen och prova på något nytt, man får en ny syn på sitt yrke, sin roll, sitt liv och ett nytt land (en vy som aldrig kan nås på en veckas semester).