Jag valde Keio eftersom jag ville ta chansen att testa att bo i landet och utforska Tokyo.

Ansökningsprocessen var relativt smärtfri förutom att universitetet vill ha bevis på att man vaccinerats mot diverse saker. Har man otur och inte har kvar sina BVC papper (vem har det?) där det står att man vaccinerats i det allmänna vaccinationsprogrammet så måste man antingen vaccineras om(dyrt), visa upp bevis på antititrar (dyrt), eller be någon snäll svensk läkare skriva på att man vaccinerats. Jag kom undan med det sistnämnda. Japaner gillar stämplar på alla dokument/intyg. Jag letade i veckor på en KS-stämpel för mina intyg utan framgång. Internationella kansliet har KI-stämplar, det funkar lika bra! 

Universitetet har ca 5 studentlägenheter till utbytesstudenter, och om fylls de upp så får man bo både dyrare OCH mindre off campus! Så det är bra att skicka iväg ansökan så fort som möjligt! 

Kolla om din mobil stödjer E-SIM. Det kommer underlätta ditt liv. Jag betalade ca 400kr för 10gb surf per månad med GigSky. Att hitta i Tokyo är rätt omöjligt utan google maps, gratis WiFi finns men är struligt och inte så pålitligt, pocket-wifi(wifi-dosor som man hyr) är dyrare och drar mycket batteri.

Klädmässigt så får man ej ha jeans på sjukhuset. Jag hade tunnare kostymbyxor och sidenblus. Killar hade skjortor, slips och kostymbyxor. Skor är inte lika viktiga, jag rekommenderar sköna och rena sneakers.

Med svenskt pass så får man ett automatiskt 3 månaders visum. Jag anlände två nätter innan kurstart till Tokyo och bodde i närheten av sjukhuset på ett hostel som heter Pumpkey Hostel. En av utbytesttudenterna anlände samma morgon som kursstart. Första dagen var i princip endast en rundvisning av sjukhuset, det tog ca 2h. Såklart rekommenderar jag vara på plats i Tokyo så tidigt som möjligt så du hinner uppleva så mycket som möjligt.

Det fanns ingen fadderorganisation. Eller något annat specifikt för utbytesstudenterna men mot slutet av min placering blev jag kontaktad av en japansk student som hade varit på utbyte på Karolinska. 

Boendet var super! Därför är det bra att skicka iväg ansökan till Keio så fort som möjligt så du säkrar boende. Det var superbilligt och stort i Tokyostandard! Ca 17 kvadratmeter med wifi, säng, matbord, skrivbord, kök, tv, badrum med badkar och uteplats. Och bäst av allt: tvättmaskin i lägenheten! Lägenheten är möblerad (hårttork, strykbräda+strykjärn och en uppsättning sängkläder.) Lägenheten kostar ca 5000 kr per månad, allt inkluderat. Boendet betalas kontant senast sista dagen innan avfärd. Boendet är 5 min gångavstånd från sjukhuset och området är väldigt centralt och säkert. Jag såg i princip aldrig några turister i det området, det var kul att få uppleva och bo i en mer ”autentisk” del av Tokyo. Det finns en stor matbutik 5 minuter från boendet och det är fullt med matställen och bra barer runt hörnet från lägenheten.

Jag gjorde två placeringar. Barnkirurgi och plastik. Japanska studenter får ej vara delaktiga under op. De auskulterar endast. Så var förberedd på att det blir mycket stå och titta på under op om du väljer en sådan specialitet. Jag var steril några få gånger och fick klippa suturtrådar några gånger, men det hör verkligen till ovanligheterna att få vara så pass delaktig, så förvänta er inte ens det. Med detta i åtanke så kan det vara bättre att välja en icke-kirurgisk specialitet. Jag fick höra att neuro var en bra placering samt hud och narkos.

Vissa handledare är mer intresserade än andra av utbytesstudenter. Mycket har med engelska kunskaper att göra. Universitetet försöker para ihop en men de som talar bättre engelska. Var trevlig och fråga vad som erbjuds i början av placeringen. Om man inte var lite framåt i detta hänseende kunde det lätt endast blivit långa op dagar som inte gav så mycket. Fråga efter mottagning, morgonronden, studentundervisning etc.

Det svenska systemet med att ens handledare undervisar med hjälp av patienten och bjuder in studenten att fråga saker finns ej i Japan. Som student är man tyst bakom handledaren och tittar på under konsultationer. Man introduceras inte ens för patienten. Har man tur får man möjlighet att ställa någon fråga mellan patienterna. Känn av läget när det är lämpligt för frågor, men inte framför patienterna!

Dagarna började oftast 9 och slutade mellan 14 och 19, det är lite upp till en själv hur högt man vill lägga ribban. Men det var aldrig några läxor/uppgifter. När du är ledig så är du ledig.

De flesta kan hyfast bra engelska. Google translate är din vän. Det erbjuds japanskalektioner en eftermiddag i veckan. Ta chansen! Lärarna är äldre japanska kvinnor(pensionerade lärare från universitetet) som bjuder på fika och är supertrevliga.

Japan är reglernas land, ibland tycker man att det är himla bra och ibland tycker man att de bara är till besvär. Ni kommer få en regelguide för sjukhuset. Följ den. Det finns väldigt basic saker i den, typ var hel & ren. Men sen andra saker som man som svensk/västerlänning inte tänker på. Tänk på att prata tystare än vanligt på allmänna platser, vi västerlänningar pratar mkt högre än vad japanerna gör. Sitt inte med benen i kors (gäller killar och tjejer) på sjukhuset. Sitt inte och luta dig mot saker eller t.ex på din hand mot bordet. Prata ej i hissarna. Man får absolut inte sitta ner under långa op, inte ens den höggravida ST-läkaren tog pauser och satt ned under op. Om ni blir trötta i benen gå ut och vila i personalrummet istället.

Men sen tillkommer det saker som inte finns i regeldokumentet. Som t.ex. i sjukhuset får man inte använda patienthissarna eller patienttoaletter. Man får bara använda hissarna och toaletter inne på personalområdet. Man får inte använda den vanliga Starbucksen, man får istället beställa i ena hörnan av kaféet inne på personalsidan. Det är samma Starbucks men man ska inte umgås i samma område som patienterna.

Man ska vara ombytt (med läkarrock) innan man sätter sin fot i sjukhuset, men man får inte ha på sig läkarrocken utanför sjukhusets område. Jag löste det med att klä på mig rocken runt husknuten men ändå inne på området. En amerikansk läkarstudent fick kritik att hon klädde på sig rocken inne i sjukhuset på en toalett vid entrén..

Jag var där samtidigt som andra utbytesstudenter från andra länder, de hade lite svårare för regler och det sociala samspelet. Var övertrevlig och artig jämfört med svensk standard så kommer ni väldigt långt, ta väldigt mycket mer hänsyn till andra individer än vad du är van vid (t.ex när man går av hissen så ska man trycka på ”stäng hissdörr-knappen” medan man kliver av, för att inte uppehåll de andra som ska åka vidare med hissen). Tacka hellre fyra gånger för mycket än för en gång lite, säg ursäkta hela tiden. Så när ni tror ni är trevliga och artiga försök vara ännu trevligare.. 

Det erbjöds inga specifika sociala aktiviteter av Keio. Jag var där samtidigt som fem andra utbytesstudenter och ville man umgås med dem fanns alltid den möjligheten. De japanska studenterna var väldigt trevliga och ville gärna äta lunch med en när tid fanns. Jag umgicks mycket med AT-läkarna. Japaner tycker det är väldigt trevligt att få visa upp sin stad. Så jag var på middagar, gjorde museibesök m.m. med läkarna och studenterna, men det var inget som universitetet anordnade utan man får ligga i och vara social. Det finns ingen kår eller studentliv. 

Det fanns inga specifika möjligheter på universitet för idrott. Men man ser många japaner jogga på stadens trottoarer. Och det finns två jättestora parker i närheten av boendet/sjukhuset.

Jag fick känslan av att många andra utbytesstudenter inte alltid var så ambitiösa (att de såg utbytet som en resa och inte praktik) så handledarna antog att man var likadan. Men om man visar framfötterna får man mycket tillbaka och bjuds med på ett helt annat sätt. Utnyttja det! Jag fick se många häftiga operationer, jag fick vara delaktig under op som japanska studenter inte brukar få vara och alla kirurgerna på min avdelning ordnade en avslutningsmiddag på min sista praktikdag. De andra utbytesstudenterna bjöds ej in till sociala aktiviteter av läkarna. Glöm inte att de japanska läkarstudenterna är superintresserade av att umgås med er, dock kan de vara lite blyga i början.

Mitt utbyte på Keio var det bästa jag gjort under min läkarutbildning. Sök, du kommer inte ångra dig. Jag var där i nästan tre månader och kom hem superpank, men jag har fått vänner och minnen för livet.

Det hör inte till vanligheterna att man som svensk får möjlighet att få praktik med ordnat boende i Japan. Ta vara på denna möjlighet.

KI har ett väldigt bra anseende på Keio. Se till att det fortsätter vara så :)