Reserapport - KI-student
Trondheim
Lärosäte: Norges teknisk-naturveitenskapelige universitet
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: NordPlus
Termin: Hösttermin 18/19

Innan avresa

Jag har alltid tyckt att utbytesstudier är en ovärderlig erfarenhet, både yrkesmässigt och personlighetsmässigt, så det var en självklarhet för mig att åka när jag fick chansen. Redan på termin 7 åkte jag på mitt första utbyte, då till Tromsö i Norge och sedan dess hade jag längtat efter att få åka iväg igen på termin 11. 

Då jag inte hade tillräckliga meriter för att konkurrera om platserna utanför Europa, så fick det bli något inom Europa. Jag trivdes fantastiskt bra på mitt förra utbyte i Norge och därför vill jag gärna åka tillbaka men ändå prova en ny stad. Trondheim såg vackert ut och dessutom hade jag lärt känna läkarstudenter därifrån när de under T10 varit på utbyte på KI.
Informationen inför utbytet var väldigt bra från KIs sida, man fick alltid snabba och bra svar på sina frågor. Från NTNUs sida var det svårare att få tydlig och bra information, eventuellt kan det ha berott på att den utbytesansvariga var sjukskriven på deltid. Med en lite extra ansträngning gick det till slut ändå bra med alla ansökningshandlingar och val av kurser.
Inga vaccinationer eller intyg krävdes för att åka till Trondheim.

Ankomst och registrering

Jag (och en klasskamrat från KI) kom till Trondheim dagen innan utbytet började, alltså på söndagen. På måndag morgon mötte jag en klinikadministratör på sjukhuset som hjälpte mig att ordna med accesskort och inloggningar. Det arrangerades tyvärr ingen introduktion eller rundvisning. Administratören berättade vart jag skulle gå för att möta min handledare på min första placering. Det visade sig att min handledare var sjuk denna dag, så jag fick hänga med på lite olika operationer istället. Dagen efter var min handledare tillbaka på jobbet, en snäll och omtänksam kvinna som visade mig runt, förklarade klinikens rutiner och visade mig journalsystemet. Hon bjöd även med dig på en personalteater samma kväll. Mycket trevligt!

Ekonomi

Som många vet så är Norge ett dyrt land. Boende, mat och utflykter kostar alltid mer än i Sverige. Jag tog ofta med mig matlåda till sjukhuset för att spara pengar. Det kan då vara bra att veta att norrmännen oftast äter kall lunch, tex smörgåsar, man ska därför inte räkna med att det finns mikrovågsugnar överallt. Efter ett tag anammande man "matpakke"-kulturen.
Det fanns inga obligatoriska avgifter i samband med utbytet. 

Boende

Boende fick man ordna med själv. Av mina norska vänner fick jag tips på hemsidor där man kunde söka studentlägenheter, dock fick jag nästan inga svar alls därigenom eftersom utbytet bara var på 7 veckor och alla föredrog hyresgäster som skulle stanna längre. Det enda alternativet för mig blev AirBnB. Där var det visserligen inte heller helt lätt att hitta ett ledigt boende under 2 månaders tid och dessutom till ett rimligt pris och på lagom avstånd från centrum och sjukhuset. Det var lättare och billigare att hitta boende för två personer så jag och min klasskamrat bestämde oss för att bo tillsammans. De första 6 veckorna bodde vi i en enrumslägenhet i Bymarken, vilket var väldigt bra och med generösa busskommunikationer, dag som kväll. De sista två veckorna bodde vi på ett annat ställe eftersom det första boende var uppbokat denna period. Då blev vi inneboende hos en gammal söt dam på andra sidan stan, i Bakklandet. Jag och min klasskamrat delade då på ett sovrum och hade ett eget vardagsrum. Det fungerade bra under de två veckorna och vi hade promenadavstånd överallt i en mycket vacker miljö.
Båda våra boenden låg nära sjukhus och centrum, så de var alltid lätt att ta sig runt, antingen till fots eller med buss. De flesta studenter bor lite längre bort, ofta i ett område som heter Moholt.

Studier allmänt

Det norska utbildningssystemet liknar mycket väl det svenska. Under mina utbytesstudier hade jag dock bara praktik och var således inte med på några föreläsningar eller annan undervisning på universitetet. Läkarna som jag gick med var oftast pedagogiska, men man lärde sig snabbt vilka läkare som var intresserade av att ha en student med sig och vilka som inte var det. Såsom hemma på KI. På patientmottagningarna fick jag mest auskultera, ibland fick jag undersöka patienten men aldrig ta någon egen patient. Dock kan detta säkert bero vilka placeringar man har och att mina inte var lämpade för studentmottagning. På operationer upplevde jag dock att jag fick delta mer aktivt än på KI. Jag blev ofta ombedd att assistera och suturera och efter ett tag fick jag även utföra vissa moment av operationerna själv under handledning. Det var väldigt kul. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Jag valde att åka på utbyte under SVKn på termin 11. Det gjorde att jag fick välja relativt fritt vad jag skulle läsa, utifrån en lista på lediga placeringar som jag fick från NTNU. Jag var 3 veckor på barnkirurgen och 3 veckor på bröst- och endokrinkirurgen, som är stora intresseområden för mig. Jag hade som sagt inga föreläsningar, utan jag hade enbart praktisk undervisning och självstudier. Placeringarna fick jag planera fritt själv och jag varierade mellan operation, mottagning och vårdavdelning. På bägge placeringarna gjorde jag ett fördjupningsarbete inom ett relevant område som jag själv fick välja. Inför klinikens läkare presenterade sedan dessa arbeten och tog upp aktuell forskning.
Tillgodoräknandet efter utbytet gick smidigt och snabbt.

Språk och kultur

Man tror nog lätt att norska är lättare att förstå än vad den är. Dialekterna skiljer sig en del i Norge och den i Trondheim är inte den enklaste. I snabba konversationer kunde det ibland bli lite klurigt eller t.ex. på operation med munskydd och pipande apparater runtomkring. Men man lärde sig ganska snabbt ändå, så jag upplevde det aldrig som ett stort problem. 
På norsk TV sänds många svenska program och norrmännen är mer vana vid svenska är vad svenskar är vid norska. Norrmännen förstod därför alltid vad jag sa.  

Fritid och sociala aktivteter

När jag var på utbyte i Tromsö så ordnade den utbytesansvariga personen så att jag fick kontakt med andra utbytesstudenter och hen skickade mail varje vecka om aktiviteter i staden. Den "servicen" saknade jag i Trondheim, vilket gjorde det svårare att snabbt få kontakt med andra studenter. På facebook hittade jag en grupp för utbytesstudenter och därigenom kom jag i kontakt med andra och fick även veta när aktiviteter arrangerades. Det arrangerades bl.a. filmkvällar och temafester. 
Eftersom det var lite svårt att få kontakt med nya människor, så umgicks jag mest med min klasskamrat från KI och de norska läkarstudenterna som jag kände sedan tidigare. Genom dem fick jag många nya vänner. Norrmännen är väldigt välkomnande och bjöd alltid med oss på roliga grejer såsom fester, grillkvällar, hytteturer, vandringar, skidåkning, träningar m.m. 
Den norska kärleken till aktiviteter ute i naturen är helt fantastisk! På helgerna, men även på vardagskvällarna, vandrade man mycket. Det finns goda möjligheter att åka på vandringsresor, men även i och runt Trondheim finns otroligt vacker natur. Ett av de bästa minnerna från Trondheim var en torsdagskväll då jag följde med ett gäng norska läkarstudenter på kvällsvandring. I mörkret gick vi upp på ett berg där vi satte oss och tände en brasa, grillade korv och marshmallows samtidigt som vi tittade ner över ett upplyst Trondheim. Underbart!

Sammanfattning

Jag är otroligt glad att jag åkte på utbyte igen. Jag har fått ha långa placeringar inom två av min stora intresseområden, placeringar som KI inte hade möjlighet att erbjuda. Jag har även växt som person och blivit mer initiativtagande. Att vara ny på ett sjukhus i ett annat land är otroligt stärkande, oavsett vilket land man är i. 
Att få bo i en vacker norsk stad har också varit helt fantastiskt! Nu hade jag turen att redan ha vänner i Trondheim, men NTNU har annars en del förbättringsområden när det kommer till mottagande/omhändertagande av sina utbytesstudenter.