Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universitetet i Bergen
Utbildningsprogram: Psykolog
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 09/10

Innan avresa

Att vara utbytesstudent är något jag har tyckt verkat spännande men jag har inte funderat så mycket på det tidigare. Att jag valde att söka var därför ett rätt spontant beslut. Jag kände för att göra något annat och utbytesstudier verkade vara ett bra alternativ till att ta ett studieuppehåll. Psykologprogrammet på KI har inte kontrakt med så många universitet än, så när jag sökte stod valet mellan Aarhus Universitet (Danmark) och Universitetet i Bergen (Norge). Eftersom jag har släkt i Norge och funderat på att flytta dit senare blev valet rätt lätt.


När jag väl hade bestämt mig för att söka började jag läsa om de olika kurserna som fanns. Den psykologiska fakulteten i Bergen har många olika program och ett stort utbud av kurser. Därmed finns det stora möjligheter att hitta något som passar det man är intresserad av. I ansökan till KI skulle jag skriva vilka kurser jag önskade att läsa, men det går att ändra efteråt om man inte får gå de kurserna för UiB eller om man ångrar sig. Det måste bara godkännas av KI så att det inte blir några problem med tillgodoräknandet i efterhand. Ett par veckor efter sista ansökningsdag får man besked från KI om de rekommenderar en vidare till värduniversitetet. Därefter är det bara att vänta på det slutgiltiga beskedet. Jag tyckte det kom rätt sent men tydligtvis är detta vanligt. När allt är ordnat så återstår det att ordna med CSN, försäkringar, boka resa och försöka hitta svar på alla nya frågor som dyker upp. Till detta fick jag bra hjälp av psykologprogrammets internationella studenthandläggare. Det finns även mycket information på UiB's hemsida.

Ankomst och registrering

Från Stockholm till Bergen går det att ta sig med både tåg, flyg och buss. Det snabbaste och dyraste är flyg. Både SAS och Norwegian har ett direktflyg om dagen och flera avgångar via Oslo. Från flygplatsen går det bra att ta sig till centrum med flygbussen, om man inte vill promenera 3 km med all sin packning och sen ta en lokalbuss. Om man väljer att resa från Stockholm med buss så är det byte i Oslo och bussen stannar på Bystasjonen som ligger i centrum i Bergen. Själv valde jag att ta tåg. Det blir en lång dag om man inte tar nattåg, men tågen är komfortabla och det är ett stopp på en dryg timme i Oslo så man kan sträcka på benen! Dessutom sägs sträckan mellan Oslo och Bergen vara otroligt vacker (den har till och med filmats och sänts på tv!), men jag fick tyvärr inte uppleva det själv eftersom det var så mörkt när jag tog tåget. Även tåget stannar mitt i centrum i Bergen.


I början av terminen är det ett introduktionsprogram för utbytesstudenter där man bland annat får information om och en rundvandring på Universitetet. Det var även en underhållande föreläsning om den norska kulturen och en om könsskillnader i Norge. Mycket av detta är det samma i Sverige, men det var intressant att höra vad de andra utbytesstudenterna upplevde som annorlunda och förvånande. Det gav ett annat perspektiv på kulturen och samhället här i Skandinavien. I början av terminen fanns det möjlighet att anmäla sig till ett fadderprogram som heter Buddy Bergen. Under sex veckor organiserades en del aktiviteter, bland annat skridskoåkning och en filmkväll. Jag deltog inte i programmet men har hört från andra utbytesstudenter att några träffade sina faddrar ofta, medan andra bara träffades en gång. 


Ekonomi

Norge har ett rykte att vara väldigt dyrt, men jag tyckte att studiemedlet från CSN och Erasmusstipendet räckte bra. CSN höjer lånedelen av studiemedlet beroende på vilket land man studerar i och betalar ut pengarna i en klumpsumma innan terminen börjar. Man får med andra ord vara sin egen bank under ett halvår. Under vårterminen fick jag ca 4 500 SEK extra i månaden från CSN och stipendet från Erasmus var 10 000 SEK.


Som Erasmusstudent behöver man inte betala någon kåravgift i Bergen, men jag var tvungen att betala kåravgiften till MF. Skolböcker är lite dyrare, så det kan löna sig att köpa i Sverige eller i alla fall jämföra med en internetbokhandel. Förutom hyran (se under boende) och maten var det busskortet en av de få fasta utgifterna jag hade under våren. Det kostar knappt 400 NOK i månaden för studenter. En enkelresa kostar 25 NOK så ska man åka en del lönar det sig snabbt med ett månadskort. 


Matpriserna i Norge är generellt högre än vad de är i Sverige, i alla fall för kött och mejeriprodukter. Men de flesta mataffärer har lågprismärken som inte skiljer sig så mycket i pris från Sverige. I caféerna på universitetet går det att få prisvärd lunch, både kalla mackor og baguetter samt varm mat som vägs och betalas efter vikt! En kopp kaffe kostar 10 NOK men är inte det bäst smakande kaffet som finns. Många tar därför med sig te eller pulverkaffe och fyller på en egen kopp med varmt vatten, detta kostar nämligen inget. Annars älskar de flesta norrmän sin matpakke till lunch och den består som regel av knäckebröd eller smörgåsar.


För de som gillar att träna på gym så har SiB (se mer under studier) bra priser för studenter. Ett terminskort kostar 870 NOK. Då får man träna på alla sex anläggningar och det finns en simhall i tillägg till styrketräning, spinning och alla möjliga former av gruppträning.

Boende

I ansökan till UiB har man möjlighet att söka om boende. Utbytesstudenter är garanterade boende i Fantoft Studentby som är Bergens motsvarighet till Lappkärrsberget. Det är tre stora hus som rymmer totalt 1300 studenter. I två av husen finns så kallade dubletter där två personer har eget sovrum men delar kök och bad. I det tredje huset är det korridorsrum där ett kök delas av åtta studenter men alla har eget bad. Det är i dessa rummen det är mest populärt att bo eftersom det är här det är flest fester och det ska vara lättare att träffa folk. Men det är även här de sover minst och stör sig mest på andras städrutiner. Tyvärr kan man inte önska boende vid ansökan, men det verkar som om det är först till kvarn som gäller. Så om du vill påverka var du ska bo, kom tidigt! Jag bodde själv i en dublett och stortrivdes efter att jag hade bytt rumskamrat. Har man tur hamnar man med en person man fungerar väldigt bra med, men man kan också ha otur. Hyran är låg (ca 2200 inkl el) men man får bara det man betalar för. Lägenheterna är gamla och slitna, fast det är helt okej att bo där ett par månader.


Fantoft ligger ca 4 km från centrum så ett busskort eller en cykel är nästan ett måste! Något som är positivt med Fantoft är att man träffar många utbytesstudenter. Utan att veta säkert så vågar jag nog ändå säga att 95% av de som bor där är just utbytesstudenter. De flesta norska studenterna bor i studentlägenheterna som är närmare stan eller så hyr de privat. Den privata bostadsmarknaden är väldigt stor i Bergen, men då är det inte ovanligt att hyran är minst det dubbla. En nackdel med att bo på Fantoft är att det är långt till centrum om man vill gå ut på kvällen och natten. Det finns en pub för studenter på Fantoft som är en upplevelse att besöka, men har man varit där en gång så har man sett det mesta. Annars är omgivningen fin med många grönområden och nära till några av de många fjäll som omger staden. Det finns även en stor träningsanläggning där med både styrketräning, gruppträning, spinning och klättring.

Fantoft Studentby

Studier allmänt

Den psykologiska fakulteten ligger mitt i centrum och har ett eget bibliotek och studentcafé. De program som erbjuds ved fakultetet är bachelorprogram och masterprogram i arbets- och organisationspsykologi, bachelorprogram i generell psykologi, årsstudium i psykologi och professionsprogrammet i psykologi (deras namn på vårt motsvarande psykologprogram).


Upplägget på psykologprogrammet är lite annorlunda i Norge. Först söker man till årsstudiumet där det finns 500 platser. När man har gått det året kan man söka vidare till psykologprogrammets 40 platser och uttagningen baseras på betygen från årsstudiet. Under de fem första terminerna på psykologprogrammet fokuseras det på ett stort ämne varje termin, som utvecklingspsykologi, socialpsykologi osv. Det ges en kurs i ämnet och studenterna skriver även en uppsats. I tillägg läser de ett par korta kurser som till exempel forskningsmetod. Från och med termin 6 är det mer kliniska kurser och praktiska moment. I Bergen läser de kurser i både kognitiv terapi, beteendeterapi, dynamisk terapi och familjeterapi. De har praktik under flera tillfällen, bland annat en intern praktik där de har egna patienter samt en längre extern praktik.


Examinationsformerna är ungefär de samma som på KI. Det är vanligt med både skriftliga tentor, grupparbeten, inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Den största skillnaden tyckte jag var att tentorna ofta verkar bestå av ett antal större frågor eller uppsatsskrivande. En annan skillnad var att tentorna rättas av två personer, en intern person och en som är extern. På de korta och mer kliniska kurserna är det ofta obligatorisk närvaro och för att bli godkänd måste man uppfylla kravet på 80% närvaro.


Många utbytesstudenter reagerade på att relationen till lärarna var så informell och vänskapslik. Jag upplevde inte att relationerna skilde sig mycket från Sverige, så jag tror att detta kan vara en skillnad som upplevs mer om man kommer från ett land utanför Skandinavien. De flesta lärare och föreläsare jag hade under våren hade mycket erfarenhet av undervisning och många av de ansvariga lärarna hade haft kurserna flera gånger. Att kurserna hade getts flera gånger och att det administrativa fungerade märktes tydligt. Det fanns rutiner på det mesta och det var lätt att få information och svar på frågor.


SiB (Studentsamskipnaden i Bergen) är en organisation som vill underlätta för studenterna. De har bokhandlare, dagis, caféer, studentbostäder, träningsanläggningar och studenthälsan. Just studenthälsan var annorlunda i Bergen jämfört med KI, för det fanns ingen läkare, men däremot flera psykologer. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI

Det finns kurser på engelska, men jag valde att läsa kurser på norska. Både för att det fanns mer att välja på och för att jag ville förbättra min norska. Innom Norden finns ett speciellt avtal som gör att man har rätt att skriva på sitt modersmål, så det går att skriva tentor och andra uppgifter på svenska om man vill det.


PSYK 106 Personalpsykologi, 15 ECTS.

Denna kursen läste jag istället för Arbets- och orgnisationspsykologi 2 som annars går under T6 på KI. Den ges både på Bachelorprogrammet i Arbets- och organisationspsykologi och som fristående kurs på UiB. Det var inte så mycket schemalagt så att många skulle kunna läsa den. Det var en tvåtimmars föreläsning en gång i veckan och sen fanns det möjlighet att anmäla sig till en seminariegrupp som träffades sex gånger.


Kursen fokuserade på individen i en organisation, både på förutsättningarna en har för att fungera som en medarbetare, vad som påverkar beteenden i arbetslivet och på hur organisationen hanterar dess medarbetare. Innehållet var uppdelat i 16 olika teman och det var föreläsningar på de flesta teman. Föreläsarna hade antingen forskningsbakgrund eller klinisk bakgrund och alla hade exempel på det de pratade om vilket gjorde det intressant även om de inte gick in på djupet. I seminariegruppen gick vi genom de olika teman och övade på att skriva och bedöma uppsatser. Examinationen på denna kursen var nämligen en skriftlig tenta där en skulle välja en av två uppgifter och besvara den på fyra timmar. I svaret skulle det både finnas en teoridel och en diskussionsdel.


PSYK 383 Förebyggande samhällspsykologi, 9 ECTS.

Första delen bestod av föreläsningar som bland annat handlade om hur man kan förebygga psykisk ohälsa, drog- och alkoholproblem, socialtjänsten och hur det är att jobba som psykolog i Tanzania. Föreläsarna var insatta i det de föreläste om, diskuterade mycket och gav många exempel. Denna delen av kursen var på 6 ECTS och examinerades genom obligatorisk närvaro på 80%. Den andra delen av kursen examinerades genom en skriftlig inlämningsuppgift som gjordes antingen enskilt eller i grupp. Syftet var att få en inblick i ett av samhällspsykologins verksamhetsområden och se hur man kan använda den kunnskapen praktiskt. Det var väldigt fritt vad man kunde skriva om och vad en valde att basera sitt arbete på. I slutet av terminen presenterades arbetena muntligt för resten av klassen så att alla skulle få en inblick i vad de andra gjort. Jag gjorde en intervju med en psykolog som har terapi med unga personer som har eller har haft föräldrar med missbruksproblem för att förebygga att de inte ska utveckla egna problem. Det var kul att kunna fördjupa sig på detta sättet och få göra något helt nytt. Jag tyckte att lärarna följde upp arbetet bra och kom med relevant kritik efteråt, både skriftligt och vid redovisningen.


PSYK 371C Familjeterapi, 3ECTS.

Denna kursen bestod av en föreläsningsserie på fyra tillfällen. Innehållet var familjeterapins utveckling, vad som är viktigt i terapiarbetet, parterapi och våld i familjer. Det var en person som hade alla föreläsningar och det fanns en röd tråd genom kursen. Mycket av innehållet exemplifierades genom berättelser och filmer. Examinationen på denna kursen var 80% obligatorisk närvaro.


PSYK 392 Etik, yrkesroll och profession, 3 ECTS.

Vad finns det för etiska riktlinjer som psykologer måste följa i sitt arbete? Mycket är det samma i Norge och Sverige eftersom det finns gemensamma yrkesetiska principer för nordiska psykologer. Andra teman under kursen var etiska problem som kan uppstå vid psykologisk handledning och vid internetterapi. Det var även en föreläsning som handlade om hur det norska psykologförbundet ser på yrket, psykologernas historia i Norge, de lagar som psykologerna måste följa, trender i yrket, hur man blir specialist och hur lönerna ser ut. Den här kursen belyste alltså inte bara likheterna, utan även skillnaderna mellan hur det är att jobba som psykolog i Norge och Sverige.

Språk och kultur

Kulturskillnaderna mellan Norge och Sverige är inte så stora. Jag upplever att länderna är väldigt lika och att skillnaderna blir större när man kommer utanför Norden. Men generellt så pratas det om introverta norrmän som är svåra att lära känna, men när man väl är vänner så är det för livet. Norrmän är även väldigt stolta över sitt land och det är en stark vi-känsla där, något som speciellt märks på 17.mai som är nationaldag. Då har de flesta bunad (folkdräkter) på sig, viftar med norska flaggor, sjunger sånger och äter glass, korv och mer traditionell norsk mat som rømmegrøt og spekemat.


I språket så finns det större dialektskillnader än vad det gör i Sverige och några är svårare att förstå än andra. I Bergen samlas det studenter från hela landet, så det är ett bra tillfälle för att lära sig att skilja mellan dialekterna. Som regel går det bra att kommunicera på svenska, men det uppkommer ibland språkförvirringar. Till exempel så betyder ordet ”anledning” på norska att man inte har möjlighet att göra något av praktiska skäl, inte som på svenska att man inte vill eller har någon motivation för att genomföra det. Så man får inte ta illa upp om en norsk person säger att det ikke finns anledning å treffes i dag, det är bara att fråga igen!

Fritid och sociala aktivteter

Många studenter är aktiva på sin fritid, antingen genom att gå på gym, springa eller utnyttja fjällen som finns runt Bergen. I år var vintern väldigt lång så många åkte skidor på fjällen. När det inte är snö är det fjällturer som gäller. På söndagar är nästan allt stängt och alla beger sig ut och går. Glöm inte den goda chokladen Kvikklunsj och en apelsin – detta är mer eller mindre lika obligatoriskt som vattenflaskan!


För de som mot all förmodan inte delar alla andras stora intresse för natur, eller bara vill ta det lugnt, finns det många mysiga cafèer i Bergen. Det är alltid folk ute på stan och trots att det är Norges näst största stad så är det en lugn atmosfär som påminner om den som finns i mindre städer. För den som är intresserad så finns det också många museer och konserter.


Jag märkte under våren att utbytesstudenter generellt är väldigt öppna och gärna hittar på saker! Alltifrån knytkalas med internationellt tema, cafébesök och grillfester till filmvisningar, fjällturer och resor. Det var nog mest tiden och ekonomin som begränsade några, fantasin och kreativiteten var det inget fel på. Ett bra sätt att komma i kontakt med norska studenter utanför studierna är att involvera sig i någon av de många studentorganisationer som finns. Jag jobbade frivilligt på Det Akademiske Kvarter som är ett kulturhus för studenter. Här går det att jobba som kock, i baren eller restaurangen, med ljus och ljud på konserter eller som dörrvakt.


Jag tror att de flesta hittar något som faller en i smaken i Bergen, oavsett vad en har för intressen. Det är bara att hålla ögonen och öronen öppna så kommer tiden där bli fylld av både givande kurser och roliga fritidsaktiviteter.

Sammanfattning

Jag tar med mig mycket positivt från terminen i Bergen. Det blev ett sätt att både få en ny erfarenhet, lära mig norska bättre och prova hur det är att bo i landet en längre period. Jag har kunnat jämföra mina studier vid KI med hur upplägget är på psykologprogrammet ett annat ställe och sett både likheter och skillnader. Det har även varit en personlig utveckling som jag tror är positiv för min framtida yrkesroll. Att komma till ett nytt ställe, oavsett om det är nära eller långt borta, ställer vissa krav på en och jag tror man utvecklas genom att utsätta sig för nya situationer.

Det har varit mycket lärorikt och intressant att prata med och dela erfarenheter med både norska studenter och utbytesstudenter. Även om det inte är så långt till Bergen från Stockholm så går det att lära sig mycket om andra länder bara man tar kontakt och vågar ställa frågor till de man möter! 

Jag hoppas att du har fått inspiration till att själv vilja åka utomlands. Du kommer inte ångra dig!