Reserapport - KI-student
Lärosäte: Christian Medical College, Vellore
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 19/20
Namn: Nira Nirmalathas
E-postadress: nira.nirmalathas@stud.ki.se

Innan avresa

Jag hade aldrig varit i Indien tidigare och har alltid velat resa dit, så Indien var absolut på första plats när jag ansökte om utbyte. Jag kunde dessutom språket tamil och var inte helt främmande med kulturen (mina föräldrar kom från norra Sri Lanka), vilket också var ett stort plus. Att kunna uppleva Indien ur ett annat perspektiv än en turist, var definitivt en dröm. 

Efter antagning
Blev såklart sjukt glad när jag fick veta att jag fick platsen och bestämde mig att jag skulle göra utbytet under höstterminen (eftersom KI verkade rekommendera detta då det är väldigt varmt under våren). Dock innebar detta att jag skulle göra utbytet under T10 istället för T11 (SVK). Även om Indien står med på listan för T11 på KIs hemsida, fungerar det också att åka på utbyten under andra terminer. Dock är det självklart mycket lättare under T11.

Man ska ha i åtanke att det är man själv som bär ansvaret och ska rodda i allt. KI kommer nominera dig för utbyte och hjälper alltså till initialt att få kontakten med CMC, men du kan behöva mejla dem på KI och påminna och fråga hur man ska göra. Så mejla tidigt och se till att det händer saker, annars är det lätt att något missas (upplevde inte att allt var tydligt). Att fixa allt och det administrativa är helt klart det jobbiga med att åka på utbyte, men det blir SÅ värt i slutändan!

Vad bör man göra efter att ha fått veta att man är antagen?
1. Boka ett möte med internationella handläggaren & (utbytes)ansvariga för kursen du ska tillgodoräkna i god tid (i mitt fall - gyn & obs och SVK). Ha klart för dig vad som förväntas för tillgodoräknande - hur många veckor på vilka typer av placeringar? (speciellt om du ska tillgodoräkna andra kurser än bara SVK). Dubbelkolla! Vart ska du skriva ev. tenta och när?
2. Fyll in ansökningsformuläret som du ska skicka in till Christian Medical College. (Om du inte fått detta inom 2-3 veckor efter antagning, mejla gärna internationella handläggaren och fråga).
3. Följ de andra anvisningarna du kommer få. Betala anmälningsavgiften, gå på KIs kick-off etc. Mejla Principal Office och ansök om boende så fort du vet vilka veckor du ska tillbringa på CMC.
4. Christian Medical College informerade om att det skulle ta 3-4 månader innan allt skulle bli bekräftat. Jag upplevde dock att man behövde vara på och mejla - helt plötsligt när jag nämnde att jag behövde intyg för att kunna söka visum, fick jag veta att jag blev antagen (tror det hade fördröjt om jag inte hade mejlat själv).


Och visum...
Här hade jag problem. Jag visste i princip inte om utbytet skulle bli av förrän 10 dagar innan utbytet skulle börja. Det var inte bara jag som hade problem med studentvisum, utan även andra studenter från UK hade haft liknande problem. Dock verkade inte detta var något som man haft problem med tidigare - det verkade som att man gjorde ändringar gällande visumregler just då när vi skulle åka, vilket gjorde det komplicerat.

Jag hade mejlat kontoret 3-4 månader innan och frågat vilka dokument som krävs för studentvisum och fick svar att man bör söka visum 4 veckor innan avresa (och inte för tidigt) eftersom visumet kommer gälla från utfärdsdatum. Då gjorde jag som jag blev tillsagd och sökte 4 veckor innan avresa men hade fortfarande inte fått visumet efter 2 veckor. Fick gå tillbaka till deras kontor (Cox & Kings på David Bagares gata 26) och hade turen att träffa någon som verkligen hjälpte mig och tog tag i det så att allt var klart några timmar senare samma dag. Eftersom jag bokade flygbiljetterna efter att ha fått visum, så blev det dyrare än vad det hade kunnat vara om jag hade bokat mycket tidigare.

Transport
När du har bokat flygbiljetten, kontakta Principal's Office som hjälper dig att boka taxi. Det går förmodligen att ta tåg från flygplatsen i Chennai till Vellore/Katpadi men taxi via CMC är nog smidigast.

Vaccinationer
Jag var vaccinerad för Hepatit A och B sedan tidigare, och tog inga fler vaccinationer inför Indien.

Att åka som ensam tjej till Indien
Indien utsåg tills världens farligaste land för kvinnor enligt Thomas Reuters Foundations undersökning 2018. Jag visste detta och var inte förvånad, men det var såklart något jag hade tänkt mycket på och varit nervös inför. Jag hade snackat med en annan tjej som hade åkt ensam från Sverige och gjort utbyte på CMC som sa att det inte alls var någon problem. Jag hade även pratat med andra och det var inte heller första gången jag reste ensam i Asien, så jag var inte jätterädd. Och nu i efterhand kan jag säga att säkerheten inte alls var ett problem och att jag kände mig trygg i Vellore.

Att ta med
- Papperskopior på pass, visum och småfoton
- Handsprit (tyckte dock att det oftast finns handsprit på mottagningarna, men är oavsett bra att ha).
- Bärbar dator 
- Upplåst mobil - Hade lite problem med att hitta en affär som kunde sälja SIM-kort för foreigners, men hittade tillslut en elektronisk affär nära main-gate framför sjukhuset. (Tips: Sök på "Vodafone" på google maps när du är vid sjukhuset och följ kartan - om du har wifi dvs.)
- Kläder - gärna tunikor, långärmade blusar om du är tjej. Byxor och skjorta för killar. Annars är det bara att köpa på plats (som jag gjorde). Vet att vissa andra svenska studenter från Linköping hade med sig scrubs från deras sjukhus i Sverige och körde det på avdelningarna. Man kommer nog sticka ut lite på sjukhuset (då de indiska läkarna oftast hade på sig traditionella kläder (ex. sari) på mottagningarna) , men det funkade bra också.
- Bra skor! Ångrade mig att jag inte tog med mig bra gympadojjor från sverige.

Ankomst och registrering

När jag landade vid Chennai Airport lördagen innan kursstart, stod taxichauffören redo med en skylt med mitt namn. (Bra att veta: de sålde inte SIM-kort på flygplatsen). Resan gick smidigt och vi kom till Modale International Hostel efter 3 timmar. Det kan vara bra att veta att både campuset och sjukhuset har samma namn - Christian Medical College - men ligger 20 mins bilfärd från varandra (så att man inte blandar ihop båda). 

På måndagen träffade jag utbytesansvariga på deras kontor (på campusområdet) och de berättade lite om CMC och sjukhuset. Vi fick vår placeringsschema och information. Man skulle även fylla andra formulär.

OBS. Kom ihåg att ni inte behöver betala någon kursavgift eftersom KI har ett avtal med CMC. Jag fick betala en kursavgift ( runt 5000 kr) den första dagen (reagerade inte då eftersom utbytesstudenterna från andra länder också gjorde det). Jag kom inte på detta förrän långt senare och är nu i processen att få tillbaka pengarna. Detta var ett misstag från CMC, men generellt har det gått bra när KI-studenterna varit på utbyte. (Det kan dock vara bra att du har koll).

De första dagarna på sjukhuset kan vara överväldigande. Det går buss från campus (framför canteen) till sjukhuset varje morgon (bl.a. 7:30), vilket är i princip bara för studenter inkl. utbytesstudenter. När man väl kommit till sjukhuset kan det vara svårt att hitta till avdelningen du ska vara på eftersom det kommer finnas sjukt mycket folk överallt. Jag hade tur eftersom  jag bara behövde följa med andra utbytesstudenter som även hade placeringar på obs & gyn. Annars får man fråga vakterna på sjukhuset och till slut hittar man nog fram.

Det finns även lokalbussar (buss 1 & 2) som åker från campuset till sjukhuset och som går rätt så ofta (kostar 8 rupees = ca 1 kr). Annars kan man även ta rickshaw (för 120-150 rupees) alt. share-rickshaws (10 rupees) - där föraren släpper av olika passagerare på vägen. 

Ekonomi

Indien är ju självklart mycket billigare än Sverige. 

Bostadshyran kunde man betala på kort, mat på canteen vid campusområdet och sjukhuset betalade jag med cash. 

Flygbiljett: Det här var förmodligen den största kostnaden. Eftersom jag valde att boka flygbiljett efter att ha fått visum (vilket var 10 dagar innan min utbyte skulle börja) , kostade flygbiljetten en del. Jag tror att bara Stockholm till Chennai kostade 6000 kr (flög via Doha med Emirates). Om jag hade bokat några månader innan hade jag kunna boka båda resan dit och återresa sammanlagt till samma pris.

Bostadshyra: ca. 2700 kr för 9 veckor (bodde i ett dubbelrum).

Mat: 15 kr/dag, fler-rättersmiddag på en fin restaurang kostade 65 kr.

Transport: 0 kr (CMC bussen) - 20 kr per resa (campus till sjukhus och tvärtom)

Vatten: Ett tips här: Man kan gå till College Store och fråga om man kan köpa stora dunkar vatten på en gång. Då köper man oftast en behållare som de hjälper till att installera i rummet och sen kan man köpa 20L dunkar på en gång som personalen hjälper till att hämta upp. 20 L kostade lika mycket som tre 1L vattenflaskor. Främst sparar man en massa onödig plast som det annars går åt när man köper vanliga 1-2L flaskor. Jag insåg detta försent själv, men en tips för er som åker framöver!

Stipendium: Man får 6000 kr totalt via LINK. Jag sökte även Carl-Erik Levins resestipendium (det var det enda stipendiet jag sökte) och fick 5000 kr. 

Helgresor: Om man väljer att åka bort under helgerna, så är det förmodligen det som kommer kosta (fortfarande förhållandevis billigt) . Beror också på om man väljer att åka tåg/buss vilket är väldigt billigt eller åka i en van - vilket vi oftast gjorde.

Boende

Så fort du vet vilka veckor du ska tillbringa på CMC ska man mejla Accommodation Office (alt. Principal Office som hjälper dig vidare). Jag bodde på Modale Guest House, där de flesta utbytesstudenter bor. 

Man kan välja att antingen bo i single room, double room eller triple room. De flesta rum är dock double room. Man väljer även själv om man vill ha A/C eller inte. Rummen på de översta våningarna var lite finare och hade marmorgolv (då de byggdes senare) än på de undre våningarna, men det är nog slumpen som avgör var man hamnar.

Jag bodde i ett dubbelrum med A/C. Dock var det många utbytesstudenter som faktiskt inte kände behovet av A/C och tyckte fläkten på taket räckte väl. Det var lagom varmt under oktober-december. Jag bodde på bottenvåningen - sängen var okej, det finns garderob, skrivbord, egen toalett etc. Det fanns en gammal teve i mitt rum som inte fungerade. Man kan även betala för att få Wifi (men ofta var SIM med mobildata billigare ex. 2 GB per dag). Personalen städar rummet regelbundet och byter lakan. 

Rekommenderar även att gå upp till tak-terasset och sitta/ligga på en filt och kolla på stjärnorna på natten. Eller se solnedgången.

Internet (både wifi och mobildata) fungerade ganska bra men inte alltid. Om du gillar att kolla på film på Netflix, kan det nog vara bra att ha laddat ner filmerna i Sverige då det inte alltid fungerar optimalt på hostel. Men det ska funka bra att ringa till Sverige via WhatsApp eller liknande.

Modale Guest House ligger i campus-området. På campus-området finns även massa andra hostels - Women's Hostel, Men's Hostel, auditorium, finns även ett litet gym man kan gå till, bönhus, campusbyggnader, college store och lite allt möjligt. Många byggnader är gamla och det är mycket natur och träd runt omkring, vilket var väldigt fint. Det var alltid skönt att komma tillbaka till campus där allt kändes mycket lugnare efter en heldag på sjukhuset med massa människor.

Studier allmänt

Christian Medical College, Vellore
CMC har en av de bästa läkarutbildningarna i Indien och sjukhuset anses även vara bland topp 3 i landet. Patienter kommer från olika hörn av Indien, men även många från Bangladesh, Nepal, Sri Lanka etc. Sjukhuset är uppbyggd på så sätt att det finns en privat del - finare lokaler, bättre service - för de som har råd att betala mycket mer. Detta i sin tur finansierar sjukvården för det fattigare delen av befolkningen där man anpassar och subventionerar beroende på hur mycket familjen hade råd att betala. Det är oftast anledningen till att många (ekonomisk utsatta) patienter från Bangladesh väljer att komma till CMC, då det är billigare för dem att åka tåg i tre dagar för att söka vård på CMC (för ett mottagningsbesök som varar 3 minuter) än att söka vård i Bangladesh. Och oftast det enda alternativet.

Som namnet antyder är CMC ett kristet missionssjukhus, vilket märks på vissa avdelningar då man har prayers varje morgon/inför operation. Att de bad inför varje operation var faktiskt väldigt fint och genuint även om man inte var van i början och är varken kristen eller religiös. De allra flesta ST-läkare och överläkare på sjukhuset var kristna och den absoluta majoriteten av studenterna var även kristna (hur religiös man var, varierade dock). 

Läkarutbildningen på CMC är på 4,5 år. CMC har ett speciellt antagningssystem som skiljer sig från de övriga läkarutbildningarna i landet. De har sina egna tester som ska testa olika färdigheter men har även bible quiz som en del av antagningen. Kyrkorna sponsrar studenter och betalar del av kostnaden för utbildningen, vilket gör att kostnaden som studenterna får själva stå för är mycket lägre än andra universitet. Det fanns även andra mindre kvot, där man kan komma in via betyg (oavsett religion) och en kvot för barn till "CMC staff" . Alla studenter och läkare pratar engelska och undervisningen sker på engelska. Studenterna kommer oftast från olika delar av Indien (många från Kerala) och även från Malaysia och alla kan därför inte Tamil från början utan lär sig med tiden.

Konceptet kändes spontant väldigt främmande (och nästan lite diskriminerande mot andra?), att just ta in studenter på basis av religion (även om man också hade kunskapstester). Dock kände jag mig aldrig utstött/annorlunda och kunde svara ärligt ifall man inte var troende utan att någon tyckte att det var konstigt. Även om allra flesta var kristna, fanns det även några läkare som var hinduer och muslimer. Man tog in alla patienter och differentierade inte efter religion.

Det var också mycket mer hieraki i sjukhuset jämfört med Sverige. AT-läkarna (interns) var oftast längst ner i pyramiden och förväntades jobba minst 12 timmar varje dag och bodde i princip vid sjukhuset. Som intern var man rädd att bli utskälld av överläkare vid workshops och redovisningar. Som utbytesstudent slapp man undan allt det där och kunde fråga hur många frågor som helst utan att någon blev irriterad. För mig personligen kändes det konstigt att säga "mam" eller "sir" så jag gjorde inte det och ingen tog illa upp. Det är fritt fram att vara sig själv och de uppskattar när man frågar och är intresserad. De blev inte arg på en om du inte kunde svaret på någon fråga.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 10 på KI
Jag valde att läsa pediatrik i Sverige och läste obs (3 veckor) & gyn (3 veckor) och SVK på CMC. 

Allmänna tips:
- Ifall du gör Obs & gyn på CMC, var noga med att säga att du inte läser electives. Nämn att du bara kommer att lära dig obs & gyn på CMC och inte kommer läsa mer på KI. Då kommer de att fokusera mer på lära ut och se till att du får ut något av placeringen.
- Visa gärna lärandemålen på engelska den första dagen på en ny placering så att de vet vad som förväntas.
- Man får stå på sig och fråga flera gånger om man ex. vill prova undersöka själv. Det är många patienter så det är inte alltid det hinns med, men om du fortsätter fråga vet de att du är intresserad och kommer vara mer benägen att låta dig undersöka (ex. på gynmottagningen).
- Läs på lite innan du åker på utbyte, men (såklart) även på plats. 

OG I - 2 veckor
OG I - gynekologi. Under en vanlig mottagningsdag kunde överläkaren ta 100 besök (så allt går i en väldigt snabb takt). Det var fascinerande att se läkaren byta mellan fem olika språk beroende på var patienten kom ifrån. Vissa dagar tillbringade man på mottagningen och vissa dagar på kirurgsalen. Det var oftast 4-5 läkare i samma kirurgsal så man fickinte göra så mycket mer än att sitta och kolla. (Jag var dock inte jätteintresserad av kirurg, men om man är det ska man visa framfötterna och kanske ändå fråga om man kan assistera.) Personligen gillade jag mottagningarna och fick ut ganska mycket. Jag kunde språket tamil och förstod vad som ses under patientsamtalen och fick in en fråga mellan varje besök så att läkaren kunde förklara lite mer (på engelska). Fick dock inte ta anamnes själv då allt gick som rullande band. Mot slutet av placeringen fick jag undersöka mer. 

OG V - 2 veckor
OG V - Obstetrik. Även fast det fanns barnmorskor på CMC, var det ändå läkarna som tog hand om MHV-kontroller. Jag fick tillbringa dagarna på mottagningen, ultraljudsrummet och förlossningssalen. På mottagningen fick jag mäta massa fundus-symfys mått och träna på Leopolds manövrar. Ultraljudsrummet var intressant speciellt om man träffar någon som förklarar bra. 

Förlossningssalen var en experience för sig. Första dagen på förlossningen var jag väldigt förvirrad. Jag visste inte vilken läkare jag skulle följa, blev tillsagd att kolla i anteckningarna men kunde inte läsa av handstilen och visste inte veta vad jag skulle leta efter. Så småningom hittade jag en AT-läkare som jag kunde följa och visade mig hur man kopplar CTG-maskinen, la oxytocin dropp osv. Dock var det oftast stressigt för läkarna eftersom det bara var 2 AT-läkare och 1-2 överläkare som hade hand om 20 kvinnor som låg i samma rum. Det var en del förlossningar per dag. Efter ett tag blev man mer van och kunde hjälpa till med ganska mycket. När de ser att du är intresserad och jobbar är de mer benägna att förklara och låta dig göra mer. Jag fick se bl.a. en eklampsi-anfall och akut kejsarsnitt. Mottagningarna och ultraljud blev upprepande efter ett tag så jag rekommenderar att man spenderar mest tid på förlossningen där det var lite mer action.

(PS. på förlossningen har du ett ypperligt tillfälle att träffa andra indiska barnmorske- eller läkarstudenter. Ta chansen och prata med de och försök skaffa nya vänner. En annan utbytesstudent fick flera indiska vänner på det sättet och man får oftast en helt annan dimension av utbytet när man även lär känna de lokala studenter & får känna av kulturen på riktigt.)

CHAD - 2 veckor
CHAD står för community health department. Här var vården i princip gratis och riktade sig till den fattigaste delen av  befolkningen i området. Även här var jag bl.a. på förlossningen. Det var färre patienter - totalt 5-8 patienter i egna salar. Här var det inte lika mycket stress och jag fick bl.a. lägga stygn. 

Man kunde även åka på mobile clinics (och hembesök) där läkarna/ssk åker till byar. Patienterna stod oftast där under ett träd och väntade på att bli undersökta. Jag fick bl.a. mäta en massa fundus-symfys mått.

SVK - 3 veckor (OBS. blev fel - ska vara 5 veckor)
SVK skulle vara en fördjupning av terminens tema vilket innebar att jag kunde välja något inom pediatrik eller obs & gyn. 
Jag valde pediatrik och var på Child Health unit I. Jag fick vara med på mottagningar samt avdelningarna. Jag tyckte att mottagningarna oftast var mer intressanta än de stora avdelningsronderna (eftersom det ibland var svårt att uppfatta allt de sa). Jag lärde mig mycket om dengue feber, tyfoid feber, malaria och det var en helt annan sjukdomspanorama jämfört med Sverige vilket var intressant. 

Jag hade gjort felet och antagit att SVK bara var 3 veckor. Insåg inte att det var 5 veckor förrän det var försent (och så var det svårt att förlänga utbytet). Jag fick ta igen genom att läsa Sexualmedicin terminen efter. 

Tips
På måndagar kl. 17 brukar de köra case studies med ovanliga diagnoser i en sal vid ASHA building. Man kan även gå en trappa upp och fråga personalen vid kontoret om föreläsningsschema. De verkade bara ha Obs & gyn föreläsningar under vårterminen, men på höstterminen fanns bl.a. internmedicin, kirurgi och pediatrik. Föreläsningarna pågick bl.a. kl.8-9 på morgonen och om man är intresserad av något särskild ämne, kan man exempelvis gå på föreläsningen på morgonen innan man går till sin placering. 

Språk och kultur

Jag kan tamil flytande. Detta gjorde såklart att jag fick ut mer, kunde prata med patienterna, förstod mycket mer av patientsamtalen på mottagningen. Alla läkare pratade dock engelska och bara man frågar, får man oftast bra förklaringar. 

Det jag älskade med CMC var den familjära stämningen bland de indiska studenter (och även de som arbetar). Alla studenter på CMC kände varandra. En årskull kunde innehålla 100 studenter och alla kände varandra ut och in. Ens klasskamrater var i princip som syskon. Man kunde namnet på alla studenter som studerade på CMC i princip. Kvinnorna som exempelvis jobbade på canteen vid campus liknade modersfigurer och märkte exempelvis om man inte hade ätit middag dagen innan och skojade mycket med en. Även om studenterna pluggade hårt, så njöt de av livet och hade kul och brydde sig om varandra på ett helt annat sätt jämfört med Sverige (där det känns som att man blir vuxen, ansvarsfull och "seriös" väldigt tidigt). Studentperioden var oftast höjdpunkten i deras liv och årskullarna brukar oftast ha återträff (även 30 år senare). Lärarna hade själv varit studenter på CMC tidigare och vet hur det är och har en bra relation med studenterna. 

Jag hade turen att få lära känna några indiska studenter och få uppleva lite hur det var att en student på CMC och kommer var för evigt vara tacksam för den upplevelsen. Gemenskapen och känslan att alla var en familj var definitivt något jag saknade när jag kom tillbaka till Sverige och KI (även om det finns andra fördelar med KI såklart).

Fritid och sociala aktivteter

De första tre veckorna hade jag rätt så tråkigt om kvällarna och helgerna. Den första veckan var okej då det fanns några tyska och svenska utbytesstudenter (från Linköping), men de åkte tillbaka efter veckans slut. Efter det fanns det knappt några utbytesstudenter på CMC (pga visumproblem) - vilket var ovanligt. Jag stannade kvar i CMC under de första helgerna och det fanns bl.a. ett litet gym i campusområdet. Jag kontaktade också den internationella handläggaren på KI och frågade om kontaktuppgifter till CMC studenterna som hade varit på KI tidigare under året. Jag träffade dem och fick tips. Det var oftast någon uppställning på auditorium bl.a. för Diwali. Jag brukade även ligga på en filt på takterassen och bara kolla upp mot himlen, vilket var sjukt skönt. 

Men SEN. Till slut efter tre veckor dök alla utbytesstudenter upp på samma gång. Då var det plötsligt mycket roligare och vi hittade oftast på saker och åt middag tillsammans. På helgerna hyrde vi oftast en van och åkte någonstans - bl.a. Pondicherry, Yelagiri (Yelagiri var inte så jättespeciellt dock) och andra platser. Jag missade Mahabalipuram men många uppskattade det så det borde man definitivt inte missa. Vi tog även tåget till Kerala en helg och ja... resan var en äventyr för sig! En av utbytesstudenterna gifte sig och vi alla fick även uppleva en indisk bröllop! Glöm inte heller att gå uppför College Hill (i princip 15 min promenad från campus) och se solnedgången.

Min rumskamrat hade en kusin som var student på CMC, vilket öppnade upp en helt ny värld. Vi fick uppleva en del av deras studentliv ex. nollningsevenemang följt av fest där alla dansade loss (PS. CMC har strikt alkoholförbud, så vi hade kul utan alkohol). Jag och min rumskamrat blev inbjuden till deras årliga (en dags-) klassresa till Pondicherry och det var en sjukt kul upplevelse. Resan tog 3 timmar och alla dansade i bussen ( till både engelsk och indisk musik)!

Det finns mycket mer jag kan skriva här och mycket som inte går att beskriva. Det var magisk och jag hade väldigt kul.

Sammanfattning

Jag är sjukt tacksam att jag fick göra mitt utbyte på CMC. Jag har alltid varit intresserad av global hälsa och mitt intresse ökade ytterligare efter det här utbytet. Jag har lärt mig mycket under den här utbytet både om medicin och sjukvårdssystem men även om livet. Jag kommer alltid vara sjukt tacksam för alla människor jag träffade där och för alla upplevelser jag fick uppleva. 

Kort sagt - ÅK PÅ UTBYTE!