Reserapport - KI-student
Solnedgång vid Brooklyn bridge
Lärosäte: Albert Einstein College of Medicine
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 19/20
Namn: Frédérique Liljegren
E-postadress: frederique.liljegren@stud.ki.se

Innan avresa

Jag har hela mitt liv varit nyfiken på omvärlden, och mitt största intresse är att resa och bekanta mig med nya miljöer och kulturer. Därför var det självklart att jag skulle göra utbyte, när möjligheten gavs. Att jag ville specifikt till USA var för att jag både talar språket, men också för att deras sjukvårdssystem är så annorlunda från vårt, på gott och ont. Dessutom hade jag en tro om att deras kompetens var hög och att deras arbetssätt var hårt och krävande. Därav en möjlighet att lära mig mycket under en kort tid, att ta med mig hem som erfarenheter inför min framtida roll som läkare. Självklart såg jag också fram emot att bo och leva i New York, en drömmars stad som enligt mig toppade alla mina (höga!) förväntningar med hästlängder.

Man får avsätta mycket administrativ tid, egentligen direkt från att man blir antagen till avgång, för det är mycket roddande och några frågetecken längs vägen. 
Efter ansökan till KI ska man (om man som jag - åker på hösten) direkt ansöka till AECOM. Inför det måste man ha vaccinationer klara. Detta tog för mig enbart ett besök, men beroende på hur "uppladdad" man är sen tidigare kan det krävas 3 besök med några veckors mellanrum. Därför är det bra att på en gång planera in detta. Det krävdes också ett färskt A-HLR-intyg. För detta hörde jag och min klasskompis runt till alla KTC i Sthlm, och lyckades få delta när några anställda skulle ha sin årliga A-HLR. Jag var också direkt på att söka stipendier, då dessa har specifika ansökningsperioder. Om man ägnar lite omsorg och tid för sitt personliga brev vid stipendieansökning så lönar det sig i längden. Man kan få en hel del pengar, som underlättar ekonomiskt i en dyr stad som NY. 
Samtliga frågor som dök upp i samband med ansökning frågade jag både Talia och motsvarande utbytesansvarig på AECOM. Dvs, det blev många mejlkonversationer men samtliga frågetecken löste sig. Många gånger kan det vara smart att fråga direkt till AECOM, de har bäst koll på specifika frågor ang ansökan. 

Jag var troligtvis den första utbytesstudenten att resa till NY på ESTA istället för Visum. Det står tydligt i mejlet man får från AECOM att man kan resa in på bägge. Jag valde detta för att både spara pengar och tid, och jag fick inga som helst problem. Jag var dock nervös inför det eftersom samtliga studenter innan har rest via visum. Det jag gjorde vid flygplatskontrollen var att: Ha samtliga papper utskrivna, för att tydligt redovisa att jag fått godkänt från skolan att studera via ESTA. Jag reste in via "business - attend a short-term training" (för mer info:  https://travel.state.gov/content/travel/en/us-visas/tourism-visit/visa-waiver-program.html) och jag poängterade att jag var där på ett "observership" och varken fick credit eller pengar från USA. 

Ankomst och registrering

Jag anlände ca 5 dagar innan kursstart. För mig var detta perfekt då jag inte hade fixat boende innan och fick möjlighet till detta på plats. Dessutom var det roligt att få vara turist i några dagar innan allvaret startade. Det fanns ingen fadderorganisation eller studentkår, så vitt jag vet. På AECOM så fanns det inte heller någon specifik organisation för utbytesstudenter. Jag mejlade bägge kursadministratörer för mina electives ca 2 v innan avgång. De gav mig tydlig information om tid och plats för första dagen. Däremot var det ingen som mottog mig eller visade mig runt på sjukhuset, utan jag dök upp på min specifika avdelning och fick lösa det mesta själv. Efter en lång utbildning och även hög ålder tyckte jag inte att det var några problem att förväntas ta eget ansvar och lösa problemen autonomt när de dök upp. 

På mina rotations så bar de privata kläder. Inför utbytet hade jag hört att man skulle få kläder på plats, men att man skulle ta med sig en läkarrock från Sverige. När jag väl var på plats försökte jag få tillgång till deras kläder, men blev tillsagd att dessa inte är till för studenter. Lyckligtvis hade jag tagit med mig extra kirurgkläder, vilket jag är tacksam för. Dessa bar jag dagligen. 
NY skyline från Brooklyn

Ekonomi

Det är dyrt att bo i NY, och det beror såklart också på vilket område man väljer att bosätta sig i. Jag bodde i ett av de dyraste områdena, East Village, och fick betala mellan 1700-2000 dollar/månad för ett rum i en ganska liten 3 ROK. I tillägg kostar vaccinationerna en del pengar, för mig gick det på lite över 3000 kr. Tunnelbanekostnaden ligger på ca 110 dollar/mån, då får man dock åka hur mycket som helst. Jag gick i princip överallt, förutom när jag skulle ta mig till sjukhuset. Däremot finns det fungerande kollektivtrafik från alla områden i NY inkl förorterna. Det går tunnelbanor hela tiden på dygnet, flera gånger per timme. Jag försökte spara undan pengar efter mitt sommarjobb, men tog även några extra jourer under hösten som alla gick till sparpengar inför NY. Jag levde som sagt dyrt, och ville även nyttja min fritid maximalt så åt ute ofta, hade kulturella upplevelser och även en semester i slutet. Men jag tror att jag iaf la ner 50 000 kr på 2 månader, utöver mina vanliga kostnader i Sverige. Det låter extremt, men såhär i efterhand tyckte jag att det var värt varenda krona. NY är en stad som ska upplevas, och tyvärr kostar det. Som sagt, att söka stipendier i tid är min största rekommendation. Det lättar lite på pengaångesten. 
Hos CSN kan man även söka extra lån utöver merkostnadslån, om det behövs. På sjukhuset blev jag ibland bjuden på lunch av läkarna, pga de hade ett särskilt kort på 17 dollar/dag som de kunde använda upp i kafeterian. Sedan finns det även en affär som heter Trader Joe's och som är utplacerad på flera platser på Manhattan. Den är både ekologisk och den billigaste mataffären i NY. 

Boende

Jag hade turen att känna en person i NY, som jag fick sova hos mina första dagar. För mig passade detta bra. Man måste i regel betala både första hyran (ofta >1500 dollar) och deposition (ofta samma summa som månadshyran), och det kände inte jag att jag ville göra innan jag fick se stället. Till saken hör att det är många scams i NY. Om du får ett mejl från någon, var noga med att aldrig skriva ut minsta personlig information (de kan tex fråga om dina passuppgifter för att reservera ett rum). Bostadsmarknaden i NY går snabbt, och rum eller lägenheter läggs upp för att plockas bort samma dag. Därför kände jag mig trygg i att kunna hitta någonting på plats innan plugget drog igång. 

Jag valde att bo i East Village, som är ett trendigt område i den östra delen av nedre manhattan. Här kryllar det av barer och restauranger, och det är inte alls mycket turister. Området påminner en hel del om Södermalm. Jag bodde nära Union Square, där linje 4 mot sjukhuset går raka vägen. Därför var det både smidigt med transporten och man kunde även promenera över hela Manhattan utan problem. Andra områden jag trivdes bra i var West Village, Lower East Side och Williamsburg. De erbjuder boende på campus i Bronx för 1000 dollar/månad, men detta var inget jag kollade närmare på.

Tips på tjänster för att hitta boende: SpareRoom (här la jag upp en annons, där min framtida hyresvärd kontaktade mig inom 1 dygn), Roomster (app), Roomi (app), Craigs List, Listingsproject.com. Facebook-grupper: Svenskar i NY; New York City - housing, roommates and sublet; Gypsy Housing NYC.

Jag valde aktivt att bo med amerikanare, men är man intresserad att bo med svenskar så finns det en stor marknad för boende tillsammans, främst via Facebook. Det bor ca 7000 svenskar i NY och det kommer ut artiklar regelbundet på Svenskar i NY. 
East Village

Studier allmänt

Amerikanska studenterna studerar först 4 år på pre-med som är likt college, där de inriktar sig på medicinska fält som t.ex biologi, fysiologi, fysik. Efter detta läser de medical school i ytterligare 4 år. Denna är främst teoretisk, och sista året på utbildningen får de praktisera. Under år 3 så väljer de specialistområde, dvs innan de har praktiserat kliniskt. Efter medical school börjar de sedan sin "specialisering", som kallas residency. Denna är på minst 3 år, och är relativt generell t.ex internmedicin. Under sitt första år genomför man internship och kallas för intern, detta är motsvarande AT. Efter sin residency kan man sub-specialisera sig, t.ex inom kardiologi, och då är man fellow och genomför sitt fellowship. 

Det är en mer hierarkisk miljö på det amerikanska sjukhuset än vad jag är van vid på KI. Däremot hade jag "turen" att ha väldigt liberala attendings (överläkare), så jag kände inte riktigt av det. Men på ronderna är det tydligt att amerikanska läkarna (intern/resident/fellowship) förväntas prestera och hålla måttet inför sin attending. Dessutom är de väldigt forskningsorienterade. Varje påstående eller handläggning skulle styrkas genom en studie. De är också väldigt utbildningsorienterade och ville ta varje tillfälle på ronderna till att utbilda studenterna, inkl mig, trots att det drog över på tiden. De har vassare prekliniska kunskaper än vad vi har. För mig var det också uppenbart att det amerikanska sjukvårdssystemet, med försäkringar, styrde mycket kring handläggningen. Varje procedur krävde en signatur innan den genomfördes, pga risken att bli stämd men även för att kunna ta betalt från försäkringsbolagen.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Jag läste två kurser under mitt utbyte, på 1 månad vardera. 

K608 - Critical Care:
Detta var min första kurs, och jag inledde med en vecka på CSICU, vilket är hjärtkirurgi-IVA. Här hade jag en attending som också är kursansvarig, och han var väldigt mån om att jag skulle lära mig så mycket som möjligt. Han tog sig tid på ronderna att förklara fysiologin i minsta detalj, och hur man med olika mätverktyg kunde komma fram till om det t.ex var ett problem med pre- eller afterload. Här fick jag även möjlighet att vara med på en öppen hjärtoperation! 
Nästföljande vecka var jag på MIVA. Denna placering var inte lika bra, men samtidigt lärorik pga så många olika patientfall. Dock var det en stor andel fellows och interns, och vi hade rond mellan 08-14 varje dag utan paus. Generellt kändes det väldigt ineffektivt och inte heller lika utbildningsinriktat. Mina sista 2 v frågade jag om jag kunde få vara med konsulten på huset. Detta var utan tvekan den bästa placeringen! Här fick jag vara med på larm på "huset", bl.a fick jag göra hjärtkompressioner på flertal hjärtstopp (läskigt men oerhört viktigt!), observera akuta intubationer, observera CVK-läggning, lägga PVK:er med hjälp av ultraljud, se en tracheotomi, sätta intraosseös nål, se bronkoskopi etc. 

K524 - Infectious Diseases: 
Även denna rotation var tillsammans med konsultteamet på huset. Här hade jag ansvar för mellan 2-4 patienter per dag, som jag på morgonen läste på om. Sedan tog jag anamnes och gjorde status, för att sedan presentera på rond på eftermiddagen. Denna kurs var otroligt lärorik pga det var infektioner jag inte sett tidigare, och livsöden som inte är likt de jag stött på i Sverige, som i sin tur både påverkade tiden att söka vård och compliance. Dessutom var de otroligt kompetenta inom antibiotika och prekliniska kunskaperna kring varje virus/bakterie och läkemedel. Dagarna var väldigt långa pga min attending var otroligt forskningsintresserad och gillade att djupdyka i varje fall. Dagarna var mellan 10-12h långa. Dock var det alltid väldigt lärorikt och intressant, så tiden var egentligen inget problem. Vissa dagar hade min handledare (fellow) morgonmöten eller utbildningar, och då kunde jag få sovmorgon till kl 10-12. 

Jag rekommenderar varmt bägge rotationer! Det finns väldigt utförlig information på hemsidan om varje kurs, som även stämde överens med hur det var i praktiken. Jag hade ingen särskild examination på någon av mina rotations.

Språk och kultur

För min del var språket inga problem. Dock finns det många förkortningar i det medicinska språket, och detta var något av en utmaning i början. Har man energin kan man med fördel öva på dessa innan avresa. Dessutom var det lite av en utmaning att lära sig att orientera i deras journalsystem, men allt sådant kommer man in i relativt snabbt bara man använder det. 
Kulturen är relativt lik den svenska, i min mening. Däremot är det viktigt att respektera hierakin, och framförallt tilltala din attending med efternamn (sanning med modifikation beroende på hur avslappnad din attending är). Däremot är det ingen hierarki mellan studenter och t.ex interns, utan då tilltalar man med förnamn. Amerikanska läkarna spenderar otroligt mycket tid på sjukhuset jämfört med oss. Alla var otroligt hjälpsamma och tillmötesgående, och i sann amerikansk anda var det viktigt att vara social och artig. 

Fritid och sociala aktivteter

Möjligheterna är oändliga i NY, och ju längre man stannar desto mer inser man att man behöver en hel livstid för att ens hinna med en bråkdel! New York är fantastisk på alla vis, med inspirerande människor från världens alla hörn och med världens alla åsikter. Det är en social stad, där du pratar med nya personer dagligen. Och både mat- och kulturupplevelserna är som ingen annan plats på jorden. Det är egentligen bara din tid och din plånbok som begränsar dig. Jag ägnade min fritid åt att gå på flera av alla museum, t.ex the Met (metropolitan museum of Art) med några av världens pampigaste konstverk, MoMa med världens bästa moderna konst, Guggenheim, Fotografiska (nyöppnat!), 9/11 memorial Museum. Maten är också i världsklass, där några av mina favoriter var Izakaya Mew, Pig and Khao, Hanoi House, Jules Bistro (fransk mat med live-jazz!), Cote (prisvärd guide Michelin-stjärna), Momofuku Noodle Bar, Fiaschetteria "Pistoia", San Marzano. I varje hörn finns en alldeles unik bar eller speak-easy. För den bästa utsikten över Manhattan rekommenderar jag Wythe Hotel i Williamsburg. 

Det finns världens bästa scen på Broadway (tips att kolla samma kväll för utförsäljning av billiga biljetter), biografer i varje hörn och massa parker och sevärdheter i det oändliga. För träning brukade jag springa längs med promenadstråket på östra sidan av Manhattan. Sedan skaffade jag även en app som heter ClassPass, där man betalade 79 dollar/mån och fick tillgång till yoga-studios, gym, kickboxning, you name it. Rekommenderar varmt pga tillgänglighet och så många olika alternativ!

Det är relativt svårt att få vänner under utbytet, eftersom det inte finns någon direkt utbytesorganisation och läkarna på plats är väldigt upptagna. Därför rekommenderar jag varmt att bo tillsammans med några nya personer som bor i NY. Jag gick även in på en app som heter Bumble, där du kan matcha med potentiella vänner och gå på date. För mig blev det fullträff, och att jag vågade ledde till en så mycket roligare upplevelse i NY! 
Broadway innan Fantomen på Operan

Sammanfattning

Jag är så otroligt tacksam att jag fick möjligheten att göra utbyte på AECOM i NY! Jag har fått se patientfall som jag inte skulle haft möjlighet att se i Sverige. Dessutom har jag fått ta del av ett sjukvårdssystem som är totalt främmande från vårt. Jag hade turen att ha otroligt motiverade överläkare, som hela tiden ville quiza mig och utmana mig. Tack vare detta har jag lärt mig ovärderlig kunskap på kort tid, som jag hoppas ta med mig i min framtida roll som läkare. Det var även utvecklande på ett personligt plan att vara så självständig och ensam i en stor och främmande miljö som New York. Det är verkligen en dröm att få leva en kort period i en så levande stad som New York, och det är svårt att få liknande möjlighet senare i livet. Det kryllar av äventyr, upplevelser och inspirerande människor. Tveka inte, åk! 
På Wythe Hotel på NYE