Jag sökte detta utbyte främst för att jag ville lära mig ett nytt språk. Tyska är ett vackert språk och relativt lätt för en svensk att lära sig. Tyskland är även ett roligt, spännande land. Därför blev det till Heidelberg i sydvästra Tyskland som jag sökte mig. Heidelbergs universitet var också det enda universitet i Tyskland som kunde erbjuda både teoretisk utbildning och något som ungefär motsvarar VFU för T9. Innan utbytet upplevde jag informationen från båda universiteten som tillräcklig. Inför framtida utbyten till Tyskland bör man tänka på att man måste ha intyg på mässlingvaccination. Lag om krav på mässlingvaccination blev i Tyskland gällande först i år. En bekräftelse i form av en underskrift från en tysk husläkare krävs. Ett förfalskat intyg kan kosta läkaren legitimationen och lite beroende på hur väl man råkar känna en tysk läkare förstår man också därför att man måste kunna presentera tydliga underlag för sin vaccination.

Jag kom till Heidelberg redan en och en halv månad innan kursstart för att deltaga i den tyskakurs som erbjöds av universitetet. Det var alltså i början av Mars 2020. Kursen började, var bra och värdefull, men slutade tyvärr efter en och en halv vecka till följd av Corona. För språkkursen måste man inte tänka på att vara på plats innan kursstart. Den börjar en dag med en tenta för att kunna bedöma lämplig undervisningsnivå. I och med språkkursens början börjar också många aktiviteter för alla erasmusstudenter med erasmusfaddrar. Det kan vara värt att åka ner redan till språkkursen bara för den sakens skull, även om man känner sig hävert på tyskan redan. Det är ett kul sätt att lära känna andra utbytesstudenter och stadens bargator. Det går att hitta info om alla dessa aktiviteter, förslagsvis på facebook, om man söker ungefär ”ESN erasmus Heidelberg” + den termin man ska vara där. De har också en relevant Whatsapp grupp och jag skulle föreslå att man skriver och frågar admin av facebooksidan om man kan få bli tillagd. 

Till följd av Corona uteblev alla informatoriska intromöten från universitetet till ordinarie terminsstart. Informationen kom istället via email och var knapphändig, även om jag förstår att ingen där och då visste speciellt mycket om hur sitautionen skulle spela ut sig. Exempelvis gav medicinska fakulteten vid universitetet och universitetet självt olika rekommendationer om hurvida man borde stanna kvar eller åka hem. En viktig informationskanal som universitetet missade att informera utbytesstudenterna om är den universitetemailadress som man får. 

Tyskland är i regel billigare än Sverige. Det gäller även för Heidelberg i förhållande till Stockholm. Hyreskostnader, matvaror och alkohol är väsentligt mycket billigare i Tyskland än i Sverige. Man kan med andra ord leva rätt gott om man vill. Det finns en universitetsavgift som man måste betala för varje termin man läser i Heidelberg, för utbytesstudenter ligger den på drygt 100 euro. Det ska täcka Samhälleliga funktioner så som exempelvis regionala tåg/lokaltrafik som har nedsatt pris för studenter. Jag skulle inte säga att man behöver köpa ett busskort i Heidelberg, se bara till att köpa en cykel som håller i ett halvår tills att du kan sälja den så har du sparat en massa pengar. Jag öppnade aldrig ett tyskt bankkonto, men kan ändå rekommendera det såhär i efterhand då det underlättar bland annat hyresbetalning. 

Universitetets Erasmusavdelning förmedlar några månader innan utbytet kontakt med Studentwohnheim Heidelberg, motsvarande SSSB, åt en. Därigenom kan man få sig ett rum i delad bostad eller ensamrum för ca 200 – 300 euro i månaden. Deras bostäder finns utspridda i Heidelberg, vissa i gamla stan, andra på universitetssjukhusområdet, ytterligare andra en liten bit längre ut, ca 15 min lugn cykling från centrum. Genom Studentwohnheim fick jag bekvämt bostad och kan rekommendera det. Jag hade turen att få bo med ett par andra tyska medicinstudenter, vilket var en livräddare när man inte träffade sina egna kursare p.g.a. Corona. Hade jag gjort detta en gång till hade jag däremot försökt hitta ett kollektiv någonstans i gamla stan, vilka det fanns många utav. 

Vad gäller studierna i Tyskland i allmänhet, måste först betonas att jag var där under Corona och att det påverkade alla delar av utbildningen. Med det sagt, utbildningssystemen i Tyskland och Sverige skiljer sig på många nivåer. Läkarlinjen är strukturellt annorlunda uppbyggd, 6 år totalt med kliniskt basår. Därtill hör det till den absoluta vanligheten att man också doktorerar under utbildningen, vilket tar ca ett år. Annars får man nämligen ingen doktortitel, vilket de flesta medicinare jag pratade med ansåg vara viktigt. Deras kliniska terminer är inte heller likt de i Stockholm uppbyggda av teori varvat med VFU. De består till mesta del av teori och några få ”hospitationer” på respektive kliniker. Däremot är de tyska studenterna tvungna till att göra flera Famulaturer under utbildningen, vilket ungefär kan motsvara ett sommarjobb som vik. uska/läkarsekreterare. 

Medveten bör man också var om sättet som Heidelbergarna undervisar på. Den teori man läser är mycket mindre kliniskt förankrad än den man läser i Stockholm. Basen för vad som undervisas tenderar mer att vara vad Professorerna tycker är intressant. Ett skräckexempel var när en föreläsare spenderade en halvtimma åt att prata om Schizofrenidiagnoskriterierna från 1911, för att sedan nämna de moderna på någon minut eller två. 

Det går bra att följa den tyska undervisningen om man har den språknivå som Universitetet rekommenderar, B2/C1. Som svensk klarar man det säkert med ännu lägre nivå, då våra språk är så pass logiskt lika. Heidelberg, så som rätt internationell universitetsstad, är också rätt dialektalt befriat. Därför det går väldigt lätt att förstå människor på gatan/i butiker osv. Ger man sig inte långt ut i bygderna runt omkring dock hittar man många varianter av underbara sydtyska dialekter. För sin egna kulturella upplevelse, skulle jag definitivt rekommendera att lyssna in sig lite på Badisch-/Kurpfälzisch dialekterna. 

Det är svårt att generalisera om kulturer, man bör därför inte lägga för stor vikt vid det jag säger här. Kanske kan man säga att sydtyskar(det bor alltså ca drygt 20 milj. människor i de två bundesländer som klassiskt räknas som sydtyska), i jämförelse med Stockholm(En stad(!)), är lite mindre pretentiös och mer inbjudande. Vilket ju är supertrevligt! Tyskar är även tendentiellt bättre på kallprat än svenskar. En annan kulturell observation, eller snarare ett faktum, som kan göra en helt galen, är att tyskarna motsätter sig nya digitala/tekniska lösningar på gamla problem. Mycket måste lösas via snigelpost. Däremot finns det nästan alltid någon institutionsmänniska någonstans man kan ringa till och försöka hitta en lättare lösning tillsammans med. Ring mycket i Tyskland!

Det arrangeras som sagt många Erasmus-aktiviteter. De är kul, och jag rekommenderar starkt att hänga på, på de. Det är speciellt bra att ha några vänner om det råkar ske en corona-lockdown. Under normala omständigheter ska också finnas många möjligheter till sport vid universitetet. Heidelberg är en jättevacker stad i ett urläckert sagolandskap. Heidelberg tillsammans med flera småbyar runt om skonades från att bli sönderbombade i kriget. Därför kan man spendera många timmar bara med att gå/cykla runt i landskapet/byarna och njuta av omgivningen. Passa på att åka på utflykt med de regionala tågen på helgar och kvällar då det är gratis för studenter. Att hyra en bil och fara runt ett par dagar är också ett bra alternativ!

Tyskland är ett fantastiskt mångfacetterat land och Heidelberg är en fantastiskt, livlig, stad, i ett tätt befolkat landskap. Det är inte svårt att hitta något där som man blir förälskad i. Ett erasmus-utbyte tillsammans med människor från alla hörn av Europa är ett perfekt sätt att upptäcka det hela på. Trots att utbytet kräver mängder av administrativt, byråkratiskt, krångel, och trots att rådande corona-epidemin tog en ordentlig törn på utbildningskvalitén, är beslutet att åka på utbytet ett av mina bästa någonsin. Det har påverkat mig på många sätt. Jag värdesätter den utbildning jag får på Karolinska högre än tidigare. Det har väckt många drömmar jag tidigare inte visste att jag skulle kunna lockas utav, och som fortsätter ge mig livsinspiration. Det bästa med det hela är nog alla kära vänner man lär känna. Jag var lycklig i Heidelberg. Gråt inte - åk på utbyte!