Detta var mitt andra utbyte till Aarhus universitet. Jag var på ett utbyte där också under T6 och hade då haft ett superbra utbyte. Denna gången var mitt främsta motiv att bli ännu bättre på danska för att känna mig bekväm med att jobba/söka ATplats i Danmark i framtiden. Mitt intryck är att arbetsmiljön som junior läkare i Aarhus är betydligt bättre än på de kliniker jag varit i Stockholm med mindre stress, bättre handledning av äldre kollegor, trevligare stämning på jobbet och högre lön.

Informationen från KI var lite mindre omfattande denna gång än under förra utbytet då allt var lite mer serverat på guldfat och jag fick en mapp med en papperschecklista och alla dokument och formulär utskrivna – vilket hjälpte mig att hålla koll på allt som skulle göras. Nu får man klicka fram mer av informationen själv för att läsa och printa de formulär som finns på KIs hemsida, vilket kräver att man som student anstränger sig något mer själv för att leta fram all information. Det är verkligen inte något problem bara man klickar sig runt lite på Kis informationssidor.

Det var lite knepigt att få översikt över vad som behövde kompletteras för att få utbytet godkänt och jämföra kurserna. Lättaste sättet att få överblick är att läsa vad jag skrivit under underrubriken ”studier”. Innan utbytet är det bra att kontakta Aarhus universitet för att bli placerad på kliniker där du får se en bred grupp av patienter så att ditt utbyte lättare kan bli godkänt av KI. I Aarhus är man längre tid på varje placering och gör färre rotationer. Aarhus universitet ger superbra information och tveka inte att kontakta deras internationella koordinator som är superhjälpsam om du har några frågor om studierna. Innan utbytet blev jag därutöver kontaktad av min studentfadder som kan svara på frågor om boende, var man kan skaffa cykel m.m.

Aarhus universitet har några introdagar som jag starkt rekommenderar, de börjar ca en vecka innan kursstart. Jag valde att inte delta på den under detta utbyte eftersom att jag redan varit på den under mitt förra utbyte. Den är superbra för att få träffa andra utbytesstudenter och få en överblick över stan. Om du inte kan delta på den av schematekniska skäl (ex tenta på KI), frukta inte. Det står att den är obligatorisk – men du drabbas inte av några negativa konsekvenser om du inte dyker upp.

I samband med detta organiserar universitetet en dag då du kan lämna in dokument för att få ett danskt CPR-nummer (personnummer). Detta behöver du inte göra som svensk medborgare, men jag rekommenderar väldigt starkt att du väljer att registrera dig i Danmark ändå. Utan ett danskt personnummer kan du inte få tillgång till journalsystemet. På den internationella terminen (motsvarande vår T10) brukar inte utbytesstudenterna få tillgång till journalsystemet, då de flesta inte förstår danska. Men be om det! Det är så mycket mer givande att kunna kolla provsvar och läsa tidigare journaler. Ett danskt personnummer underlättar även saker som att söka sjukvård och hämta ut recept på apotek – vilket jag behövde göra.

Introdagarna för alla utbytesstudenter följs av introdagar för medicinstudenterna. Dessa bör du inte missa. Om du inte träffat din fadder innan så får du träffa din fadder och faddergrupp under denna. Du får också intro till hur kurserna fungerar, IT-system med mera. Faddrarna organiserar kul event både under introperioden och kontinuerligt under terminen – ta chansen och haka på. Särskilt i början av terminen.

Jag gjorde av med mindre pengar under mitt utbyte än vad jag hade gjort i Sverige, detta beror främst på att jag hade ett billigt studentboende i korridor där vi ofta lagade mat tillsammans och låga transportkostnader eftersom att jag oftast cyklade.

Trots det ska man komma ihåg att Danmark med nuvarande växelkurs på flera områden är betydligt dyrare än Sverige, särskilt vad gäller mat. Boende (som inte är studentbostäder) kan även det bli dyrt. Alkohol är betydligt billigare än i Sverige; på de många studentpubarna kostar ölen sällan mer än 10dkr.

För att hålla kostnaderna nere rekommenderar jag starkt boende i studentkorridor. Ett praktiskt och ganska billigt sätt som utbytesstudent att transportera sig är att hyra cykel från Swapfiets (drygt 200kr per månad med studentrabatt). De levererar cykeln vid dörren på någon dag och byter/lagar cykel snabbt om den skulle gå sönder.

Aarhus universitet har studentboenden till nästan alla utbytesstudenter. Du blir erbjuden att söka dessa i samband med att du officiellt ansöker om utbytet på deras hemsida och får då rangordna dina boendealternativ. Vissa av boendena som universitetet erbjuder för utbytesstudenter är hus där flera utbytesstudenter får bo ihop, undvik dessa samt egen lägenhet om du vill träna på danska.

På vårterminen brukar i princip alla utbytesstudenter erbjudas boende, på höstterminen räcker inte platserna till och en minoritet blir utan. Jag hade otur under första utbytet och skaffade då boende själv genom Aarhus studentförmedling för de danska studenterna. Under detta utbyte blev jag erbjuden boende av universitetet, men valde att hyra ett rum i andra hand i samma studentkorridor som jag bott i under förra utbytet.

Mitt korridorsboende på ett studentkollegium kostade drygt 3000 sek. Vi hade egna badrum och ett gemensamt kombinerat allrum och kök med balkong. I min studentkorridor var vi som en liten familj. Vi hade fester, åkte på helgturer tillsammans och åt mat tillsammans minst två gånger per vecka. Därutöver hade studentkomplexet ett litet gym och musikrum som man billigt kunde köpa sig tillgång till för läsåret. Jag rekommenderar varmt att bo tillsammans med  (danskspråkiga) studenter, både för att lära sig danska och för allt det sociala. Coronanedstängningen hade nog gjort mitt utbyte till en väldigt ensam upplevelse om jag inte bott tillsammans med andra.

Om du inte blir erbjuden boende av universitetet som utbytesstudent så är det bästa sättet att få billigt boende att använda sig av Aarhus kommuns boendegaranti. Det var så jag fick boende under mitt första utbyte. Se därför till att registrera dig på https://www.ungdomsboligaarhus.dk/ när du fått ditt antagningsbesked. Utbytesstudenter ska enligt reglerna egentligen inte använda sig av den studentbostadskön, men kontrollen av om regeln efterlevs verkar inte vara särskilt hård. När jag i slutet av juli under förra utbytet fick mitt korridorserbjudande, skickade jag in mina papper där det tydligt stod att jag var utbytesstudent. Trots reglerna blev kontraktet godkänt utan att någon ställde några fler frågor.

Studenterhuset erbjuder också varje år på höstterminen något som heter ”Startup housing” där man kan hyra ett rum på brandstationen eller en plats i en husvagn för 500dkr per vecka. Jag bodde en vecka i ett sådant boende innan jag kunde flytta in i mitt studentrum. För att få de platserna gäller det att vara snabb med att boka dem. De brukar släppas kl 10 den 1a augusti. Den gamla länken fungerar tyvärr inte – men sök på startup housing Aarhus när det närmar sig, så ska du nog hitta det.

Därutöver finns flera hemsidor och facebookgrupper som förmedlar bostäder. Till exempel facebooksidan: https://www.facebook.com/groups/minlejeboligaarhus/ Du kan hitta många fler tips på hemsidor för boendeförmedling på Aarhus universitets hemsida.

Du har betydligt mer självstudier i Aarhus än på KI, kortare dagar och generellt lite mindre stress. Jag upplever fortfarande att jag lärde mig mycket, men gränsen för de som bara vill bli godkända är lite lägre än på KI. Mer självstudier betyder att du, till skillnad från på KI, har mer att vinna på att faktiskt läsa kurslitteraturen (svenska böcker räcker långt).

På läkarprogrammet på Aarhus universitet finns en stark ”læsemakker”-kultur, en eller två informella ”fasta” studiekompisar som man studerar tillsammans med under terminen. Detta är ett ovärderligt sätt att hantera den högre nivån av självstudier. Många fortsätter studera med samma studiekompisar under många år, och folk kan ofta presentera sin studiekompis lite som man presenterar sin partner. Systemet/kulturen gör också att personer sällan studerar med andra än just sin studiepartner. Försök att hitta dig en læsemakker tidigt, det blir både lättare och roligare att klara studierna.

När någon tar studiepaus och byter termin är det vanligt att man söker efter en ny læsemakker genom en kontaktannons i klassens facebookgrupp. Man skriver lite om pluggambitioner, hur man gillar att plugga och vilken klassgrupp (hold) man tillhör – detta då olika hold läser ämnena i olika ordning. Bra sätt att hitta en læsemakker är att antingen fråga runt bland de andra i din klassgrupp, skriva en egen facebookannons eller svara på andras facebookannonser.

Överlag liknar undervisningen på KI och i Aarhus varandra mycket, med teoriblock, seminarier och praktik. En skillnad från KI är du är längre tid på varje placering och roterar runt mindre. Kontakta därför gärna Aarhus innan du åker dit, så att du för din psykiatriplacering inte hamnar på någon väldigt specialiserad avdelning (ex rättspsykiatri eller barnpsykiatri) vilket kan göra det svårare att bli godkänd på KI. Jag hamnade på en ångest och depressionsavdelning och fick där se ett rätt stort spektrum av patienter med allt från bipolära till psykospatienter.

Språket funkade bra eftersom att jag varit på utbyte i Danmark tidigare. För er som inte är vana med danska rekommenderar jag att lyssna på podcasts och se på dansk film innan du åker så att du kommer in lite i språket. För mig gick det snabbt att förstå när jag lärt mig de vanligaste orden som skiljer sig från svenskan, men att prata så att andra kunde förstå mig väl tog längre tid.

Bo gärna tillsammans med danskar i Aarhus så du får en chans att öva språket och fråga på om vanliga medicinska ord som skiljer sig exempelvis vad gäller namn på vanliga symptom och kroppsdelar. Ett annat tips är att ta en danskakurs tillsammans med andra Skandinaver på Lær dansk som är gratis för svenskar. Det gjorde jag under mitt första utbyte och var ett bra sätt att bli mer bekväm med att prata och lära sig de vanligaste orden och uttrycken som är helt annorlunda från svenskan https://www.laerdansk.dk/aarhus

De kulturella skillnaderna är överlag små och jag trivdes bra med den danska kulturen. Danmark har lite högre i tak och är mindre politiskt korrekt än Sverige – på gott och ont. Det är mer okej att tycka olika, folk klär sig mer olika och uttrycker mer åsikter och känslor, glada som ledsna. Jag upplevde överlag att folk är trevligare, öppnare och att det är lättare att lära känna människor i Danmark än hemma.

Arbetskulturen på sjukhusen har jag upplevt som gladare – en grov överförenkling är att i Sverige jobbar man på jobbet och lever efter jobbet. I Danmark känns jobbet mer som en del av livet. En aspekt som jag upplevde som negativ är att även om de allra flesta har en positiv och respektfull inställning till LBTQ-personer i Danmark, så fanns en skylt in till mitt omklädningsrum på sjukhuset där det stod att det bara var för cis-kvinnor. Om du är transperson, så kan det vara bra att känna till innan du väljer Aarhus.

Det arrangerades många välkomstevent för utbytesstudenter och frågar du runt så finns många idrottsklubbar och föreningar att gå med i. Haka på eventen för utbytesstudenterna och fråga runt efter föreningar som du är intresserad av, särskilt i början. Jag var med i en kör vilket var väldigt trevligt. Fråga dina faddrar som kan ge många tips.

Var aktiv i att ta kontakt med dina medstudenter. Många är snälla, men precis som i Sverige så ökar chanserna att du blir medbjuden om du själv tar initiativ. Det är generellt lättare att lära känna folk under de kliniska placeringarna än under teoriveckorna. Försök gärna att skaffa en studybuddy (læsemakker) tidigt under terminen, antingen genom att fråga någon i din klassgrupp eller genom att skriva på klassens facebooksida. Jag rekommenderar också starkt att du bor på ett studentboende – det underlättar väldigt för att lära känna folk!

Jag är otroligt glad över mitt utbyte – att jag åkte tillbaka för ett andra utbyte i Aarhus säger mycket i sig självt.

Utbytet kommer tveklöst att göra mig till en bättre läkare. Jag tar med mig många best practices hem, bl.a. vad gäller hur man kan lägga upp en patientkonsultation. Danska läkare tenderar att vara mer noggranna vad gäller att fråga efter symptom också från andra organsystem än de som uppenbart relaterar till patientens initiala sökorsak. Ofta kommer då symptom fram som patienten inte själv kommit på att nämna. Det tror jag gör att man snabbare och oftare kommer fram till rätt diagnos.

Att ha sett hur mycket bättre arbetsmiljön kan vara i sjukvården tror jag också gör att jag kommer bli mer kräsen i valet av arbetsgivare när jag går vidare i min läkarkarriär. Mitt utbyte har gjort att steget att välja att göra en AT i Danmark känns betydligt mindre. Jag upplever också att erfarenheten av att ha skaffat nya vänner och ett liv på en ny plats har givit mig mer självförtroende.

Jag rekommenderar alla att ta chansen att åka på utbyte. De starkaste råden jag kan ge för att ett utbyte i Aarhus ska bli så roligt som möjligt är att: bo tillsammans med andra studenter, hitta en eller en grupp av ”læsemakkers” och att engagera dig i någon förening som du tycker verkar kul.

Det kan framstå som mycket extra jobb att behöva organisera några extra klinikplaceringar och göra dubbla tentor, men det extrajobb som krävs är inte särskilt betungande. Sett till allt positivt jag fått ut av att åka så har det utan tvekan varit värt det!