Skolan i sig ligger på en väldigt mysigt plats och känns fridfull,
det är mycket folk och datorsalarna alltid upptagna, biblioteket fullt och
speciellt under tenta perioder det är svårt att få någon plats att sitta på.
Det kan vara bra att ta med sig datorn till skolan om du måste sitta ett tag
eller är beroende att använda dig av datorn. Internet är inte gratis, men man får
15 dollar i början av terminen som räcker ett tag, men slösa inte för
mycket på minuterna på onödiga sidor. Det finns skrivare och kopiatorer i biblioteket och du laddar på ditt konto
i receptionen i biblioteket.
I Australien läser man alla kurser samtidigt, det är
ovanligt i början men det har sina fördelar och jag tyckte att man vande sig in
i systemet snabbt, det som var svårt var inför tentorna när man skulle läsa och
vilket ämne man skulle koncentrera sig på. På Griffith väljer man själv vilka dagar man vill lägga sina turtorials som liknar seminarium form fast bättre och labs ungefär vad vi har på KTC men mer utformade. Jag hade föreläsningar på tisdagar, turtorial med
tillhörande lab på onsdagen och turtorial/lab på torsdagen. Så jag hade alltid
en långhelg, vilket har sina fördelar och nackdelar, men det är bra
organiserat, och du kan ändra i planerna när du väl kommer till skolan. Tror
det var första två veckorna som du kan lägga till eller ta bort kurser och
ändra om i ditt schema.
Jag valde att läsa 3 kurser som är 30 Aus poäng vilket motsvarar 75% studier i Sverige, men i Australien är 30-40 heltid vilket gör att det inte är något problem. Det ända var innan med CSN där jag fick ansöka om separat studielån och när jag kommit hem måste skicka in betygen själv istället för att skolan gör det. Alla föreläsningar som jag hade var frivilliga och en
fanns till och med helt och hållet på internet, labs är obligatoriska och har
att göra med att sjuksköterskor ska ha x antal kliniska timmar och förutom
praktiken är det labsen som står för dessa. Labsen är i lab rummet,
obligatorisk skoluniform och är praktiskt lagd, där man efter genomgång får
fallstudier som man ska lösa. Det är uppbyggt som en sjukhussal, med patienter
i form av dockor och med medicinrum utanför, ja en liten avdelning liknar det. Väldigt bra inlärningsmetod tyckte
jag och framförallt fick jag en introduktion till det Australiensiska sjukhussystemet.
Alla turtorial är inte obligatoriska men det är rekommenderat att gå på dessa
och det är olika i olika kurser hur de är uppbyggda, men det är ibland kreativt
och man lär sig argumentera för påstående och dessa är också till hjälp för
tentorna. För mig tog det ett tag innan jag helt och hållet vågade delta och
prata men som alla säger, aussies är imponerade att vi kan deras språk så pass
bra som vi kan och uppskattar att vi försöker delta.
Alla kurser läggs upp på Learning@Griffith där finns
lektionerna, handsoutsen och en massa med annan bra fakta, samt alla
kommunikation från lärarna. Logga in så fort du får lösenordet till inloggningen från skolan och bekanta dig lite med första sidan och sedan learning@Griffith. Så fort du kan välja kurser gör det och så missar du ingen information. Varje kurs har en sida på learning@griffith och där finns allt kursmaterial, scheman, meddelande och uppdateras ständigt. Jätte lätt och skönt och ha allting samlat.
Min termin satte igång i en bra fart, med första
assigment bara 4 veckor efter kursstart. Så det gick snabbt att komma in i
skolan och lika bra var väl det. Jag läste Wound and Pain management (sår & smärt hantering), Adapting
to changes in older adult (geriatrik) och Community health and diversity (folkhälsa). Dessa kurser
ingår i termin 5 för de som läser på Griffith sedan har de en valfri kurs som
ofta är internet baserad. Detta för att allt ska fungera med praktik som var
fyra veckor totalt under hela april. Vill man kan man läsa kurser som inte har
någon praktik men då går man miste om en inblick i sjukhussystemet och det är
väl värt att se och uppleva. Assigments ska in i tid, lärarna är hjälpsamma och
finns alltid tillgängliga via e-mail eller på sina kontor, vid frågor. Dom
hjälper mer än gärna till och de är också de som rättar alla assigments så det är första informationen som man lär sig alltid. Klasskompisarna är hjälpsamma och vana vid lärarna så man kan alltid få lite tips vad just dom lärarna förväntar sig av assigments. I kurserna blandas praktiskt och teoretisk kunskap, det ingick vad som står och ja kurserna i sig är det inte så mycket mer att beskriva om.
I varje kurs hade jag en tenta och en uppsats, sammanlagt i % måste man få 50% för att klara kursen, och på Adapting och Community ingick ett godkännande på praktiken också. Jag
pluggade tillsammans med några kompisar från klassen under hela terminen och
framförallt inför tentorna i juni. Det var en veckas ledighet i början av juni
för studietid och så började tentorna andra veckan i juni. Alla tentor ligger
olika, skrivs i olika salar och det är mycket multiple choices som fungerar
ungefär som högskoleprovet, en fråga och tre till fem svarsalternativ. Ta reda på vad du
behöver och får ta med dig för saker till tentorna, det är speciella pennor och
om du vill kan ta ha ett bra lexikon med dig, det kan underlätta.
Det fann massor av kursmaterial upplagt på learning@griffith och böckerna finns på biblioteket. Jag köpte inga böcker, men jag gör aldrig det i Sverige heller, utan lånar på biblioteket och av kompisar och det funkade bra här också.
Praktik
Praktik platserna är på massor av olika platser och man
ska fixa en hel del papper innan praktiken, detta hjälper skolan en med om man går
och pratar med ansvarig personal. Dom räknar med att de flesta har bil och man
ska vara glad om man bor nära sin praktik plats, annars ska man också maila lärarna om detta. Jag hamnade lite längre bort än vad jag hade förväntat mig,
kommunaltrafiken som inte är av den bästa sorten matchade inte, så jag cyklade
många dagar ca en timme så det var inte så farligt. Eftersom jag hade turen att hade bra kompisar körde
de mig några dagar och ibland åkte jag med några av mina klasskompisar.
Jag började mina 4 veckors praktik på Pindaras
ortopedavdelning.
Första dagen hade vi en introduktion till sjukhuset, regler,
säkerhet, genomgång av apparatur som man använder och presentation om själva
sjukhuset.
Avdelningen jag hade praktik på hade 28 rum, varav hälften
var dubbelrum och resten var enkelrum. Som mest kunde det vara 42 patienter,
men för det mesta var det runt 30 patienter. Varje pass började i
överräcknings rummet, där man lyssnade på band till förgående team som hade
spelat in sina rapporter. Man lyssnade på samtliga rapporter och sedan delades
patienterna mellan de som jobbade. För oss studenter var det nya ssk som vi gick
med alla dagar i stort sett. Oftast var det 6-8 patienter på 1 ssk och en Inr
som är ungefär som undersköterskor i Sverige. Som student förväntades man ha tre patienter själv, och då
skulle man göra allting under hela passet. Första tre dagarna följde jag med
och gjorde allting men tillsammans med en ssk, eftersom jag inte visste vilka
rutiner som görs, hur dokumentationen gick till, medicin utdelningen och
allmänt hur det fungerade och vilka regler som gällde. Alla patienter har phatways i sin pärm som ska fyllas i
varje pass, dessa är det första man kollar vad som ska göras, man kollar också
medicinerna och gör sedan upp ett schema för dagen. Morgonpassen ser ungefär ut som följande: Samtliga patienter ska duscha, alla lakan ska bytas, mediciner ska ut
och OBS ska göras. Så beroende på hur tunga patienterna är brukar morgonen
flyga iväg. Framåt lunch tid brukade de första nyopererade patienterna komma.
Det var mycket OBS och kolla så utrustning stämde att alla papper var utfyllda
att läkaren och sjukgymnasterna kom och pratade med patienterna och att
patienterna åt mat och gick upp och rörde på sig. Eftermiddagspassen fortsatte
där morgonpassen avslutades och det var mycket OBS på de nyopererade
patienterna och utskrivningar av patienter.
Vi hade en clinical facilitator som var på sjukhuset
samtliga pass, hon cirkulerade runt och hjälpte till där det behövdes, tittade
när vi utförde uppgifter, pratade med ssk som vi jobbade med. Morgon passen
började 7:00 am och avslutades runt 2.30 pm med en debriefing under en timme
med de andra studenterna som hade jobbat morgon och clinical facilitator,
Wendy. Wendy hade koll på allt och vad som helst som bekymrade oss hjälpte hon
oss med vilket var ett stort stöd och en stor hjälp för samtliga studenter.
Eftermiddagspassen började med debrifing vid 1:00 pm och avslutades 9:30
pm.
Skillnaden från vad jag har varit med om innan var
sjukhusmiljön, rummen var mer som små hotellrum, inredda med heltäckningsmattor
och massor av möbler. Detta är fallet på Pindara eftersom det är ett privat
sjukhus, jag påpekade detta och fick svaret att så är inte fallet på de större
kommunala sjukhusen. Det andra som är en stor skillnad är att man har sina egna
kläder, skoluniform eller de som arbetar där har sina egna sjukhusuniformer och
inga omklädningsrum. Jag kände att hygienen inte är den bästa och det kändes
väldigt äckligt att komma hem i samma kläder som man burit omkring hela dagen
och försöka hinna med att tvätta alla kläder innan det var dags för att gå
tillbaka. Det tredje som är skillnad är att ssk inte får sätta pvk eller ta
blodprover. Om ssk vill göra detta måste de gå en extra kurs eller få speciella tillstånd. Eftersom Pindara
var privat vård tjänade sjukhuset mer pengar om det var en doktor som utförde
dessa uppgifter vilket gjorde att det bara var läkare som fick göra det.
Min andra praktik var på en Pindara Medical Centre, som är
en vårdcentral. Där jobbade jag med 2-3 olika ssk. Uppgifter var att vaccinera,
såromläggningar, spola öron, ta bort stygn, assistera under operationer, EKG
och många andra uppgifter som man gör på en vårdcentral vilket är av stor
variation. Jag gjorde massor av vaccinationer, eftersom det var dags för nästa
svininfluensa period och vanliga influensan. Vårdcentral var lite
specialiserade på sår så en hel del såromläggningar, framförallt under tisdags
luncherna då det var öppen sårklinik tillsammans med läkarna.
Tiderna jag jobbade var från 8:00 am till 5- 5:30 pm.
Dagarna var fullspäckade med patienter, och vi hade alltid kö och hann precis
med lunch. Min handledare var en lite äldre dam, som var extremt kunnig inom
många områden och lärde mig så oerhört mycket om allt och gav mig ett stort
ansvar och förtroende.
Båda praktik platserna gjorde mig självsäker, gav mig
nyfunnen kunskap och en ny syn på ssk som jag tar med mig tillbaka till
Sverige. Också en stor tacksamhet mot det svenska systemet som ger oss
möjlighet till utbildning och fortbildning under karriären gratis, i Australien
får man betala för allt. Så vi är ganska bortskämda måste man säga.