Första gången jag fick höra om att man under biomedicinska analytikerprogrammet kunde få åka på utbyte var under internationaliseringsdagen termin 2. Detta var då något som jag inte tog till mig så mycket utav då jag redan bestämt mig för att ett utbyte inte är något för mig. Jag tror att detta beslut grundade sig i osäkerhet och en bekvämlighet, att inte våga ge sig ut på öppet vatten. När vi sedan hade ytterligare en internationaliseringsdag var det som att något hände. Studiekamraterna var peppade, det började bli högst aktuellt för oss att ta ett beslut och eventuellt börjar knåpa på en ansökan.
Med blandade känslor satte jag mig och skrev ihop ett motiveringsbrev och ett engelskt CV och skickade in min ansökan. Jag hade ju alltid möjlighet att tacka nej om jag nu mot all förmodan skulle bli nominerad. Sedan kom det där mejlet, där jag faktiskt hade blivit nominerad. Min instinktiva tanke var nej, jag vågar inte detta. Men efter konsulterande och peppande med och från familj och vänner insåg jag att när jag är en av de få som fått denna möjlighet, då kan jag inte bara sumpa den chansen. Jag såg nu denna möjlighet som ett sätt för mig att växa som människa och utvecklas både personligt och språkligt. Att jag även fick möjligheten att uppleva denna resa med en studiekamrat och nära vän var pricken över i:t. Jag tackade alltså ja, och nu i efterhand är jag evigt tacksam för att jag vågade och gjorde det!
Anledningen till att jag valde att åka till just UC Leuven-Limburg (UCLL) i Belgien var av flera anledningar. Först och främst tyckte jag personligen att 2,5 månads praktik lät mer lockande än att göra mitt examensarbete utomlands som man fick göra om man åkte till Dublin. En annan anledning var att jag var nyfiken på Belgien som land och att jag ville fräscha upp mina igendammade franskakunskaper. Ytterligare en anledning var att upplägget av sista terminen passade mig bättre, jag ville gärna även läsa kursen Global Hälsa och det hade krockat om jag valt att i stället åka till Dublin. Därför föll mitt val på Belgien.
I och med pandemin var det länge osäkert om vi ens skulle få komma i väg på vårt utbyte. Vi stod länge stand-by och väntande på att eventuellt få ett besked om att de beslutat sig för att inte ta emot utbytesstudenter. Det var jobbigt att inte riktigt kunna förbereda sig men det slutade ju som ni förstår med att utbytet blev av eftersom att jag nu skriver här.
Jag upplevde informationen om utbytesstudierna från både KI och UCLL som bra och strukturerad. Från KI tycker jag att internationaliseringsdagarna var mycket informationsrika. Innan utbytet fanns även KI där vid frågor och kunde på ett bra sätt strukturera upp allt som till en början kändes väldig rörigt och överväldigande. För helt ärligt var det väldigt många grejer som skulle göras innan utbytet; registrering hos partneruniversitetet, studentkort, boende, flyg, dokument tex. Learning Agreement, merkostnadslån hos CSN, försäkringar, stipendium och språktest via Erasmus+ mm. Allt detta fick vi själva göra, men med stöd från universiteten. På UCLL:s webbplats; (https://www.ucll.be/international) finns mycket information som kan vara till hjälp under processen, även denna sida på KI innehåller bra och viktig information; (https://utbildning.ki.se/student/biomedicinska-analytikerprogrammet/internationaliseringsarbetet-pa-biomedicinska).
Hälsointyget från KI anser jag var väldigt viktigt att få med sig, även sitt vaccinationskort så man kan visa att man tagit alla vaccinationer som krävs, bland annat Hepatit B. Något som vi dock stötte på som ett problem var att det var krav på Tuberkulin-test för arbete inom hälso- och sjukvård i Belgien. Detta var något som vi inte visste men det gick att ordna så att vi fick göra det på plats. Även labbrocken är viktig att inte glömma då du ska använda din egen under hela praktiken. Att ta med paraply och regnkläder tycker jag också kan sägas hellre en gång för mycket än för lite, Belgien är väldigt regnigt under hösten och förvintern.