Reserapport - KI-student
Ponte Coperto, Pavia
Lärosäte: Università degli studi di Pavia
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 21/22
Namn: Lisa Leonardsson
E-postadress: lisa.leonardsson@stud.ki.se

Innan avresa

"Ju fler utbyten desto bättre" - det var min inställning när jag sökte till KI. Jag har alltid älskad att besöka nya platser, lära mig nya språk och lära känna folk med annan kulturell bakgrund än jag själv, och därför sökte jag ett första utbyte redan till termin 6. Tyvärr kom coronapandemin i vägen och det var först termin 9 jag äntligen kunde åka! Italien var för mig ett självklart val eftersom det är ett vackert land med mycket kultur och fantastisk mat, men framförallt för att jag ville bli bättre på italienska. När jag sökte fanns det två universitet i Italien för läkarstudenter att välja på, ett i Florence och ett i Pavia. Jag hamnade i Pavia helt enkelt för att de hade en kurs som passade för att åka på utbyte under termin 9. En kursare till mig som jag inte kände så bra sen tidigare sökte också till Pavia och vi började redan långt före avresan sammarbeta kring all logistik och allt pappersarbete som krävs för att åka på utbyte. Det underlättade otroligt mycket att vara två, men framför allt var det väldigt trevligt så det slutade med att vi gjorde i stort sett allt tillsammans under hela utbytet, varför resten av min reserapport till stora delar är skriven i plural.

Informationen från KI inför utbytet var ganska bra, om än lite splittrad mellan olika ställen på hemsidan och i diverse mail. Vi fick mycket stöd från vår internationella handläggare. Från universitetet i Pavia tyckte jag att det var lite svårt att hitta information om vilka kurser och kliniska rotationer vi kunde söka, men det gick ändå relativt lätt att få svar genom att maila kontaktpersonen i Pavia. Att skicka väldigt många mail är en stor del av utbytesprocessen. Det trasslades lite med datumen för våra kliniska rotationer både före och under utbytet, men det hela gick ändå att lösa.

För att göra kliniska rotationer krävs ett läkarintyg på engelska eller italienska, men det behöver inte vara ett särskilt avancerat sådant och det var inga specifika undersökningar som behövdes. Det var heller aldrig någon som någonsin ville se intyget.

Ankomst och registrering

Ett par dagar före kursstart anlände jag till Pavia. Det tar ca 30 timmar mellan Stockholm och Pavia med tåg från dörr till dörr. att åka tåg kan rekommenderas eftersom man då kan importera en nästan obegränsad mängd parmesan och pesto hem, förutsatt att man orkar lyfta väskan på och av tågen tillsammans med någon hjälpsam medpassagerare.

Vårterminen i Pavia började den första mars. Egentligen finns det ingen särskild anledning att komma dit långt i förväg, i alla fall inte om man redan har ordnat med boende, men det är ju alltid trevligt att ha tid att bekanta sig lite med sin nya hemstad. Det hölls en introduktionsdag någon vecka innan terminsstart, men den missade vi. Den enda registreringen vi gjorde var att skicka våra biljetter för inresa till en av de ansvariga i Pavia för att få ett "arrival certificate" med startdatum för utbytet. Efter avresa skickade vi in hemresebiljetter på motsvarande vis.

Jag ansökte om en buddy via universitetet och blev tilldelad en ett tag innan avresan. Han hade inte tid att ses första veckan, men det var skönt att ha någon på WhatsApp som kunde svara på frågor!

Information om var föreläsningarna skulle hållas och en karta skickades på mail i förväg. Jag hittade inte riktigt dit ändå, men kunde i alla fall visa namnet på föreläsningssalen för en snäll student som hjälpte mig rätt.

Ekonomi

Priserna i Italien är generellt något lägre än i Sverige, men det varierar stort mellan olika varor och produkter. Havregryn kostade till exempel mist 4ggr mer än i Sverige så det fick vi naturligtvis importera med första bästa besökare, medan jordgubbar för ca 15-20 kr litern var en del av vår basföda från början av april. Om man köper inhemska produkter, anammar det italienska köket och köper parmesanen när den är på extrapris (tips: den är alltid på extrapris på Esselunga) så kan man komma ganska billigt undan. När vi åt ute på restauranger av medelklass kostade primi piatti (pasta, risotto, gnocchi...) vanligtvis ca 10-15 euro. Secondi (ofta kött eller fisk) kostade ca 15-25 euro. Om man vill äta ute på ekonomiskt vis och i den mest bokstavliga bemärkelsen så är aperitivo ett utbrett fenomen i Pavia, särskilt på Piazza Vittoria. Det innebär att man tar en drink och till den får diverse tilltugg som pizzabitar, focaccia, oliver, chips, små smörgåsar eller liknande. Det kostar ca 5-8 euro. Man kan också köpa pizza al taglio (dvs en bit pizza från ett bageri som ofta säljs i lösvikt) och ha picknick vid floden, eller det allra mest ekonomiska alternativet: göra pizzan själv! En hemgjord marinara (dvs en pizza med bara tomatsås) är nog nästan gratis.

För att transportera sig runt i Pavia skulle jag starkt rekommendera cykel! Det går bra med en ganska skruttig cykel då stan är näst intill helt platt och man sällan behöver ta sig längre än 3-4km. Växlar är inte alls nödvändigt. Stan är liten så det mesta ligger runt hörnet om man bor centralt, men sjukhusen är något av det som ligger allra längst bort från centrum. Cyklar går att köpa begagnade och vissa ställen köper gärna tillbaka cykeln när du åker hem igen för halva priset eller så.

Det finns bussar också. Jag har hört att de ska fungera ganska bra som alternativt transportmedel. Det ska finnas någon sorts studentrabatt också. Det övertygade inte den inbitna cyklisten i mig nog och vi klarade oss utmärkt i tre månader utan att åka buss.

Boende

Att hitta någonstans att bo i Pavia var svårt, det måste medges. Universitetet kan ordna boende på studentresidens, men prioriterar de studenter som stannar hela terminen. Eftersom terminstiderna inte var desamma som på KI var det dessvärre inte möjligt för oss att stanna längre än tre månader. Vi började långt i förväg med att leta bostad, först helt individuellt med inställningen att den ena ville bo i värdfamilj och den andra på studentresidens. Vi använde diverse facebookgrupper (sök på olika kombinationer av affitta/affitti + appartamento/casa + Pavia), och ett flertal hemsidor som förmedlar boende. Listor med tips finns på universitetets hemsida. Ju mer vi sökte och ju fler annonser vi svarade på desto mer insåg vi hur svårt det var att hitta något för 1. bara tre månader 2. studenter 3. ERASMUS-studenter 4. utan att kunna gå dit och titta på det. Så vi sänkte våra förväntningar och krav till den gräns att vi även svarade på annonser där vi skulle ha delat dubbelsäng i tre månader. Någon vecka innan avfärd hittade vi tillslut ett delat rum i en delad lägenhet, med våningssäng. Vi tackade ja direkt!

Lägenheten var inte i ordning när jag kom ner så jag bodde några nätter på hostel. Ett alternativ om man inte hittat boende före ankomst är att boka hostel och leta på plats. Vi hade väldigt tur med det boende vi ändå fick då vi delade lägenhet med 4 andra studenter vilket var supermysigt. Pavia är en studentstad och de flesta vi pratade med hade haft svårt att hitta boende, men det löser sig alltid tillslut!

Studier allmänt

Läkarprogrammet i Italien är 6 år. Liksom i Sverige är de första åren nästan bara teori och sen kommer studenterna ut på sjukhusen. I Pavia finns två läkarprogrammet som går parallellt, ett på italienska och ett på engelska. Upplägget skiljer sig något mellan dem. Vi gick en kurs på det engelskspråkiga programmet. Till skillnad från på KI så hänger inte de kliniska rotationerna (tirocini) ihop med teorin studenterna läser samtidigt utan de kan ha en placering inom ett helt annat område. Föreläsningarna skiljer inte så mycket från vad vi är vana vid i Sverige, bortsett från att det inte står i schemat vad som ska föreläsas vilken dag utan bara vilken kurs det tillhör.

Läkarstudenterna har en betydligt mindre aktiv roll på sina kliniska placeringar än vi är vana vid från Sverige. Vid något tillfälle fick vi ta anamnes och några gånger fick vi göra olika delar av status. Det märktes dock att de italienska studenterna var ovana vid detta. Daganteckningar och remisser skrevs aldrig av studenter. Beroende på vilken läkare man går med kan man nog precis som i Sverige ta egna initiativ till att göra saker. Det är dock ingenting någon av de italienska studenterna jag gick med gjorde. För att ta anamnes och status krävs ju också ganska goda kunskaper i Italienska.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI
Vi läste större delen av kursen neuro, sinnen och psyke. Eftersom terminen i Italien började drygt fem veckor senare än i Sverige hann vi läsa i stort sett hela psykiatrimomentet innan vi åkte.

I Pavia läste vi en teorikurs om neurologi och psykiatri tillsammans med studenter som gick fjärde året på deras engelskspråkiga läkarprogram (Harvey course). Kursen bestod av föreläsningar och de var alltid på eftermiddagarna. Inga andra undervisningsformer förekom. Eftersom vi skulle skriva tentan i Sverige använde vi oss mycket av material från våra kurser på KI i form av inspelade föreläsningar, seminarieuppgifter och quiz på Canvas. De italienska studenterna har ca en månads inläsningstid innan de skriver tentan i slutet av juni, så vi hann inte skriva tentan i Italien.

Under åtta veckor hade vi kliniska placeringar enligt följande:
- 1 vecka Primärvård (family medicine)
- 2 veckor ÖNH
- 2 veckor Oftalmologi
- 3 veckor neuro

Placeringarna var oftast på förmiddagen, men primärvårdsplaceringen var från klockan 17-19 varje dag. Det fanns stor möjlighet att själv påverka vad man ville se under respektive placering, till exempel operationer under ÖNH och ögonplaceringarna eller olika avdelningar under neurologiplaceringen. Om man har lite koll på vad ens kursare i Sverige får ta del av under sina placeringar kan man med största sannolikhet få möjlighet att se motsvarande om man håller sig framme. 

På placeringarna har studenterna sina egna läkarrockar. Om man har en placering inom primärvården skulle jag rekommendera att ta med en bussarong eftersom studenterna där hade det istället, men för oss gick det bra att ha läkarrock även där.

Språk och kultur

Vi gick en kurs på det engelskspråkiga läkarprogrammet vilken var helt på engelska. Ute på sjukhusen blandades studenter från det engelska och det italienska läkarprogrammen och att kunna Italienska var en klar fördel. En del läkare var bra på engelska och översatte gärna, andra inte. De italienska läkarstudenterna var också till stor hjälp när det kom till att översätta och förklara saker. Jag är själv väldigt glad att min italienska räckte för att hänga med i samtal mellan läkare och patienter eftersom det var just det större delen av tiden på sjukhusen ägnades åt. 

Universitetet erbjöd en kvällskurs i Italienska. För enbart de tre månader vi var där fanns det dock bara en intensivkurs som gick varje vardagskväll. Jag ville inte vara så uppbokad så jag valde att inte gå kursen. Sammanfattningsvis så klarar man sig med bara engelska, men har man möjlighet att lära sig lite italienska är det ett stort plus! Min medstudent som inte kunde i stort sett någon italienska alls innan vi åkte uppnådde förvisso en imponerande förståelse av framförallt talad italienska mot slutet av vårt utbyte, men säger ändå att hon inte skulle rekommendera att åka om man inte kan italienska.

Kulturkrockar då? Jo, massor! De flesta ganska obetydliga och mest lite roliga. Konceptet tid är betydligt mer flexibelt än hemma. Till exempel var det inte så viktigt exakt vilken tid man kom till sina kliniska placeringar på morgonen. Det fanns inte riktigt någon starttid utan man fick fråga när de började ronda och känna efter själv. Resturangerna öppnar 19.30-20 på kvällen. Våra lägenhetskompisar tittade konstigt på oss de gånger vi åt middag kl 18. En bar öppnar kl 8 och är ett utmärkt ställe att äta frukost på. En vanlig kaffe är ca 1,5 msk. Folk (män) ropar "ciao bella!" när man går på gatorna. Kyrkklockorna slår var 15:e minut. Jag har sett fler kyrkor än jag kan räkna i Pavia, och då har jag säkert inte hittat alla. Det finns pistagenötter i allt: pistagechoklad, pistageyoghurt, pistagepanerad fisk, pistage-spread, pistagepizza, pistagesushi, listan kan göras lång! Missa för all del inte pistageglassen! Rivareno på Strada Nuova är ett av våra absoluta favoritställen för ändamålet. 

Fritid och sociala aktivteter

Det finns en mycket aktiv erasmusgrupp i Pavia som ordnar massor av aktiviteter, allt från fester till resor. Jag var med en gång i början, men då de flesta av aktiviteterna i själva Pavia börjar vid 22 på vardagar och eftersom vi sen hittade annat att göra blev det bara den gången. Det kan dock vara ett bra sätt att träffa nya vänner på. Jag upplevde att det generellt var lätt att prata med nya människor och få kontakt med andra studenter.

Man kan utöva diverse sportaktiviteter i Pavia. Själv hittade jag en kurs i luftakrobatik några kilometer utanför staden som jag gick på två kvällar i veckan. På floden kan man paddla eller ro om man går med i ett lag. Värt att veta är att många sportklubbar vill att man ska ha gjort vissa läkarundersökningar, till exempel EKG, för att få delta. Pavia är annars en behagligt platt stad för löpning. Kan rekommendera både att springa längs floden och i den fina parken Parco della Vernavola. Pavia är en fantastiskt mysig liten stad som är perfekt att upptäcka till fots!

Annars la vi mest tid, och pengar, på att resa. Det är en fantastisk möjlighet när det ligger så otroligt många vackra platser bara ett par timmar bort med tåg. Att åka tåg är oftast jättesmidigt. Regionaltågen har alltid samma pris och blir i stort sett aldrig slutsålda så vi brukade köpa biljetter i Trenitalias app när vi gick till stationen. Dessutom är biljetterna giltiga på alla regionaltåg på samma sträcka fyra timmar från den tid man köpt biljetten till. Det är förmodligen för att de vet att folk ständigt missar sina byten pga försenade tåg, men det öppnar också upp för att spontant turista ett par timmar på fina platser på väg mot sitt resmål. Om man lägger in sin Codice Fiscale (motsvarighet till personnummer som man får av universitetet) kan man få rabatterade biljetter ibland. I appen kan man också se hur sent tåget är och var det befinner sig. Det kan vara värt att hålla koll på planerade tågstrejker, ett koncept som tydligen är mycket utbrett men som vi upptäckte den hårda vägen först mot slutet av vårt utbyte (tips: googla sciopero treni).

Om man vill passa på att resa under utbytet, vilket starkt rekommenderas om man har möjlighet, är det värt att försöka ta sig till de mer populära destinationerna under lågsäsong och gärna på vardagar. Venedig en måndag i mars var till exempel en magisk upplevelse, knappt en annan turist i sikte!


Sammanfattning

Mina tre månader i Italien är något av det bästa jag gjort. Man lär sig så otroligt mycket av ett utbyte, framförallt av alla personmöten och det som händer runt omkring studierna. Ens egen världsbild utmanas och förändras av de små detaljerna man inte ens tänker på förrän man kommer hem igen. Det ger en nya perspektiv på vardagen i Sverige. Vi var väl medvetna om hur bra utbildning vi har här hemma, men vi uppskattar den ännu mer nu.