Teoretiska delen
Danskarna läser mer kurslitteratur än vad vi gör hemma. Vi är bra bortskämda med att bli matade med den senaste informationen från föreläsningar- och av den anledningen var det lyckligtvis lite coronaperiod fortfarande och jag kunde få ta del av inspelade föreläsningar.
Jag satt mycket på canvas och tittade på våra inspelade föreläsningar från karolinska och deltog till och med i seminarier när jag kunde. Jag läste till och med den teoretiska delen av psykiatrin i Stockholm (eftersom introduktionsveckan i Århus blev inställd så passade jag på att vara hemma och plugga, då kursen i Århus startar ca 2 v senare). Dessvärre är den psykatriska undervisningen ganska undermålig och skulle starkt rekommendera att titta på allt vad Karolinska har att erbjuda. Det finns inspelningar på canvas, och till och med fantastiska föreläsningar på youtube från psyaktri sydväst.
Man är ju också lite olika som personer, jag älskar föreläsningar. Vissa föredrar väl kurslitteratur. Det bekväma i det är att du kan bestämma över din egen tid mer såklart, vilket också danskarna gjorde genom att jobba mycket under terminen.
Kliniska delen
Se till att du får vara på en psykatrisk avdelning med depression/ångest för att få kursen godkänd i Sverige. Tillskillnad från KI är man på samma kliniska rotation i 4veckor, vilket kan innebära rättsspykatri i 4v. Jag tycker inte att det är helt optimalt utan man borde fått rotera, och av denna anledning rekommenderar jag starkt att man hör av sig tidigt och ser till att få hamna på en avdelning KI godkänner (depression). Samma sak gäller dessvärre neuron, om du inte ser till att få vara på en neurologisk avdelning kanske du får spendera hela din vecka på en neurokirurgisk i operationskläder- och det är inte säkert att Karolinska godkänner det.
MEN, det positiva i det hela är att Århus Universitet är flexibla och löser detta fint, men gör detta innan du åker.
Själva rotationerna på psykatrin var gansk undermåliga. Det kanske var min avdelning, och att det just den perioden började 5 nya AT/KBU läkare som gick in 2 och 2 ofta vilket ledde till att vi studenter inte fick något att göra ibland. Jättetråkigt att det blev så, men det gick absolut att få ut något av det så länge man låg på lite. Man fick se till sig själv, dessvärre ingen som gör det eller tjatar på en. Man får själv ta initiativ till att skriva anteckning, träffa patient osv. Sedan kan det såklart skilja sig mellan avdelningar, andra kursare jag pratade med hade det mycket bättre exempelvis. Men generellt har psykiatrikursen lite dåligt rykte tyvärr. Det som däremot var toppenbra var jouren, man fick gå en dagsjour och en kvällsjour. Fick absolut lära mig mest av de två tillfällena. Hade också lyxen att gå jour själv eftersom min studiekamrat blev sjuk.
Neuron däremot var fantastiskt. Pedagogiska, trevliga läkare som visste precis vad vi behövde av dagen. De var engagerade och motiverade. Det finns nämligen en ”bok” där vissa moment måste göras på rotationen. På psykatrin fick man tjata mer för att få sina underskrifter och få göra saker, men läkarna på neuron hade stenkoll. Väldigt trevliga och roliga jourer också. Jag gjorde extra jourkvällar för att få mer klinikdagar.