Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universitat de València
Utbildningsprogram: Psykolog
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 21/22
Namn: Lovisa Palmkvist
E-postadress: lovisa.palmkvist@stud.ki.se

Innan avresa

Jag bestämde mig redan när jag började på KI att söka utbyte. Under åren mellan gymnasiet och universitetet arbetade jag och fick därför aldrig tillfället att bo utomlands, och eftersom det alltid funnits en längtan att få testa på att leva i ett annat land med en annan kultur kändes detta som en kul möjlighet. Redan då bestämde jag mig för att jag ville till Valencia. Jag har alltid älskat Spanien och när jag tittade på bilder och såg hur vacker staden är och närheten till havet (plus antalet soltimmar på ett år) kändes det som det optimala stället att spendera ett halvår. 

Informationen om utbytet tyckte jag var bra från KI:s håll, med informationsmöten om möjligheten till utbyte, mejl med information efter man blivit nominerad, utbytes-fika där man fick träffa nyligen hemkomna utbytesstudenter osv. Under halvåret innan man reste var det mycket som skulle fixas, men man fick bra stöd och kunde alltid kontakta den internationella handläggaren och akademiskt ansvariga med stora och små frågor. Informationen från universitetet i València kom pö om pö vilket ibland kunde vara lite frustrerande eftersom man inte fick någon bra överblick över vad som måste göras. Det gick ofta långa perioder där man inte hörde från dem och där man undrade om något blivit fel, men tillslut kom alltid ett mejl med information om nästa steg i ansökningsprocessen. Generell information för utbytesstudenter som kommer till Universitat de València (UV) hittas HÄR.  Processen innan man kommer iväg är många gånger väldigt frustrerande då man ofta kände sig orolig att man missade något, men här är en kort sammanställning av vad som man behövde göra innan man åkte:
  • Se till att man har ett pass som är giltigt för hela utbytesperioden och beställa Europeiskt sjukförsäkringskort. Skaffa dessa så snart som möjligt efter nominering då de behövs för ansökan till universitetet som görs i början på hösten termin 5!
  • Ansökan till universitetet i València början på hösten termin 5. KI skickar ens nominering till UV och UV mejlar dig när det är dags för ansökan. När denna är klar får man ett "Letter of Acceptance"
  • Hitta kurser, som man hittar här, och få dem prel-godkända av KI. Håll koll på vilket språk kurserna erbjuds på och att de inte krockar med varandra!
  • Learning agreement: dokument där man fyller i kurserna man vill gå (som man fått godkända av KI), som skrivs under av dig, KI och UV. Information om hur man fyller i detta fick jag i ett mejl från UV i november, termin 5. 
  • Skriva under och skicka in dokument (erasmus-stipendie, försäkring osv) till Internationella handläggaren. 
  • Göra Erasmus+ språktest (engelska). 
  • Delta i kickoff och göra förberedelsekurs på KI.
  • Enrollment på kurser i Valencia. Jag fick mejl med information om det i mitten på december, termin 5. 
  • Ansöka om CSN
  • Hitta boende. Jag fixade mitt boende i oktober men fanns många som väntade tills de kom fram till Valencia, så det är ingen stress!
  • Boka resa. Vi förväntades vara på plats när terminen började den 31 januari, men man kanske vill vara där tidigare för att hitta boende och lära känna staden
Det fanns definitivt perioder då jag kände mig överväldigad över allt som behövde fixas, men allt löste sig faktiskt relativt smärtfritt tillslut och jag lovar att det är värt det!

Ankomst och registrering

Jag anlände till Valencia lördagen innan kursstart, vilket för mig var precis lagom då jag redan hade fixat bostad som jag inte skulle få tillgång till förrän på söndagen. Det var också så att de två välkomstmötena som hölls på torsdagen och fredagen, till följd av pandemin, hölls digitalt vilket gjorde att jag kunde delta i dessa från Sverige. Har man inte hunnit fixa bostad, eller bara vill lära känna staden lite innan terminen drar igång, kan det vara värt att komma tidigare men de flesta av de övriga utbytesstudenterna kom också helgen innan kursstart. 

Som sagt hölls två välkomst-/informationsmöten, ett för alla inkommande utbytesstudenter och ett för utbytesstudenter till psykologiska- och logopediska fakulteten. Jag vill varna för att dessa var på spanska eftersom "vi förväntades kunna det", men powerpointen var på engelska så trots bristande spanskakunskaper kunde jag ändå ta emot informationen jag behövde. Terminen startade på en måndag och inleddes med att vi fick fysiskt skriva in oss på administrationen och sedan en rundvisning av våra faddrar. Faddrarna ingick i universitetets "Buddy Programme" och dessa hade man fått kontakt med via mejl under veckorna innan kursstart. Efter rundvisningen såg jag aldrig dessa faddrar igen, men det är möjligt att jag hade kunnat kontakta dessa om man hade behövt hjälp. Under de följande två veckorna var det "enrollment period" där man kunde byta kurser om man ville men gjorde man inga förändringar blev man automatiskt enrolled på de kurser man gick på efter dessa veckor. 

Universitetet höll inte i några nämnvärda välkomstaktiviteter utan det som ordnades gjordes av olika Erasmus-organisationer. En stor välkomstfest hölls, och flera andra välkomstaktiviteter som rundvandringar, middagar, beer pong-turneringar, sangriafester osv. Det var inte svårt att hitta folk att umgås med i början då Valencia är en av de städer som tar emot flest erasmus-studenter i Europa, vilket innebär att det är många studenter som alla är i ett annat land, utan att känna någon, och sugna på att lära känna nya människor!
Smått pirrig anländer jag till Valencia. Att ha lämnat minusgrader och ishalka och kommit till 20 grader och sol gjorde dock allting betydligt enklare

Ekonomi

När man åker på utbyte genom Erasmus får man ett stipendie, där 80% betalas innan man åker och resterande 20% när man kommer hem och lämnat in sin reserapport. Dessutom har man som utbytesstudent rätt till merkostnadslån av CSN som innebar några tusenlappar extra utöver vanliga CSN. Då Spanien generellt är betydligt billigare än Sverige, och València dessutom är en billig stad även i spanska mått, tyckte inte jag att det var några problem att klara sig på CSN och stipendiet! 

Avgifter för universitetet
Den enda avgift som behövde betalas till universitetet var en administrationsavgift på 7€ för att få ett universitets-ID-kort. 

Restauranger och affärer
En middag på restaurang kostar kanske en tredjedel av vad en middag på motsvarande restaurang i Stockholm kostar. Dessutom kostar alkohol ofta mindre än läsk, så en utekväll blev sällan särskilt dyrt (iallafall inte i svenska mått). Mataffärerna var även de billigare än svenska mataffärer. Frukt och grönsaker tyckte jag det var störst prisskillnad från Sverige på, särskilt om man inte gick till de stora kedjorna som Mercadona eller Lidl utan till de små fruktaffärerna som finns i princip varenda gathörn. 

Kollektivtrafik. 
För att ta sig runt i kollektivtrafiken använde man sig av ett mobilis-card som man kan köpa i alla tobacco-affärer. Kortet kostar 2€ och man fyller sedan på det med resor. Beroende på hur många zoner du vill åka inom kostar det mellan 9-20€ för 10 resor. Rör man sig endast i innerstan (vilket även inkluderar universitetet och ner till stranden) håller man sig endast inom en zon, men vill man lämna innerstan eller åka till flygplatsen behöver man ha ett kort som innehåller fler zoner. Ett av de bästa sätten att ta sig runt i València är dock Valenbisi som är hyrcyklar som finns i cykelställ runt hela staden. Man kan fylla på sitt mibilis-card på Valenbisis hemsida för omkring 30€ och därefter kan man i ett år cykla hur mycket man vill (men dock bara 30 minuter i taget). Detta var så de flesta tog sig runt i staden eftersom det är både billigt och lättillgängligt. Cykelvägsnätet är välutbyggt men jag vill varna för att ibland tar cykelvägarna helt plötsligt slut och cykelvägarna går ofta längst stora vägar så se upp för bilar! Trafikregler är något jag upplevde att folk behandlade mer som förslag än lag, så var försiktig!
Jag promenerade oftast till universitetet

Boende

Hur hittar man boende?
Boende måste man hitta själv. Universitetet har två studenthem som man kan söka, men dessa är väldigt ovanliga att bo i som utbytesstudent utan de flesta hyr boenden privat. València är en universitetsstad så det är inte svårt att hitta boende, utan det svåra är helt enkelt att hitta rätt boende. Jag hittade mitt boende genom Spotahome. Fördelen med hemsidan är att företaget inte betalar ut första hyran till hyresvärden förrän man har varit i lägenheten och godkänt den, vilket minskar risken för att bli lurad. Nackdelen är att Spotahome tar ut en avgift och om man planerar att bo med rumskompisar är det svårt att få reda på vilka de är förrän man redan bokat boendet. Det finns även liknande hemsidor som Uniplaces, Idealista och Badi

Väljer man att bo med rumskompisar så kan man leta bland olika erasmus-facebooksidor. Detta var ett vanligt sätt folk hittade boende, men det innebär ju självklart en ökad risk att råka ut för en scam. En facebook-sida som en vän till mig använt sig av är denna, och fördelen med den är att ägarna iallafall gör sitt bästa för att blockera bluff-konton och personer som tidigare lurat studenter, och den ger även tips på hur man undviker att bli lurad. 

Pris och standard
Jag valde att hyra en egen lägenhet i Ciutat Vella. Lägenheten var på 34 kvadrat och kostade 850€ per månad vilket är att vänta sig om man hyr en egen lägenhet i centrum. Jag hade möjlighet att hyra ut min lägenhet i Stockholm vilket gjorde att jag hade råd att bo själv, men de flesta valde det betydligt mer kostnadsvänliga alternativet att bo i delade lägenheter. Beroende på standard och var lägenheten ligger kan man förvänta sig att betala mellan 250-450€ per månad för ett rum i en delad lägenhet. Viktigt att tänka på att el och vatten inte ingår i hyran utan detta kommer sedan att tillkomma, ofta omkring 40€ per månad. 

Plats
València ligger precis vid kusten och mitt genom staden går Turia-parken som är en vacker långsmal park där det tidigare gick en flod som delade upp staden, men som torrlades på 50-talet efter en översvämning. På ena sidan parken ligger områden som Russafa, El Carmen och Ciutat Vella (där jag bodde). Dessa utgör stadens centrum, och från dessa är det ca 30 min promenad till universitetet och 60 min promenad till havet. På andra sidan parken ligger bl.a. Blasco Ibanes (området där universitetet ligger, och här ligger även det närmsta sjukhuset), Ayora och Benimaclet. Dessa områden är mer prisvärda en inne i centrum och här bor de flesta studenter. El Cabanyal heter området som ligger precis vid havet. Där har man nära till sandstranden och omkring 45 min till universitetet. 

Trygghet
València är en väldigt trygg stad, utan det man främst behöver se upp för är ficktjuvar. Det område som ansågs vara det mest otrygga var El Cabanyal, dvs området precis vid stranden. Särskilt ansågs kvarteren rakt ned från Blasco Ibanes mot stranden vara extra tufft, men jag hade dock flera vänner som bodde där och jag var där både dag- och nattetid och jag kände mig sällan otrygg. Nattetid ska man undvika Turia-parken, men i övrigt är det alltid mycket folk ute på kvällar och nätter så man kände sig aldrig ensam och otrygg. 
Utsikten från min lägenhet

Studier allmänt


Spaniens psykologprogram är fyraårigt och när man tar examen får man psykologtiteln. Som utbyttesstudent kan man välja fritt kurser från olika terminer, med undantag för fortsättningskurser och eventuella språkliga begränsningar. Utbildningen på UV sker på tre språk; spanska, valencianska och engelska, men tyvärr är det inte så många kurser som erbjuds på just engelska vilket begränsade möjligheterna för mig. 

Man läser alla kurser parallellt och dessa avslutas alla med terminstentor under de sista veckorna på terminen, och i alla kurser fick man olika hemuppgifter som bidrog till slutbetyget i kurserna. Detta upplägg är väldigt annorlunda från universitetsstudier i Sverige. Ofta kände jag att studieformen påminde lite om gymnasiet, där man läste alla ämnen samtidigt och fick läxor mellan lektionerna. Liknelsen med gymnasiet fanns även i att man satt i vanliga klassrum (snarare än föreläsningssalar) och att undervisningsformen var mer interaktiv. Att läsa flera kurser samtidigt, ha tenta-veckor där man tentade av alla ämnen och de ständiga hemuppgifter var i jämförelse med KI en stor förändring, och även om jag uppskattade det spanska sättet längtade jag ibland efter KI:s upplägg. Särskilt mot slutet av terminen då man pluggade inför flera olika tentor samtidigt, och att man på grund av alla läxor inte haft tid att plugga till tentorna på det sätt man hade önskat.

Lektionssalarna var som sagt lite mer lika gymnasiet med vanliga klassrum. På grund av pandemin fanns en regel att alla fönster och dörrar skulle stå vidöppna, vilket ledde till att det ofta var högljutt och man behövde sitta långt fram i klassrummet för att höra vad läraren faktiskt sa. Tvärtemot vad jag trodde var dock lärarna mer informella än på KI. De bjöd ofta på sig själva och bjöd gärna in till diskussion (som inte alltid var kopplat till ämnet). Den spanska, mer avslappnade, kulturen visade sig tydligt. Lektionen kunde börja allt från prick när den skulle till en halvtimme-40 min senare (och då är varje lektion endast 1,5-2 timmar). Uppgifterna man fick beskrevs ofta väldigt kort (och otydligt), och på Aula Virtual (den betydligt omodernare motsvarigheten till Canvas) stod det i uppgiftsbeskrivningarna oftast max en menings förklaring på vad man skulle göra. Exempelvis fick jag en uppgift att skriva en uppsats om en studie i början på terminen som beskrevs enligt följande: "I appreciate the ability to synthesize, please don´t expand on. Remember, is not a summary." Även om detta var ett av de mer extrema exemplen så var otydlighet och brister i engelskan regel. Lärarna var dock väldigt hjälpsamma om man hade frågor. Man kunde skriva direkt till dem via Aula Virtual, de stannade ofta kvar efter lektionen ifall man hade frågor och man kunde även boka in office hours hos lärarna om man behövde, så det löste sig alltid!

Betygssystemet är en skala mellan 0-10 där 5 är godkänt. I betyget ingår både de olika uppgifterna och sluttentan, och hur stor del av betyget som avgjordes av respektive del varierade mellan kurser. Svårighetsgraden upplevde jag som något lägre än på KI, och trots att det ibland var mycket uppgifter och stressigt med de olika kurserna kände jag att man som KI-student var väl förberedd att hantera det. 
Klassrummet jag hade majoriteten av mina kuser

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI

Att hitta kurser kurser på engelska, som inte krockade med varandra och som också skulle fungera med psykologprogrammet på KI:s utbildningsplan var inte helt enkelt. Kurserna som erbjuds på den psykologiska fakulteten kan man hitta här. För att se när och på vilka språk kursen man är intresserad av erbjuds på trycker man på check info och kan sedan klicka mellan de olika grupperna. Erbjuds kursen på engelska heter den gruppen i regel Group AR. Det är ens eget ansvar att se till att kurserna inte krockar så titta noga vilka tider och dagar kursen går på! 

33318: Deontology and values in psychology (4,5 p)
Den här kursen var den minst krävande av kurserna jag gick. Kursen handlade om etik och moral i arbetet som psykolog samt om mänskliga rättigheter och hur man tar hänsyn till detta i sitt arbete. Det låter dock mer intressant än det var. Majoriteten av kursen gick ut på att läraren gick igenom alla olika etiska koder som berör en som psykolog eller forskare, och tre hela lektioner gick åt att gå igenom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna medan läraren uttryckte sina åsikter om dem. Kvinnan som höll i kursen var underhållande men hade väldigt starka åsikter, och hon uppmuntrade inte så mycket till att man skulle utveckla egna åsikter som att hon ville att vi skulle anpassa oss efter hennes. 70% av betyget i kursen avgjordes av hemuppgifterna och ett större grupparbete och endast 30% av sluttentan eftersom läraren ansåg att det viktiga med kursen var att vi skulle resonera kring etik och värderingar snarare än att memorera fakta. Jag vet inte om jag skulle välja den här kursen igen om jag fick göra om det då den ofta kändes något flummig och frustrerande, men den var samtidigt ändå lärorik och fick en att tänka på det etiska och moraliska ansvar man som psykolog besitter. 

33350: Psychology of thought (6,0 p)
Denna kurs hölls av samma kvinna som i Deontology, men i den här kursen visade hon en helt annan sida. Kursen handlade, som namnet skvallrar om, om hur vi tänker. Till skillnad från kursen Kognitiva Processer på KI handlar det inte om vilka hjärnområden som används, eller om minne eller intelligens utan om hur vi bearbetar information, resonerar, hur kritiskt tänkande och kreativt tänkande samverkar, vilka tankefel vi gör, varför vi gör dem och vilka konsekvenser det får osv. Den här kursen tyckte jag både var rolig och väldigt lärorik, och här visade sig läraren vara i sitt esse när hon på väldigt pedagogiskt sätt förklarade emellanåt relativt avancerade teorier. I denna kurs avgjorder 30% av betyget av uppgifter och grupparbete, och 70% av en sluttentamen (som krävde en del pluggande eftersom det var många olika teorier och koncept som skulle in). 

33320: Interventions and psychological treatment (9,0 p)
Interventionskursen var den mest omfattande kursen jag gick och innebar att man gick igenom alla stora psychological approaches vilket inkluderade bl.a. beteendeterapi, psykoanalys, humanistisk terapi, kognitiv terapi och systemterapi. Man gick igenom dem relativt grundligt med allt från dess historia till specifika interventioner och den psykologiska relationen. Egentligen sträcker sig kursen över ett helt år där man läser 3p under hösten och har därefter en tenta, och sedan 6 p under våren. Vi som hoppade på kursen fick ta ikapp genom att helt enkelt göra alla de uppgifter som klassen gjort under hösten samt att vår sluttenta var större och innehöll frågor från båda terminerna. Jag tyckte kursen var väldigt rolig och lärorik, men den var också väldigt tidskrävande då man fick många uppgifter och att försöka ta igen för hösten var emellanåt ganska stressigt. Trots det skulle jag välja kursen igen eftersom den var väldigt lärorik och det var otroligt kul att lära sig om approaches som vi inte läser om på KI och förstå att det finns styrkor och svagheter med alla dessa. Även i denna kurs utgjordes betyget till 30% av uppgifter och 70% av sluttentamen. 

Hoppade av: Human resources
Jag skulle även ha gått kursen Human Resources, men jag valde att hoppa av den kursen. Det var nämligen så att när kursen började fanns det ingen lärare, och när en lärare tillslut tillsattes var det en kvinna som aldrig tidigare undervisat och som sa att vi främst skulle arbeta med disc-analys (dvs Omgiven av idioter-teorin). Som den inbitna KI-student man är så kändes detta inte helt bra, och när vi sedan skulle sätta oss och utvärdera varandras färger kände jag att detta inte var något för mig. Tyvärr fanns det inga andra kurser jag kunde byta till i Valencia och med hjälp av akademiskt ansvariga på KI bestämde jag mig att istället skriva en fördjupningsuppsats på distans på KI. 
Min favorit-pluggplats blev i skuggan i Turia-parken

Språk och kultur

Språk
I València talas spanska och valencianska (en variant av katalanska som talas över hela regionen Valencia). Bland lokalbefolkningen var det få som talade någon engelska alls, så man fick snabbt lära sig lite spanska fraser för att klara sig i mataffären, på restauranger osv. Jag var lite nervös innan jag åkte eftersom jag inte läst någon spanska sedan första året på gymnasiet, och precis som jag trodde insåg jag när jag kom ner att jag hade glömt i princip allt. Det gick dock snabbt att lära sig de enklare fraserna och med hjälp av kroppsspråk och google translate gick det ändå att göra sig förstådd. Spanjorerna var ofta lite generade av sin bristande engelska så de bad alltid om ursäkt och gjorde sitt bästa för att hjälpa en att förstå, så det löste sig alltid. 

Innan jag åkte ner fick jag ett mejl av universitetet som sa att man rekommenderade att vi studenter skulle ha en "adequate level of spanish", och som tidigare nämnt hölls välkomstmötena på spanska. Låt dig inte skrämmas av det dock, majoriteten av utbytesstudenterna talade inte spanska och så länge man valde kurser som hölls på engelska var det aldrig ett problem. Lärarnas engelska lämnade ibland en del att önska, och det blev särskilt problematiskt när man skulle göra olika uppgifter med instruktioner som var i princip omöjliga att förstå. Mitt tips är, när lärarna använder ett ord där kontexten inte stämmer, att lägga in ordet i google translate och översätta det till spanska och sedan lägga in det spanska ordet och översätta till svenska och hoppas att det blir rimligare. Jag insåg att det ofta handlade om att de översatte ett spanskt ord som har flera betydelser på engelska, och att de helt enkelt valde fel översättning. Under tentorna är lärarna närvarande och passa då på att fråga när du inte förstår!

Har man däremot tillräcklig spanskkunskap (B1 eller bättre) rekommenderar jag dock att man läser kurserna på spanska då detta innebär betydligt större utbud av kurser. Jag vet flera som var långt ifrån flytande men som klarade att gå kurser på spanska utan problem! Genom universitetet får man också rabatt på spanska-kurser, så är man intresserad av att utveckla sin spanska under tiden man är där finns det goda möjligheter att göra det. 

Kultur
Den spanska kulturen är det jag uppskattade mest med min tid i València. På grund av att husen är dåligt isolerade och majoriteten av valenciaborna saknar både element och AC är det antingen alltid för kallt eller för varmt att sitta hemma, och därför är gatorna, stranden, kaféerna och restaurangen alltid fulla med folk. Valencia har även många starka traditioner. Under tre veckor i mars firas Las Fallas, som är en stor folkfest för att fira vinterns slut. Under dessa veckor, och särskilt under den sista veckan, hörs ständigt smällare och fyrverkerier, gatorna är fyllda av musik, fester pågår dygnet runt och i varenda kvarter byggs stora statyer upp som under Las Fallas sista kväll eldas upp. Det går knappt beskriva vilken speciell upplevelse detta var, men jag är så glad över att ha fått uppleva det!

Det fanns en del tydliga kulturella skillnader mellan Spanien och Sverige. En sådan är mattider, då man i Spanien (oavsett dag på veckan) äter lunch vid 14-15 tiden och middag vid 21-22. Majoriteten av alla butiker stänger för siesta mellan 14-17, och under söndagar var i princip alla butiker stängda så det gällde att inte planera storhandlingen tills dess. Att hitta vegetarisk man är lite av en utmaning (om man inte går till specifika vegetarisk restauranger), och vill man ha vegetarisk mat behöver man fråga om de kan göra något "sin carne y sin pescado" dvs utan kött och fisk då de ofta erbjuder fiskrätter som vegetariskt alternativ. 

En annan kulturell skillnad är deras avslappnade inställning till livet. Till skillnad från den svenska punktligheten är det inte självklart att man behöver komma i tid till saker, och affärer öppnar och stänger lite som de vill. Den avslappnade livssynen visar sig även t.ex. när expediten på mataffären tar en liten kaffepaus trots att kön växer sig allt längre, att trafikregler regelbundet bryts eller i att bussarna går lite som de vill. Generellt tyckte jag att detta var en skön omväxling, men ibland kunde man absolut bli lite frustrerad.
Las Fallas sista kväll

Fritid och sociala aktivteter

Erasmusorganisationer
Valencia är en av de städer som tar emot flest utbytesstudenter i Europa och har därför många väletablerade organisationer som ordnar aktiviteter och resor för utbytesstudenter. Genom dessa var det lätt att lära känna andra utbytesstudenter! Exempel på sådana  organisationer är Happy Erasmus, Soy Erasmus, Erasmus Life och Erasmus VIP. Håll utkik på hemsidor eller följ dem på instagram för att inte missa något! Genom dessa kan man bland annat:
  • Komma in gratis under vissa tider på klubbar runt om i Valencia
  • Gå på beer pong-turneringar, sangria- och paella fester etc 
  • Lära sig dansa batchata och salsa
  • Åka på hike
  • Åka på dagsutflykter till närliggande städer
  • Åka på helgresor till exempelvis Barcelona och Madrid, eller längre resor till exempelvis Ibiza, Portugal och Marocko. 

Språkutbyte
På grund av att det finns så många utbytesstudenter i Valencia blir det lätt att man bara umgås med andra utbytesstudenter och varken lär känna några spanjorer eller får någon större chans att öva sin spanska. Därför finns språkutbytesorganisationer som exempelvis Valencia Language Exchange. De ordnar flera kvällar i veckan event där lokalbefolkning och utlänningar samlas och umgås och utvecklar varandras språkkunskap. Organisationen ordnar även fester och resor, och är ett bra sätt att få öva sin spanska i en mer förlåtande miljö! 

Staden
Det jag uppskattade mest med min tid i Valencia var inte nödvändigtvis erasmus-aktiviteterna utan allt som staden hade att erbjuda. Ligga på stranden, träna i Turia-parken, middagar på en av alla restauranger (staden är en av de mest restaurangtäta i världen), upptäcka spännande barer, gå på museum, vandra runt i El Carmen och titta i småbutiker, sitta och plugga på uteserveringar, dansa halva natten och promenera hem i den ljumna luften, hyra bil och åka på små utflykter och njuta av den frihet som bara kommer med att man är riktigt långt hemifrån. Staden var otroligt levande och det fanns alltid saker att göra och upptäcka. Jag och mina vänner gjorde även egna resor och hiker där vi antingen tog tåg, buss eller hyrde bil och upptäckte Spanien på egen hand!

Hitta vänner
Fördelen med att komma till en stad som tar emot så många utbytesstudenter var att det fanns många andra som var i samma sits som du, så folk ville alltid umgås och det var väldigt lätt att få vänner. Det fanns även de som hittade vänner genom olika facebooksidor som "Girls in Valencia" och "Expats in Valencia", och vissa använde Bumble BFF (dejtingappen som även har en inställning att man kan söka vänner) för att träffa nya vänner. Så man behöver inte oroa sig för att känna sig ensam!
På en klubb under bar himmel

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så var min tid i Valencia otroligt lärorik. En sak jag märkt att jag blivit mycket bättre på efter min vistelse är inställningen "det löser sig". Man kan kommunicera med människor utan att kunna varandras språk, man hittar sätt att göra skoluppgifter trots att instruktionerna är allt annat än tydliga, ibland får de ta lite tid i mataffärskön för att expediten tagit kaffepaus och det är inte hela världen att inte alla håller tider. Det löser sig ändå.

Att få uppleva en annan kultur, träffa människor från halva världen, och studera ämnen man annars inte hade gjort har givit mig väldigt mycket och är något jag tror jag kommer ha stor nytta av som psykolog. Förståelsen för andra människor ökar men även förståelsen för psykologrollen i sig och hur den skiljer sig mellan olika länder och kulturer, och det är något som jag antagligen aldrig hade kunnat uppnå på något annat sätt. Ju fler erfarenheter man har och ju mer man har upplevt desto mer tror jag man växer som person och med det blir en bättre psykolog, och att få testa på att bo utomlands och studera i en annan kultur är en fantastisk erfarenhet.

Jag är otroligt glad att jag valde att åka på utbyte. Jag fick uppleva saker jag annars aldrig hade gjort, träffat många spännande människor, lärt mig mycket om världen och mig själv, fått vänner för livet, och framför allt haft väldigt väldigt kul. Jag är så tacksam att jag fick spendera våren i Valencia, och rekommenderar starkt att ta möjligheten att åka på utbyte när den ges!
En kvällspromenad i februari