Mitt liv har alltid präglats av resor, jag har tidigare varit på utbyten innan gymnasiet och därför var det en självklarhet att jag skulle söka utbyte under tandläkarprogrammet. Informationen om utbytesstudier är extremt lättillgänglig på KI och mycket finns skrivet på KI:s och OF:s hemsida. Det finns även inspirationsdagar som arrangeras av skolan samt OF där mycket information finns att inhämta. Dessutom är alla äldreterminare som redan varit på utbyte extremt hjälpsamma, undrar man något är det verkligen bara att skriva iväg ett meddelande! 

Mitt förstahandsval var inte Belgien men det var det Universitetet som erbjöds mig och min kurskamrat som jag planerat att åka med. Efter några om och men beslöt vi oss för att ta chansen och uppleva ett nytt land. Eftersom inga tidigare studenter åkt till Belgien var det svårt att veta hur vi skulle ha det där borta. Vi visste ingenting och det var kanske där utmaningen låg, att ta till sig modet och gå mot något helt främmande och okänt utan att få någon bekräftelse av någon som gått samma väg innan. Det sägs ju att utveckling kommer genom att lämna sin comfort zone och eftersom vi hade varandra valde vi att ta chansen som dök upp för oss. Via KI fick vi även kontakt med en belgisk student som haft sitt utbyte i Sverige och då kunde vi ställa lite frågor och funderingar vi hade.

Innan avresa är det viktigt att vara organiserad och ha koll på skolan; både teoretiskt sätt och kliniskt. KI är väldigt hjälpsamma på den fronten och ser till att man ligger i fas för att kunna åka iväg så är man ute i god tid är detta inget att stressa över. Det är även viktigt att se över alla patienter man har och se till att dom är medvetna om att man kommer vara borta. Har patienterna akuta besvär/behandlingar behöver man ordna remisser eller skriva över patienterna. Jag hade en del patienter som inte ville vänta under utbytesperioden och fick tilldelas till en annan student. Det är många dokument man behöver hålla koll på inför utbytet och därför är det bra att ha en mapp med allting organiserat.

Jag åkte till Belgien den 24/2, dagen efter vår första tenta på termin 8 och jag rekommenderar starkt att åka dit ett par dagar innan för att landa innan skolan börjar och hinna utforska den nya miljön man hamnat i. Jag hade det väldigt kul dom första dagarna innan vi började skolan - vi såg till att utforska Leuven som visat sig vara en mysig studentstad. Vi promenerade överallt, provade belgiska våfflor och belgiska delikatessen; pommes. Det var så nytt allting och dom första dagarna kändes som en semester. Bussarna var katastrofala insåg vi ganska snabbt. Jag lyckades aldrig förstå mig på riktningarna och vilken sida som var rätt, ofta kom dom inte och ännu oftare var dom sena. Vi beställde busskort via skolan men dom fick vi inte förrän slutet av utbytet dessvärre. Tågen var bättre och Bryssel var extremt nära till vår studentstad Leuven, så dit blev det frekventa resor. Det var så fascinerande att det var så lätt och snabbt att åka runt till nya städer från Leuven, allt gick jättefort via tågen och biljetterna var väldigt billiga.

Sedan kom första skoldagen. Vi hade en informationsdag 28/2 med internationella koordinatorn/ort-läraren på KULeuven. När vi kom dit verkade dom ha glömt bort att vi skulle ha det och vi fick en snabb tur runt universitetets klinik som till skillnad från KI var fördelad på flera våningar. Allt gick så fort och jag kände hur stressen ökade, det enda jag kunde tänka på var hur i hela världen ska jag hitta här? Det var trappor överallt, tusen korridorer, min hjärna bara snurrade. Sedan skulle vi ha möte med den kliniskt ansvariga läraren men han var inte heller förberedd och bytte tid för mötet. Som tur fick vi båda två faddrar som själva gått på utbyte och gick sista året. Jag kan ärligt säga att det var räddningen, dom lärde oss allt som universitetet bara antog att vi skulle kunna. Min fadder mötte upp mig första veckan varje dag och hjälpte mig orientera mig i de olika våningarna och klinikerna. Sedan gick hon även igenom deras journalsystem med mig som var på deras språk; på en eftermiddag var jag tvungen att lära mig den utantill på ett annat språk och dessutom fick jag kopierade övergripande daganteckningar på deras språk. Sedan började vi med deras schema som oftast var heldagar, 8-17, blandat med assistans och klinik. Vi fick torsdag eftermiddagar ledigt.

Det är viktigt att ha koll på ekonomin inför ett utbyte då det är många kostnader som tillkommer och det är bra att räkna med att man kanske behöver ''backup'' pengar ifall det överstiger det man förväntat sig. Att ha både CSN och Erasmus stipendiet är absolut underlättande och därför är det viktigt att ordna med utbytesansökan till CSN så tidigt som möjligt för att få ut betalningarna. Dessutom kan man hitta billiga ungdomsbiljetter om man är under 25 via SAS Youth för att spara in där. Man kan också söka flera olika stipendier, dels de som rekommenderas via KI samt andra som man kan leta upp själv. Jag personligen klarade mig på CSN, Erasmus stipendiet och främst egna sparpengar.

Vid inregistrering hos KULeuven kan man beställa ett busskort och det rekommenderar jag att man inte gör. Dessvärre fick vi båda busskorten i slutet av utbytet och vi upplevde att de inte var hjälpsamma alls när vi hörde av oss flertal gånger. Banköverföringen via utlandet var också krångligt vilket är bra att ha i åtanke. Det är viktigt att komma ihåg att ta med sig klinikkläder från Sverige också

Det finns caféer nära skolan för billigare luncher om man inte vill ha med sig matlåda. Studenterna här på KULeuven har ingen matsal där alla samlas och äter, sistaårsstudenter har halvdagar och brukar inte äta i skolan så för det mesta brukade vi gå hem och äta lunchen där eftersom vi bodde så nära, det var både sparsamt och skönt på det sättet. 

Det är bra att ladda ner apparna för tåg och buss där man enkelt kan köpa biljetter: SNCB för tåg och De Lijn för buss. Det är väldigt många fina städer man kan utforska via tågen och under våren har dom en rabatterad duo biljett för två som gör det ännu billigare att resa.

Boende situationen för studenter är extremt, extremt svår i Belgien. Bostadssökandet för mig började redan ett halvår innan utbytet och ändå satt vi där till slutet, samma månad vi skulle åka dit och inte hade lyckats ordna boende. Det finns tusentals Facebook grupper som jag gick med i och letade, men det var extremt svårt att hitta något och dessutom var det en hel del bedrägeri i dom grupperna. Vi fick en del länkar mejlade till oss av KULeuven där man kunde söka efter en studentbostad. Vi skickade iväg tusentals mejl men lyckades inte få tag i något. Till slut började vi även söka bostad i Bryssel men det blev vi varnade för eftersom deras kollektivtrafik är otroligt instabil och efter att ha bott där rekommenderar jag starkt att hitta boende i Leuven nära universitetet.

Vi valde till slut att bo i en lägenhet via Airbnb. Hyran blev väldigt omfattande och låg på 54tkr totalt för oss båda. Men lägenheten var komplett med stort vardagsrum, kök med kyl och frys, ett stort sovrum och ett badrum med tvättmaskin. I alla andra bostäder var det alltid något som fattades, antingen fanns ingen tvättmaskin eller så saknades till exempel frys. Jag trivdes bra i lägenheten och den befann sig knappt 3 minuters gång ifrån skolan vilket var helt perfekt.

Våra klinikdagar här i Belgien var längre än vid KI, oftast hade vi rotationer 8-17 varvat med både assistans av studenter som specialiserar sig samt klinik där vi var behandlare. I Belgien jobbar man också i par men då blir man assisterad av en tredje års student istället, dom har aldrig varit på kliniken innan så därför kan dom tyvärr inte bidra med mer än att agera tolk till patienter som inte kan engelska. Här hade vi inte heller det digitala röntgensystemet som finns på KI utan bilderna behövde framkallas vilket var en omställning. Inför varje patient går man till sterilen där man vid en lucka ber om vad man behöver för material, varpå dom skannar studentkortet man har och lämnar ut det man bett om. Här var dom inte så bra på engelska därför var det viktigt att lära sig vad behandlingar hette. På kliniken fanns inget kösystem som på KI därför blev det en hel del lärarjagande och det var inte konstigt om handledare ibland försvann ett tag på rast.

Här hade man inte heller enbart en patient per pass utan vi hade 2-3 patienter. På KI får man ju egna patienter som man sanerar och utför alla behandlingar på men här har dom ett annorlunda system där patienter slussas runt mellan studenter istället. Därför blir det inte uppföljning på samma sätt som KI utan du gör en fyllning på en patient och sedan träffas ni inte mer. KULeuven delar ut kariespatienter baserat på svårighetsnivå och eftersom att dom satte oss som femteårsstudenter istället för fjärdeårsstudenter fick vi utföra svåra fyllningar. Här använde man sig av kofferdam till alla behandlingar vilket vi inte gör i samma utsträckning på KI. Det var kul att få kunna arbeta i ett snabbare tempo än i Sverige men det var också en del utmaningar med det annorlunda sättet att arbeta, handledare och språket. Dessutom var vi inte vana med att ha flera patienter så det var nytt också.

Hygienrutinerna på kliniken var oroväckande. Studenter gick runt med gamla blodiga fläckar på klinikkläderna, rummen spritades knappt och osterila material plockades med händer utan handskar. Detta gällde både studenter och handledare. Det var värst vid Ortodonti avdelningen där man fick assistera specialiststudenter, material kunde gå från golvet till en patients mun, eller rent utav från en patients mun till en annan utan någon ordentlig rengöring. Endodonti avdelningen var, som tur, mycket mer noga med sin aseptik och där fick man se ordentliga hygienrutiner. 

Eftersom journalsystemet är på nederländska var det en räddning att vi fick hjälp av faddrarna som förklarade och visade allting. Det finns likheter mellan språken så svenskan var bra till hjälp för att klara sig. Varken jag eller min kurskamrat har tidigare erfarenhet av språket men vi klarade oss bra. Majoriteten av studenterna kunde engelska och kommunikationen gick bra för det mesta med patienter. En del handledare hade svårt med engelskan men det gick bra det med till slut.

Den stora skillnaden kulturmässigt är hierarkin som inte finns i Sverige. Jag uppskattar att man på KI alltid kan vända sig till lärare och diskutera patienter, olika fall, olika tillvägagångssätt - jag tycker man lär sig otroligt mycket av detta. Dessutom känner man att man har ett stöd.

Det fanns ingen språkkurs att ta men vi kände inte heller att det behövdes! Vi var dock besvikna när vi insåg att vi var dom enda tandläkarutbytesstudenterna. Den enda andra tandläkarstudenten som inte tillhörde skolan var en student från Bryssel, alltså fortfarande samma land. Vi fick reda på att KULeuven aldrig tagit emot utbytesstudenter innan och det märktes att dom inte var vana med det. Däremot fanns många erasmus grupper både på facebook och instagram så där fanns det mycket goda chanser att lära känna andra!

Det finns många sociala aktiviteter för utbytesstudenter via erasmusgrupper och man får till och med tillgång till ett stort gym center där alla möjliga aktiviteter utförs. Under mitt utbyte ville jag resa därför började vi först utforska Belgien och dess städer sedan fick jag finbesök från Sverige och åkte iväg till Amsterdam över dagen med buss. Det var fantastiskt! Det finns en drös med restauranger och fina sevärdheter i Bryssel om man inte vill åka långt. Jag passade också på att åka hem kort över en helg för att se familjen. Det var synd att vi inte fick något påsklov för det finns otroligt många nära länder man kan åka iväg till från Belgien.

Utbyten är helt fantastiska och det är underbart att få möjlighet att gå på ett under studietiden på KI. Hade jag gått tillbaka i tiden hade jag absolut, alla dagar i veckan, åkt iväg på ett utbyte men kanske till ett annat land. Jag har fått ett nytt perspektiv på många saker och många lärdomar. Jag har fått en stor uppskattning för både KI men också livet i Sverige mer än vad jag gjort innan.