Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universitetet i Tromsø
Utbildningsprogram: Psykolog
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 21/22
Namn: Sofia Norberg
E-postadress: sofiakarolina.norberg@gmail.com

Innan avresa

När sista dagen för ansökan till utbytesstudier infann sig hade jag egentligen bestämt mig för att inte söka. Men så framåt eftermiddagen började jag fundera på om det inte var ett beslut som jag skulle ångra längre fram – hur ofta får man egentligen den sortens chans att bo och studera utomlands i ett halvår? Jag ändrade mig, och plötsligt blev det bråttom. Det var ju bara några timmar kvar till deadline för ansökan! Det enda jag hade färdigt var valen av destination. I första hand valde jag av något oklara anledningar Leiden i Nederländerna. I andra hand valde jag Tromsö i norra Norge, för att jag sett på internet att där var fantastiskt vackert och dessutom längtade jag efter att få bo i en lite mindre stad med lugnare tempo och närhet till naturen. Jag kom till slut in på universitetet i Tromsö (UiT), vilket ju var tur eftersom det var dit jag egentligen helst ville.

 

Ansökningsprocessen

Ansökningsprocessen för utbyte är uppdelad i flera steg: först söker man för att bli nominerad av KI till ett värduniversitet, och när det väl är gjort ansöker man för att bli antagen som utbytesstudent av värduniversitetet. Det är många blanketter som ska hållas reda på, och det är inte alltid helt uppenbart hur blanketterna ska fyllas i. Jag har hört från andra utbytesstudenter att värduniversitetens information inte alltid är så tydlig, vilket gällde även för UiT. Det var svårt att reda ut vilka kurser som var lämpliga att gå och om de skulle fungera tidsmässigt. Dessutom var det svårt att få kontakt med handläggaren på UiT för att ta reda på vad som egentligen gällde. Jag fick bra hjälp från KI under varje steg av ansökan och det löste sig till slut.

 

Förberedelser

Utöver ansökningen till själva universitetet (och att skaffa bostad) är det inte så mycket man behöver förbereda inför ett utbyte i Norge. Om man ska bo i landet i över sex månader eller arbeta medan man är där behöver man registrera sig hos Skatteetaten (norska Skatteverket). När jag åkte dit var det även krav att man kunde visa att man var fullvaccinerad mot covid-19, och att man testade sig vid inresa. Kravet på testning togs bort under våren. 


Länktips

Melding om flytting til Norge - Skatteetaten

UiT om utbytesstudier
Ett av alla fantastiska norrsken som jag sett så mycket fram emot innan resan!

Ankomst och registrering

Praktiskt vid ankomst
Eftersom vårterminen i på norska universitet börjar den första veckan i januari så anlände jag till Tromsö tidigt, lite över en månad innan den valbara perioden började. Detta löstes på ett fantastiskt sätt av kursansvariga på kursen i arbets- och organisationspsykologi 2 som fortfarande pågick medan jag åkte. På grund av pandemin så hölls mina kurser på distans till en början och jag kunde därför närvara vid undervisningen som började innan jag var på plats. Om så inte hade varit fallet hade jag nog åkt några dagar innan terminsstart, alltså under de allra första dagarna i januari.

Alla blanketter och avtal som rör antagningen till UiT ska vara färdiga när man anländer. Ungefär en månad innan ankomst ombeds man av UiT att fylla i ett formulär där man får ange när och hur man anländer till Tromsö. När man väl anlänt fyller man i en blankett med kontaktinformation, adress och dylikt, som signeras av UiT och sedan skickas vidare till KI. Både KI och UiT hade bra och tydlig kommunikation över mejl om vad som skulle göras inför och efter ankomst. 

Välkomnande
Studentföreningen Samskipnaden, som förmedlar boende och anordnar aktiviteter, och ESN, föreningen för erasmusstudenter, tog tidigt kontakt med utbytesstudenterna för att informera om välkomstarrangemang och kontaktinformation till viktiga personer. 
Såhär såg det ut när jag anlände till Tromsö - massor av snö, och fantastiskt vackert!

Ekonomi

Kostnadsläge
Nästan allt i Tromsö förutom bussbiljetten är dyrare än Sverige. Framför allt boende kan vara hysteriskt dyrt och att vilja bo i egen lägenhet i Tromsö är inte en realistisk önskan för någon med vanlig studentekonomi. Helt omärkvärdiga källarrum kan hyras ut för hisnande 8000 norska kronor i månaden. Även mat är väldigt dyrt i Norge - en rumskompis till mig levde hela våren på egenfångad fisk för att han tyckte att priserna i mataffären var för dyra! Riktigt så långt behöver man inte gå om man inte vill, men man behöver ha mer koll på matutgifterna här än i Sverige. Det kan även vara bra att veta att socker, tobak och alkohol är belagda med särskilda skatter som gör den sortens produkter oerhört mycket dyrare än i Sverige. 

Jobba i Tromsö
Om man vill finns det goda möjligheter att jobba extra på alla möjliga ställen för att dryga ut kassan lite. Något jag inte gjorde som hade varit smart att göra är att skaffa ett tillfälligt norskt personnummer, D-nummer, vilket går att göra om man planerar att vistas i landet i mindre än sex månader men ska arbeta under tiden man är där. Med ett sådant nummer kan vissa saker göras lite smidigare och det behövs om man vill arbeta. Man kan även skaffa norskt bankkonto för att slippa påverkas så mycket av växlingskurser och dylikt. 

Tips på billiga/gratis aktiviteter
* Studentföreningen Samskipnaden erbjuder mängder av event och kurser som är billiga, oftast till och med gratis att gå på.
* Turbo lånar ut gratis friluftsutrustning veckovis till alla som bor i staden.
* På universitetet finns en mängd ställen - caféer, salladsbarer och varm mat - där det går att äta billigt och väldigt gott.
* Billig kultur (och fika!) finns på kulturhuset Tvibit och Tromsö stadsbibliotek


Sammanfattning
Norge är dyrt. I Tromsö finns många förmåner för studenter och goda möjligheter att få extrajobb. Det kan vara en bra idé skaffa tillfälligt norskt personnummer (men man överlever utan).

Länkar
D-nummer - Skatteetaten
Ledige stillinger i Tromsø | FINN Jobb

Boende

Att få bostad
Det lättaste och billigaste sättet att få bostad som student i Tromsö är att ansöka till studentbostad via Samskipnaden. De har många studentrum som ligger utspridda över hela staden. Väntetiderna varierar ganska mycket och jag rekommenderar att söka så tidigt det går, gärna direkt efter att man fått sitt nomineringsbesked av KI. Det kostar inget att registrera sig som köande. Man får dock vara noga med att söka dit man verkligen vill bo eftersom man hamnar längst bak i kön om man tackar nej till ett erbjudande. 
 
Man kan även få tag på privata rum genom facebookgruppen Til Leie/Ønskes leid i Tromsø eller genom hemsidan finn.no, motsvarigheten till svenska Blocket. Norge är ett så tryggt land att det är osannolikt att bli lurad i sådana affärer, men det är betydligt dyrare att hyra privat jämfört med Samskipnaden.

Mitt boende
Mitt boende tillhörde Samskipnaden och låg i ett naturnära område som heter Ørndalen, ca 20 minuters bussresa från centrum och 10 minuter från campus. Det var ett eget möblerat rum i ett radhus där man delade kök och badrum med fem andra studenter. Standarden på boendena varierar ganska mycket – i just mitt hus var köket nyrenoverat, medan övriga utrymmen var lite slitna men helt acceptabla. De flesta i området är utbytesstudenter och det var väldigt socialt och trevligt att bo där. Jag betalade 4200 nok i månaden för rummet vilket kändes överkomligt. 

Sammanfattning
Samskipnaden erbjuder de billigaste bostäderna och det är lätt att få bostad hos dem om man söker tidigt. 


Länktips
Samskipnaden Bolig (Norska)
Samskipnaden | Housing (Engelska)
Bolig til leie | FINN Eiendom

Fina Ørndalen vid tretiden på natten i början av maj

Studier allmänt

Studiernas upplägg
På UiT läser man nästan alltid flera kurser parallellt med varandra. Nästan alla kurser löper över hela terminen, från tidigt i januari till mitten av juni. Tempot vill jag beskriva som lugnt med cirka 2-4 undervisningstimmar per kurs i veckan och en rimlig mängd läsning och inlämningsuppgifter. En del kurser kräver en viss procents närvaro på föreläsningarna. Ibland förekommer något som kallas för ”arbeidskrav”, vilket är en eller flera inlämningsuppgifter som inte är betygsgrundande men som måste skickas in och godkännas för att man ska få delta på den betygsgrundande examinationen.

Betygssättning
Betygsskalan som används är samma som i svenska gymnasieskolan: A-F, där F är underkänt och E-A är godkänt. Det finns inte så specifika beskrivningar av vad som krävs för att uppnå ett visst betyg, utan läraren baserar betygen på sin egen bedömning av studentens kunskaper. UiT själva beskriver, på ett ungefär, att ett A innebär utmärkta kunskaper medan ett E innebär tillräckliga men inte särskilt imponerande kunskaper. Jag upplevde att betygen spelade större roll för studenterna på UiT än vad de gör på KI. Det var mer uttalat att man strävade efter höga betyg och betygen verkade också vara lite mer avgörande för framtida studie- och karriärmöjligheter än vad de är i Sverige i allmänhet. 

Undervisning och lärare
Undervisningen på UiT bedrevs mestadels genom föreläsningar och inläsning. Det var färre obligatoriska tillfällen och seminarier än vad jag har upplevt att det är på KI. Däremot var föreläsningarna ofta delvis upplagda ungefär som seminarier, med mycket gruppdiskussioner och tillfällen att ställa frågor. De två kurser jag läste hade även fler stora individuella inlämningsuppgifter och färre grupparbeten än vad jag upplevt på KI. Lärarna på UiT upplevde jag som kompetenta och engagerade i sina ämnen. Till skillnad från hur det ofta är på KI så hade inte kurserna några gästföreläsare (med ett undantag), utan samma person stod för all undervisning på kursen. Fördelen med det var att studenter och lärare fick mer tid på sig att bilda en relation och kunna ha mer ingående och givande diskussioner. Det var enkelt att få kontakt med lärarna och andra personer på UiT när det behövdes. Jag föredrog mejlkontakt men vet att studenter även var välkomna att när som helst besöka sin lärares kontor för frågor och praktiska funderingar, vilket jag inte varit med om på svenska universitet. 

Allmän information om kurserna, t.ex. litteratur och schema, ges på samma typ av digital plattformar som KI använder sig av. Min upplevelse var dock att man på UiT inte lade riktigt lika mycket energi på dessa plattformar som man gör på KI, så informationen var inte alltid helt uppdaterad och/eller korrekt. Det gällde därför att man tog ansvar för att själv hålla koll på vilken information som förmedlades muntligt av läraren.

Sammanfattning
Jag upplevde att tempot på UiT var betydligt lugnare än vad det är på KI, och det finns skillnader i betygssystem och upplägg på kurser som är viktiga att känna till. En viktig likhet mellan universiteten är att båda har mycket engagerade och insatta lärare som gör sitt bästa för att förmedla sina kunskaper till studenterna
Ett populärt ställe att sitta och plugga på var i parken vid Tromsö Domkirke

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI
Jag lyckades få ihop 20 hp vid UiT och tog resterande poäng på distans vid KI.  Kurserna jag gick hette Perspectives on Attachment (10 hp) och Psychology of Prejudice and Stereotypes (10 hp). Båda kurserna ingick som valbara kurser i kandidatprogrammet i psykologi och psykologprogrammet, men kunde även väljas av t.ex. sociologistudenter. 
 
Psychology of Prejudice and Stereotypes skulle jag beskriva som en fortsättningskurs i socialpsykologi med särskilt fokus på fördomar, stereotyper och diskriminering. Kursupplägget var ganska klassiskt med digitala föreläsningar baserade på kursboken, en skriftlig inlämningsuppgift som arbeidskrav (mer om detta under rubriken Studier allmänt) och en skriftlig tenta. Jag upplevde inte kursen som särskilt utmanande men tyckte ändå att den gav en bra fördjupning i ämnet, och jag anser att jag har en betydligt bättre förståelse för hur fördomar och diskriminering uppstår och kan hanteras nu än vad jag hade innan kursen. 
 
Perspectives on attachment hade ett lite annorlunda upplägg. Temat för kursen var anknytningsteori, och det största fokusområdet var hur anknytningsteori kan kritiseras utifrån olika perspektiv. En stor del av kursinnehållet stod studenterna för själva - fem av tolv kurstillfällen bestod nästan helt av studentpresentationer där vi redogjorde för olika artiklar inom anknytning som sedan diskuterades i helgrupp. Vi fick även testa att observera barn och analysera observationerna enligt klassisk anknytningsteori, för att sedan diskutera och problematisera detta. Kursen examinerades genom två skriftliga inlämningsuppgifter och en muntlig tenta. En viktig del av kursen var att se på psykologiska teorier och forskning med ett kritiskt öga och vi uppmuntrades alltid till att utmana allt vi hörde, även det som läraren själv sa. Det var en vinkel som jag verkligen uppskattade och som jag tror är väldigt värdefull att öva på. Jag fick dessutom med mig massor av kunskap och reflektioner om anknytningsteorins fördelar och begränsningar. Kursen var väldigt intressant och jag kan verkligen rekommendera den.
 
Även om jag verkligen uppskattade kurserna och lärde mig massor så tror jag att KI:s valbara kursutbud är både bredare och mer relevant för det framtida yrkeslivet jämfört med vad UiT kunde erbjuda. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att många av KI:s kurser är avsedda för just psykologstudenter som går termin 6, medan de kurser jag gick på UiT var till för en mycket mer varierande skara studenter. Med det inte sagt att kurserna jag fick på UiT inte var givande - jag tycker definitivt att jag fått mig både ämneskunskaper och förmågor som jag kommer kunna ha användning för i många olika sammanhang i det kommande yrkeslivet, och jag hade definitivt gjort om samma val igen! 
Ibland kan det passa med en liten paus från studierna. Jag gick gärna på kvällspromenad i fjällskogen när jag fått nog av läsandet för dagen.

Språk och kultur

Kultur
Norge och Sverige är ju lika varandra på många sätt. Som enda skandinav i mitt hushåll märktes det tydligt att jag, i jämförelse med mina grannar, hade lättare att navigera i det norska samhället gällande alltifrån skatteregler till sociala koder. Men att det är likt betyder inte att allt är likadant! Det finns definitivt nyansskillnader i kultur som inte är så lätta att peka ut, men som man lär sig medan man är där. En av de viktigaste skillnaderna som jag upplevde mellan Tromsö och Stockholm är att naturen spelar en nyckelroll i livet i Tromsö. Det är genom natur- och friluftsaktiviteter som man träffar nya och befintliga vänner, och att gå på tur eller åka skidor tillsammans är ett minst lika vanligt sätt att umgås på som att gå och fika. En annan viktig sak är att det utöver den norska kulturen även finns en samisk kultur i Tromsö. Det var tydligt att relationen mellan den norska och samiska kulturen var komplex och ganska infekterad på sina håll, och det tyckte jag var otroligt intressant att lära mig mer om. 

Språk
Norska är ju i grund och botten likt svenska, men den nordnorska dialekten är lite speciell. Den har helt annorlunda uttal och språkmelodi jämfört med den norska som vi i Sverige är mest vana vid att höra. Till och med infödda norrmän från sydligare breddgrader har svårt att förstå den ibland! Innan utbytet lyssnade jag en del på norsk radio, särskilt lokalradion från Tromsö för att kunna lära mig förstå dialekten. Det hjälpte inte. Den tar tid att lära sig att begripa och i början fick jag be folk att säga om så många gånger att det blev pinsamt. Särskilt svårt är det med äldre personer och folk som kommer en bit utanför staden. Det kändes dock helt orimligt att behöva prata engelska när språken egentligen är så lika, så jag kämpade på och knäckte koden någotsånär efter ett tag. 

Tromsö är en studentstad med många utbytesstudenter, så när man rör sig i studentkretsar blir det mycket engelska i vardagen. Jag valde dessutom att läsa kurser som hölls helt på engelska. De flesta norska invånare i staden är bra på engelska, undantaget äldre personer som generellt verkade föredra att tala norska. 

Sammanfattning
Även om Sverige och Norge liknar varandra mycket så finns det skillnader i kulturerna. Den nordnorska dialekten kan vara svår att förstå, men man lär sig. Engelska är nästan alltid ett gångbart alternativ. 

Stortorget i Tromsö under syttende mai - vi fick det sämsta vädret på 73 år enligt vissa källor!

Fritid och sociala aktivteter

Staden och vädret

Tromsö är en liten kuststad som är belägen cirka 30 mil ovanför polcirkeln och består av en charmig blandning av äldre trähus och modern arkitektur. Turism och fiske är de två viktigaste inkomstkällorna, och i stadskärnans hamn kryllar det av små och stora fiskebåtar såväl som turistbåtar som kan ta dig ut på de nordnorska fjordarna för att få chansen att se späckhuggare eller norrsken. Klimatet i området är milt för att vara så långt norrut. Den kallaste temperaturen jag upplevde var femton minus, men oftast var det runt tre till fem minusgrader under vintern. Under vintern snöar och stormar det mycket och intensivt – ingen höjer på ögonbrynen om det kommit en halvmeter ny snö över natten, och det kan blåsa så mycket att det knappt går att gå i motvind. Vintern bjuder även på många fina dagar med klart och friskt väder. Någon gång i början av april påbörjas ett långdraget aprilväder där stora mängder snö ska smälta undan för att ge plats för den fantastiska våren som vanligtvis infinner sig i början av maj. I början av året är norrskenen starka och ofta förekommande. Jag gick ut varje natt när det var klart väder och njöt av skådespelen på himlen. När jag anlände låg polarnatten över staden – solen gick aldrig helt upp över horisonten och det var ljust kanske tre timmar per dag. Detta ändras fort. I mars är det ljust lika länge som i Stockholm. I mitten av april slutar det att mörkna helt, och i mitten av maj börjar midnattssolen. När jag lämnade Tromsö i slutet av juni låg solen högt på himlen och spred ett guldskimrande ljus även vid midnatt.


 Kultur och sociala aktiviteter

Tromsö har ett rikt uteliv och det anordnas ofta event och konserter på stadens många pubar och klubbar. Ett av mina favoritställen för kultur var Tvibit, som anordnar event och även erbjuder övningsrum för musiker som man har tillgång till gratis om man är under 30. När det var dåligt väder gick jag gärna med vänner till Tvibit eller till Tromsöbadet, som är ett av de bästa badhus jag någonsin varit på. För att utbytesstudenter enkelt ska kunna hitta till olika event så har studentföreningen ett mejlutskick där de varje vecka informerar om allt som händer i staden.

 

Studentföreningen Samskipnaden erbjuder mycket aktiviteter. Bland annat arrangeras olika temakvällar för exempelvis stickning och brädspel, och några gånger per termin ges möjligheten att lära sig grunderna i friluftsaktiviteter som skidåkning eller snöskovandring. En annan studentorganisation, ESN, anordnar också event och resor för utbytesstudenter, bland annat till Lofoten. En nackdel med de event som erbjuds är att internationella studenter och norska studenter ofta delas upp i olika event, vilket gör att många utbytesstudenter blir vänner med varandra men får svårt att få kontakt med norrmän. Jag tror att det var ett mindre problem för mig som svensk eftersom jag ändå förstod språket och kunde gå på de norska träffarna också, men det är såklart synd att sådana barriärer finns.

 

Friluftsliv

Friluftslivet är kanske den allra viktigaste delen av livet i Tromsö, oavsett väder eller årstid. Överallt finns det friluftsområden där man kan vandra, bada och åka skidor och skridskor. All sorts utrustning kan man låna gratis på Turbo som ligger vid stadsbiblioteket. Det går även att åka alpinskidor eller snowboard, antingen i det vilda eller vid skidcentret Kroken. Det finns även mängder av promenadstråk och goda chanser att se norrsken även en kort bit från innerstaden. Man kan åka buss överallt och i centrala Tromsö går bussarna mer eller mindre hela tiden, långt in på natten. Det går bussar till naturområden som ligger timmar från stan, och trafiken fungerar oklanderligt även i snöstorm. Jag rekommenderar även att man åtminstone en gång hyr en bil och gör en roadtrip för att kunna se ännu fler ställen utan att vara bunden till bussarnas tidtabeller.


Så fort merparten av snön smält bort någon gång i april-maj så startar vandringssäsongen. Det här var det absolut bästa med utbytet för mig! Jag har aldrig fjällvandrat förut men blev helt tagen av denna fantastiska aktivitet och kommer garanterat göra det många gånger igen. Man får se så otroligt mycket vackert och det är dessutom i allra högsta grad en social aktivitet. Jag vandrade oftast tillsammans med nyfunna vänner och de många timmarna ute i naturen ger ju verkligen gott om tid att lära känna varandra. Vas gäller vandringsområden rekommenderar jag de närliggande områdena Kvaløya, Kroken och Tromsdalen där det finns fina leder och berg av varierande storlek. Ett måste är Sherpatrappa, som går genom fjällskogen uppför ett 500 meter högt berg och består av 1203 trappsteg (om det låter jobbigt att gå upp för så kan jag bara bekräfta - det är väldigt, väldigt jobbigt) och leder till en väldigt bra utsikt över staden och en startpunkt för längre vandringar. De absolut finaste vandringarna gjorde jag på Kvaløya längs med Skulsfjord, Ersfjord och Sommarøy.


Sammanfattning
Tromsö är mer eller mindre synonymt med friluftsliv. Här finns även en väldigt aktiv studentorganisation och ett rikt kulturliv. Du kommer få vänner och behöver inte oroa dig för att ha tråkigt.

 

Länktips

ESN Tromsø

Samskipnaden | Events list

Turbo (Låna utrustning)

Ut på tur i Tromsø (Vandringstips)

Tromsøbadet
Fylkestrafikk
En av årets första midnattssolar sedd från Fløya, en 670 meter hög topp som påbörjas genom att gå upp för Sherpatrappa.

Sammanfattning

Månaderna innan jag åkte i väg var fyllda av oro och osäkerhet inför hur detta skulle bli, och om det ens skulle bli av. 

Det var så många blanketter som skulle fyllas i, mejl som skulle skickas och saker att ta reda på för att få allt att klaffa. Även om jag emellanåt kunde känna mig ganska knäckt under tyngden av all byråkrati så fick jag god hjälp av KI, och det har definitivt varit en karaktärsdanande erfarenhet att organisera en så stor resa. Det tog lite tid för allt att falla på plats, men när det väl gjorde det så gick det fort och plötsligt stod jag där med en säkrad bostad i Tromsö, en uthyrd lägenhet i Stockholm, godkända kursval och en enkel flygbiljett i handen.

 

Det var mycket i den här resan som ger mig anledning att säga att jag har vuxit som människa. Jag vet att det står i varenda reseberättelse och det gör det för att det är sant. Det ÄR en utmaning att bosätta sig på en helt ny plats där man inte känner en enda person, där man inte vet hur någonting fungerar, där solen aldrig riktigt går upp och där alla runt omkring en pratar på ett språk som nästan låter som ens eget men inte riktigt ändå. Men det går snabbt för den nya platsen att bli en helt vanlig del av ens helt vanliga liv. Det är trots allt det vår hjärna gör bäst - att anpassa sig till nya situationer. Plötsligt glömmer man det där med att det är 160 mil hem. Plötsligt är hemma här, under dansande gröna sken på himlen, bland snötäckta berg, allra längst upp i Norge. Plötsligt är det juni och sommar, solen skiner dygnet runt och fjällbjörkarna står i full grönska och speglar sig i ett glittrande hav. Plötsligt är de fem månaderna över och man står på flygplatsen och ser ut över bergen en sista gång. Det är dags att åka hem, och kanske längtar man litegrann, men man har också bildat en tillhörighet till den nya platsen som man nu ska lämna bakom sig. Det är en bisarr känsla att både åka hem och hemifrån på samma gång. Jag var inte beredd på hur ledsamt det skulle bli att behöva lämna, men det får väl ändå ses som ett bevis på hur värdefullt utbytet faktiskt blev.

 

Jag skulle rekommendera alla som har möjlighet att resa på utbyte. Det ger dig en chans att växa så oerhört mycket, både i dig själv och i din yrkesroll. Efter utbytet upplever jag mig själv som mycket tryggare i att jag klarar av det mesta som kommer i min väg. Jag har blivit mer öppen inför både andra människor och inför mig själv. Jag har träffat människor från hela jordklotet som både har utmanat mina sätt att tänka om världen och samtidigt visat mig hur lika vi alla är varandra i grunden. Jag har genom alla dessa fina möten blivit bättre på att gå in i samtal förutsättningslöst och på att lyssna, ta in och förstå utan att blanda in mig själv och min egen världssyn – kanske det viktigaste som finns att kunna för en psykolog! Jag tror aldrig jag sett så mycket, skrattat så mycket, levt så mycket som under mitt utbyte. Jag har haft så himla, himla roligt.

 

Tromsö kommer finnas närmast mitt hjärta under en lång tid, kanske resten av livet. Längtan tillbaka kom redan innan jag åkt hem - både till själva platsen, och till känslan av äventyr och nya upptäckter. Min värld har blivit lite större, lite vackrare och lite bättre av mina månader där. Tack för det!