Det har gått snart 4 månader sen jag kom hem från mitt utbyte på UCLA i Kalifornien, USA och jag har hunnit landa, längta tillbaka, känna nostalgi och vara tacksam för alla de minnen, nya vänner och upplevelser jag fått. Mitt utbyte var dock inte bara en dans på rosor. Att åka själv till en storstad som Los Angeles och plugga medicin på en högaktad skola som UCLA var läskigt, stundvis överväldigande och innebar en hel del förberedande arbete. Trots detta ångrar jag inte en sekund att jag påbörjade denna resa. 

Varför?

Främsta anledningen var att jag ville göra “något annat”. Jag började läkarprogrammet nästan direkt efter gymnasiet och har därför inte bott i ett något annat land. Detta i kombination med att jag alltid intresserat mig för andra kulturer och länder gjorde att jag tidigt under läkarprogrammet bestämde mig för att jag ville på utbyte. Sedan skadade det inte att UCLA är ett av det högst rankade medicinska universitet i världen, beläget i media och kändisvärldens centrum Los Angeles. Erfarenhet från att orientera mig i LA och testa mina medicinska kunskaper på en skola som UCLA såg jag som en möjlighet till utveckling innan jag tog examen och gick ut i arbetslivet.

Processen- stegvis

Jag skulle vilja beskriva tiden innan avresa med följande uttryck: förväntan, nervositet, uppgivenhet, frustration, moment 22, ett pappervälde. För er som känner till boken “Processen” av Franz Kafka så är en bra liknelse att jag kände mig som huvudpersonen i den boken när jag orienterade mig genom KI/UCLA-byråkratin. Detta sprinklat med lite osäkerhet kring covid-situationen gjorde att jag stundtals fick kalla fötter. Tyvärr förlorade jag min resekompanjon här.

Jag ska försöka nysta upp förberedelseprocessen steg för steg. Vad stöter man på för problem? Hur löser man dem?

Steg 1: Sök utbytet

KIs hemsida har bra instruktioner över vad du behöver för en fullständig ansökan så jag kommer inte fokusera så mycket på detta steget. Det som kan ta lite mer tid är att bestämma var du vill åka. För mig var det viktigt att jag skulle känna mig bekväm med språket som talades i landet som jag åkte till, således uteslöt jag flera av utbyten inom Europa. Sen kikade jag på reserapporter, olika universitets kurskataloger, övervägde hur mycket pengar jag var villig att lägga och kände efter vad jag var mest taggad på. Med facit i hand kanske jag även bör haft i åtanke hur tillgången till kollektivtrafik såg ut i staden som jag åkte till. Jag tror exempelvis att jag hade trivts bra på ett av KIs fina utbyten till New York och där sluppit svära över försenade bussar. Efter att jag hade bestämt mig gällde det bara att skriva ihop ett motivationsbrev, fixa ett rekommendationsbrev (min handledare för examensarbetet skrev på den färdiga mallen som finns på KIs hemsida), fixa ett bevis på att jag var medlem i Medicinska Föreningen (mailade MFs ordförande), skriva ett CV enligt Europass-modellen och fylla i webbaserade ansökan där jag bla fyllde i min merit (en C-merit om jag minns rätt). Allt detta gick någorlunda snabbt men jag rekommenderar ändå att vara ute i god tid så att du slipper, som i mitt fall, försöka få in alla papper i en gemensam pdf-fil minuterna innan deadline mitt bland flyttkartonger i en ny lägenhet utan WiFi. Men ansökan kom in och den 25 Februari fick jag mail av KIs utbyteskoordinator om att jag blivit nominerad till utbyte på UCLA!

Steg 2: Ansökningsprocessen

När du tackat Ja till din plats på UCLA får du ett mail av UCLAs utbyteskoordinator med “Visiting Student Application Form”. Denna innehåller allt du behöver göra inför ansökning till dina kurser på UCLA. Du kommer stirra dig blind på varje sida, läsa den som en helig skrift, en grundstomme i ett annars kaotiskt pappervälde (okej, skulle ju sluta vara dramatisk). Det finns sex delar i detta formulär:

1. Vaccinationer:

Det är ganska straight forward vad du behöver för vaccinationer. Viktigt att börja tidigt med Hepatit B-sprutorna om du inte reda är vaccinerad mot hepatit B då det tar ungefär 6 månader att vaccinera sig mot detta (det är gratis att vaccinera sig mot Hep B på vaccinationsgruppen när du är KI-student). Om dina föräldrar behållit dina vaccinationspapper från BB och din skolgång så tur för dig. Jag begärde ut mina vaccinationspapper från BB via riksarkivet och mina vaccinationspapper från skolgången via den kommun jag gick mellanstadiet/högstadiet i. När jag tagit alla nödvändiga vaccinationer och hittat alla nödvändiga papper så gick jag till Vaccindirekt där jag fick hjälp av en läkare med att fylla i formuläret. Samma läkare skickade även remiss för tagning av Varicella-serologi och IGRA-serologi vilket sedan en sjuksköterska kompletterade formuläret med i efterhand.

2. Inbetalning av application fee (450 dollar per kurs) som du sedan kommer få tillbaka av KI.

3. Letter of Good Standing (utfärdas av KIs utbyteskoordinator). I detta brev står även att du kommer bli försäkrad av kammarkollegiet så fort du blivit accepterad till kurserna och kan skicka in ett antagningsbesked. Utbildnings-koordinatorn för min kurs på Cedars Sinai ville först inte acceptera mig till kursen förrän jag hade ett faktiskt försäkringsintyg men efter lite redigeringar av KIs utbyteskoordinator i Letter of Good Standing så löste sig detta moment 22.

4. Faculty Letter of Recommendation (ett rekommendationsbrev som min handledare för examensarbetet skrev)

5. HIPAA (diplom från webbutbildning om sekretess som tar några timmar, bara att få överstökat)

6. Bevis på genomförd HLR-utbildning (jag bifogade bara ett diplom från webbutbildningen av HLR-rådet)

Medan du filar på din “visiting student application form” så bör du snegla på kurserna i UCLAs långa kurskatalog för utbytesstudenter. Men vänta lite…datumen stämmer ju inte överens med Karolinska Institutets SVK-period på Vårterminen? 

De flesta kurserna är 3 veckor långa och gick i mitt fall antingen 03/21/2022- 04/08/2022 eller 04/11/2022 - 04/29/2022. Du behöver läsa 12hp för att få tillräckligt med hp för examen (alltså 8 veckor). Jag hade min IST 03/25/2022. Hur löste sig detta? Jag mailade koordinatorerna för de kurser jag var intresserad av och fråga om man jag kunde förlänga deras kurs till 4 veckor och om jag kunde senarelägga kursen så att jag hann med IST i Sverige. Alla koordinatorer var väldigt hjälpsamma och snälla i sina mail även om majoriteten inte kunde justera om start och slut-datum.

När du fått kontakt med en koordinator, sett till att datumen stämmer väl överens med ditt schema i Sverige och att du får tillräckligt med hp för examen så är det dags att skicka in din färdiga ansökan (Visiting student application form). Som det står i formuläret ska ansökningen vara inne minst två månader innan kursstart. Sen är det bara att vänta på att bli accepterad.

Steg 3: Boka resa, boende och tagga till!

Grattis! Du är på andra sidan av UCLA/KI byråkratin. Nu är det dags att punga ut pengar och se till att du också kommer in i USA. Nedan följer en kort to do-list

• Sök ESTA så att det blir gjort (tar typ 15-30 min, du kan få problem om du exempelvis har medborgarskap i något land som USA är i konflikt med såsom Iran eller Afghanistan). Räcker det med ESTA? För mig och två andra i min klass som åkte till USA gick det bra med ESTA och vi behövde inte söka något Studentvisum…men det kan vara värt att snegla på detta steg från att du fått beskedet att du är nominerad.
• Boka flygbiljetter och leta efter boende (mer om boende snart)
• Sök SVK-kurs på 3hp (jag läste sexualmedicin, en kvällskurs som gick parallellt med HSM-kursen under T11. Innehöll några intressanta föreläsningar och en rolig hemuppgift där man skulle presentera och recensera en valfri artikel inom sexualmedicin)
• Beställ ett T-mobile kort (Ett kontantkort, kostar typ 500kr/månaden för obegränsat internet och telefonsamtal. Tar dock ungefär 48h att aktivera så bra om man sneglar på detta innan avresa så att man har “gratis” internet redan på LAs flygplats.) 
• Bestäm dig för hur du ska ta dig runt i LA, om du bestämmer dig för att inte hyra bil och liksom mig testa LAs ökända kollektivtrafik (det är möjligt om du bor relativt nära sjukhuset) så försök sätta dig in i det systemet. 
• Pausa abonnemang som går att pausa i Sverige
• Packa och gör massa långdragna förberedande kurser i journalföring som du får skickat till dig av kurskoordinatorn mitt under IST-stressen (detta var sista prövningen innan avresa).

Två dagar efter IST så stod jag trött, nervös och full av förväntan på LAX och pratade i telefon med mamman i min värdfamilj som skulle hämta upp mig på flygplatsen. Snart parkerade hon framför mig, öppna dörren och ropa “Welcome to LA, I bought In n Out for you Saloom!”. Helgen som följde så färdigställde jag de sista webbaserade kurserna, satt 2h i telefon med UCLAs helpdesk för att lösa varför jag inte fick tillgång till lösenordet som behövdes till journalsystemet Epic, aktiverade mitt kontantkort till mobilen, orienterade mig runt i närområdet (hängde på Venice Beach och Santa Monica) och undersökte hur jag på bästa sätt tog mig till UCLA campus. Buss tog ca 30-40 min och stannade en gång var 15e minut 4 min från där jag bodde. Metrobike (hyrcykel) tog 30 min och 1 nära döden upplevelse i LAs trafik. Jag köpte ett månadskort för kollektivtrafiken (ett så kallat tapcard)

Första dagen på Ronald Reagan inleddes med att jag gick upp till kurskoordinatorns kontor (exakt plats hade hon mailat till mig 3 dagar innan kursstart). Kurskoordinatorn tog mig till en plats där de fotade mig för ett student-ID som jag kunde öppna dörrar med. Därefter gick vi till klädautomaterna och jag fick ett eget skåp för den kommande månaden. Kurskoordinatorn höll i en liten rundvandring av sjukhuset och jag fick en pärm som bla innehöll mitt schema, olika EKG-fall, kliniska fall, urklipp ur läroböcker och bilder på alla överläkare med deras namn. Sedan var det dags för mig att möta överläkaren som hade främsta ansvar över kursen. Mer om detta möte under "Studier".

Första dagen på Cedars Sinai inleddes på liknande sätt som på Ronald Reagan. Även här fick jag en rundvandring av kurskoordinatorn innan jag mötte den som skulle vara min huvudhandledare för kursen. 

Min första kurs var en kurs i elektrofysiologi och kardiologi på Ronald Raegan Hospital. Alltså en kurs om hjärtrytm-rubbningar. Denna kurs var intensiv men så, så kul. De två första veckorna av kursen var jag ensam läkarstudent bland överläkare och specialister. En av överläkarna hade huvudansvaret över kursen, låt oss kalla honom Dr. O’Brien (ett alias). Typ det första han sa till mig när jag steg in på hans kontor var “Welcome! I see you brought the weather from Sweden! (det regnade) You have a patient in 20 minutes, here is his file. Let us do a quick tour around the hospital before he arrives, I want to introduce you to everyone!” Jag kom att uppskatta O´Brien mycket. Han var lite väl rak i sin kritik ibland och förväntade sig direkta och korrekta svar utan betänketid. Med det sagt märktes det att han brydde sig om sina studenters utveckling. Mitt avslutsamtal med honom efter rotationen var det mest givande samtal jag haft med en handledare under läkarprogrammet. De andra överläkarna och specialisterna var hjälpsamma, lättsamma och inkluderande när man visade nyfikenhet och en vilja att lära sig. 

En vanlig dag på Ronal Raegan: 

Varje morgon började med en föreläsning 08:00 i rondrummet för alla specialister. Redan första veckan höll jag i två av dessa föreläsningar. Efter ronden gick jag 2/5 dagar till “outpatient clinic” under förmiddagarna. På öppenvårdskliniken hade jag patienter med de olika överläkarna. Det liknade upplägget i Sverige där jag först pratade med patienten, konsultera överläkaren som sedan gick in med mig till patienten och avsluta mötet som jag därefter journalförde. På eftermiddagarna var det upp till mig vad jag ville göra. Detta innebar att jag kunde gå in på operationer som intresserade mig, främst kateterledda operationer (exempelvis ablationer, TAVR, pacemaker implantationer) men ibland kunde jag även smyga in på något intressant thoraxkirurgiskt ingrepp. Efter de första fyra dagarna kom jag underfund med att jag på morgonen bör fråga vem som var specialisten som skulle ronda inneliggande patienter för dagen. Sen tog jag dennas nummer och skickade iväg ett sms om att de gärna får vidarebefodra nya konsultärenden för inneliggande patienter till mig samt säga till när de ska ronda (vilket ofta var runt 17:00). Jag gjorde även samma sak till rondane ssk. På så sätt kunde jag träna på att ta anamnes, göra status, försöka tolka telemetri och EKG, fundera på behandling och sedan rapportera allt under ronden. Efter mina första två veckor hade jag blivit något bättre på EKGn, förstått lite mer av hjärtats elektriska banor, tröttnat på pacemakerimplantationer men fastnat för ablationer (det är typ som en skattjakt efter elektriska extrabanor i hjärtat med EKG som din kompass, så coolt). Efter andra veckan kom två andra utbytesstudenter, en från Brasilien och en från Thailand. Det var skönt att dela upplevelserna under kursen med två andra elever. Med det sagt var det en lyx att få gå runt som ensam student bland så många kompetenta människor de första två veckorna. 

Min andra kurs var i Medicinsk Genetik på Cedars Sinai Medical Center i Beverly Hills. Efter att ha blivit van vid tempot från kardiologi-kursen var detta inte riktigt rätt kurs för mig. Jag följde med min handledare (en överläkare i Medicinsk Genetik) på hans patientmöten som framförallt var öppenvårdspatienter. Varje möte bestod av anamnestagning i typ 1 -2 timmar. Förberedelserna inför patientmötet tog även tid vilket gjorde att min handledare hade ungefär 8-10 patienter i veckan. Jag fixade journalsystemet Epic på min privata laptop och på så sätt kunde jag göra det förberedande arbete för nya patienter på distans. Förarbetet var förvisso ett ganska intressant detektivarbete men jag fastnade aldrig för syndromdiagnostik. Under denna kurs fick jag dock gå på flera bra föreläsningar som hölls för alla läkarstudenter på pediatrikplaceringar på Cedars Sinai hospital. 

Trots förarbete och långa patientmöten så hade jag mycket fritid under min andra månad. Lite av denna tiden spenderas åt att lära mig ekokardiografi med en radiolog jag lärde känna min näst sista dag på Ronald Reagan hospital under kardiologi-kursen. Han var en fena på ekokardiografi och väldigt pedagogisk, jag gick med honom två av mina lediga förmiddagar under Medicinsk Genetik- kursen. Resten av fritiden spenderas på utflykter, museum och med vänner (både gamla som kom på besök men även nya jag fått på plats). 

Skillnader/Likheter i utbildningen:

Tillgodoräknande vid KI gick trögt. Jag skickade in alla nödvändiga papper 31 Mars och blev godkänd 22-07-11. Allt behövdes skickas in via post och även om jag i samband med att jag posta alla papper etablerade en mailkontakt så fick jag inget svar eller bekräftelse på att de mottagit mina papper förrän i Juli. Det var frustrerande!

Språk:

Ensam i LA

Jag åkte somsagt på utbytet ensam. När jag insåg att jag också var den enda studenten på min första kurs drabbades jag av lite panik. Jag hade förvisso trevliga specialister att äta lunch med och en snäll värdfamilj men jag hade förväntat mig att lära känna studenter på UCLA. Som tur var skulle en vän till mig som tidigare studerat på UCLA komma på besök redan första helgen. I slutändan lärde jag även känna flera nya personer, både läkarstudenter på UCLA, utbytesstudenter och en hel del konst/film-studenter på UCLA. En av läkarstudenterna planerar att komma på besök i vinter och en av konststudenterna ska komma nästa vecka till mig på besök. Så sammanfattningsvis, det går att åka ensam utan att bli helt ensam. Det krävs dock eget initiativ för att hitta ett nytt socialt sammanhang. När jag kom till UCLA hade de flesta läkarstudenter inläsningsperiod och när man studerar kliniska terminer på UCLA är man inte riktigt med i livet på UCLA-campus. Detta resultera i att jag var mer utåtriktad och sällskapssökande än vad jag är i Sverige och efter 2 veckor kände jag mig mycket mer "hemma" socialt. Att resa ensam var stundtals lite utmattande men jag blev ändå taggad på att göra det igen!

UCLA-Campus

UCLA campus är verkligen fint och det händer hela tiden saker här, Dock är eleverna som är aktiva runt 18-22 år gamla. Jag kände ganska snabbt att studentkulturen inte riktigt var för något för mig. Med det sagt gick jag på flera häftiga konst och film-utställningar som anordnades av UCLA studenter. Jag skaffade även ett medlemskap på UCLA recreational center, det kostade 300kr och då fick jag full tillgång till simbassänger, badmintonbanor, ett gym och klätterväggar (som dock var under konstruktion). 

Los Angeles

Det finns hela tiden saker att göra/se i Los Angeles. Jag blev nästan överväldigad av min egna vilja att utforska staden. Nedan följer en lista över några saker som jag rekommenderar: 

- The Getty center: En helt fantastisk byggnad från 90-talet som innehåller oljemiljardären Paul Gettys konstsamling. Belägen på ett berg i Brentwood, härifrån får man en fantastisk vy av LA. Jag var här vid 2 tillfällen under mitt utbyte.

- The Getty Villa: En avbildning av ett romerskt hus som innehåller Paul Gettys antika samlingar. Beläget i Malibu. Här hålls även teaterföreställningar ibland

- LACMA: Innehåller modern konst, från typ 1920-talet och framåt. Ligger i Beverly Hills

- Hollywood och walk of fame...kanske ändå ett måste

- Hiking: Griffith Observatory och Hollywood-skylten. Bra platser för att få en mäktig utsiktsvy. Jag föredrog Griffith Observatory framför Hollywood-skylten  

- Rooftop barer: Återigen tips för att få en bra vy över staden. I downtown LA är det fullt av dem, i west Hollywood med.

- Grand central market: Typ ett stort foodcourt beläget i Downtown LA. 

- Besök olika Farmers Markets: Små marknader som hålls på söndagar. 

- Om du vill vara nära vattnet, känna av surfkulturen: Santa Monica, Abbot Kinney, Venice Beach, Venice Canals, Malibu, Åka på utflykter längst med Pacific coast highway 

Längre utflykter (San Francisco)

Efter två månader i Los Angeles och en vecka i San Francisco var det dags att åka hem. Det skulle faktiskt bli lite skönt, jag kände mig färdig med att konstant "uppleva och upptäcka". Jag saknade mitt egna hem, mina vänner, min familj och en tråkigare vardag med rutiner. Dessutom hade jag börjat tagga till för examensceremonin och mitt stundande underläkarvikariat på Danderyds Sjukhus. 

När jag kom tillbaka till klassen för examensceremonin kändes det som det gått minst ett år sen jag senast träffa alla och när folk frågade hur jag hade haft det kunde jag bara få fram ett litet "bra!", om jag försökte utveckla det vällde det istället fram ett kaosartat och osammanhängande flöde av berättelser. Inom mig kände jag mig dock så lyckligt lottad som fått vara med om detta utbyte. Även om jag var trött så kände jag mig inspirerad. Inte minst var passionen och hängivenheten som de läkare jag mötte hade för sitt yrke inspirerande. Det fick mig att upphöja min egna examen och mitt kommande yrkesliv. Efter detta utbyte kände jag mig även mer självständig och modig. Att kastas in i klinisk verksamhet i ett nytt land med ett nytt journalsystem och på ett annat språk gjorde att jag hade blivit lite mer bekväm med att ibland vara obekväm. Även av livet utanför skolan drog jag liknande lärdom. Los Angeles är inte min plats på jorden men jag är väldigt glad för att få ha uppleva den staden. 

Om du har blivit nominerad så rekommenderar jag dig starkt att ta chansen. Jag hoppas att min personliga reseberättelse är inspirerande och till någon hjälp. Du som läser kan även höra av dig via mail/facebook!