När det kommer till Bolognas utbildningssystem skiljer sig upplägget från KI. Terminen börjar och slutar senare, vilket var en fördel eftersom vi hade arbets- och organisationspsykologi 2 de första veckorna av termin 6. Det gjorde att vi inte missade något viktigt varken hemma i Sverige eller i Bologna. Dessutom var det luftigt i schemat, andra halvan av maj var vi lediga eftersom kurserna hade tagit slut och tanken var att man skulle tentaplugga. I vårt fall hade vi bara en tenta i början av juni, resten var tentor/inlämningsuppgifter i samband med avslutad kurs.
Vi hade möjlighet till hybrid, alltså att vi kunde välja om man ville vara på plats eller på Teams. Det var jätteskönt att ha det valet, och jag märkte inte några svårigheter när man satt hemifrån då de hade koll på chatten och engagerade oss på andra sätt.
Lärarna och eleverna hade en mer formell relation med varandra. Man kallade lärarna för "professor" + deras efternamn. En rolig grej som hände efter första lektionen var att jag och Emelie började klappa när föreläsaren var klar, det var tydligen ingenting de brukade göra... haha
Plattformen "Virtuale" var deras motsvarighet till Canvas. Där fanns allt material man behövde såsom litteratur, handouts, länkar osv. "Studenti Online" användes när man skulle registrera sig för tentorna, beställa busskort, ladda upp Learning Agreement och se kursbetygen.
Den absolut största och mest påtagliga skillnaden mellan KI och Unibo var rasterna. De kunde hålla på i flera timmar utan rast. Jag som är ganska fyrkantig av mig och gillar struktur tyckte att det var jättejobbigt, dels för att man inte kunde förbereda sig mentalt på när rasten skulle komma men också för att koncentrationen försämrades när föreläsningarna pågick så länge.