Scovia Mbalinda, barnmorska och lärare på Nursing department, Mulago sjukhus, även doktorand och tidigare utbyteslärare på barnmorskeprogrammet på KI var både AH och min kontaktperson (AH åkte veckan innan mig till Kampala för utvärdering av Linneus Palme programmet). AH och jag hade därför tillsammans via e-post tagit kontakt med Scovia som hjälpte oss med de kontakter vi behövde och även för att boka tid för undervisning för studenterna på Nursing Department.

Scovia var även den person som tog emot oss. Den dag jag skulle undervisa träffade jag även Dr Rut som är rektor på skolan och både Scovia och Dr Rut var mycket välkomnande och glada över att vi var där och även mycket intresserade av ämnet. AH var med som iakttagare och behjälplig med att föra anteckningar under diskussionerna. Studenterna var på plats och förberedda när vi kom till klassrummet och jag hade tillgång till en projektor och blädderblock. En av studenterna var ”ordningsvakt” i klassen och var mycket behjälplig bland annat när strömmen försvann mitt i undervisningen.

AH som var på plats veckan innan hade haft kontakt med sekreteraren på etisk kommitté för att få datum och tid bekräftad. Även etisk kommitté var mycket välkomnande och förberedda när vi kom och vi bjöds på kaffe med tilltugg efter presentationen.

AH hade också tagit kontakt med en av våra medarbetare i forskningsplanen, Dr Peter Waiswa, läkare och postdoc på IHCAR. Peter tog emot oss i sitt rum på Mulago sjukhus. Peter hade avsatt tid för oss och vi fick tillsammans tid för att diskutera frågor kring det praktiska förfarandet i studien samt lämplig förlossningsklinik.

Vi bodde på Fairway hotel i Kampala som är belägget med gångavstånd både till Mulago sjukhus och Makerere universitetet där undervisning och möten ägde rum. Jag bokade hotellet via deras hemsida. Hotellet hade vi fått tips om av andra utbyteslärare och de kontakter vi hade på Mulago. Hotellet hade bra standard, god frukost som ingick i priset och var prisvärt (105US$/natt för enkelrum). De totala kostnaderna i Uganda inklusive vaccination, malariatabletter, visa, taxiresor, fältstudiebesök på Iganga hospital 20km utanför Kampala med bil, chaufför och bensin täckte den summa som av det tilldelade stipendiet. 

Undervisningen var på engelska vilket inte var några problem då det officiella språket i Uganda är engelska. Då jag bott i Uganda periodvis under 1992 – 1997 så var kulturen bekant för mig och det kändes väldigt roligt att komma tillbaka efter så många år. Av det jag hann se så var mycket annorlunda. Många fler byggnader har tillkommit samt riktigt höga byggnader, det har skett en enorm ökning av trafiken och dessvärre också föroreningar i luften speciellt i Kampala. Kampala är en väldig befolkad stad och med mycket snabb trafik, det tar lång tid att ta sig över en gata, det gäller att springa fort och det sker otroligt mycket trafikolyckor, speciellt med motorcyklar som används som taxi.  Inkomsten under dessa år har ökat för familjerna men inte är inte jämt fördelat, det är fortfarande mycket fattigdom. Kampala är annars en härlig stad med vackra omgivningar och full av liv. 

Under workshopen hoppades jag få fram just kulturskillnaderna i synen på amning och vården av det nyfödda barnet. Några exempel: Intresse hos studenterna var mycket stort att få ta del av kunskapen om amning samt hud mot hud kontaktens effekter första timmen. Attityden till amning verkar vara genomgående väldigt positivt i samhället i stort, det var ingen diskussion om att det inte skulle vara bra. Det betonades att amning var främst bra för anknytningen och barnets hälsa men man visste inte riktigt varför och inte heller vilka sjukdomar amningen minskar risken för och inte heller hur kostnader för samhället påverkas av att amningen minskar. Till skillnad mot Sverige där amning är ett laddat och mycket känsligt samtalsämne och hälsoeffekterna av amning är en het fråga och ifrågasätts mycket. Däremot förkommer inte heller diskussioner i Sverige om de hälsoekonomiska aspekterna.

Något som jag snabbt såg när jag kom till Kampala denna gång, främst i Kampala och Entebbe var att det var så få mammor som bar sina spädbarn på ryggen vilket var och varannan mamma gjorde då jag var där tidigare. I workshopen framkom bland annat att många mödrar arbetar utanför hemmet och har inte spädbarnen med sig på ryggen som de tidigare hade. Studenterna uttryckte att ”kvinnorna idag vill var som moderna kvinnor och moderna kvinnor bär inte sina barn på ryggen”. Det framkom också att statsanställda kvinnor har 3 månaders ledighet men ofta passar kvinnorna då på att arbeta med annat under den tiden för att dryga ut inkomsten. I diskussionerna togs även upp att de socioekonomiska faktorerna har stor betydelse för dessa frågor. Detta är ett annat viktigt och intressant område att studera; hur kvinnorna påverkas av höginkomstländernas kvinnor beträffande amning och vården av barnet via reklam, TV, tidningar eller annat?

Eftersom jag bara var där en vecka gick ”fritid” åt till att förbereda workshopen, besöket på Iganga Hospital och mötet med etisk kommitté. Däremellan var det mest promenader i Kampala och dess omgivningar, det är att ta sig fram med minibussar för en liten kostnad. Vid besöket på Iganda hospital stannade vi till i Jinga där Vita Nilen mynnar ut och där hade vi ett par härliga timmar vid Nilen. Vi fick vi också möjlighet att bjuda vår kontaktperson på lunch samt utvärdera veckan (det var sista dagen som vi var där) och diskutera hur skolan kan använda de kunskaper vi hade med oss.

Tyckte att det kändes väldigt viktigt att få ta del av studenternas, inställning, attityder och kunskaper för att lättare kunna undervisa utifrån behovet och med respekt för kulturen samt även få ta del och kunna uppmuntra allt som är bra och även själv få ta lärdom av det. 

Vi var en dag på fältstudier på förlossningsavdelningen på Iganga sjukhus för att få ta del av hur barnmorskorna vårdade barnet första timmen efter förlossningen samt arbetade med amning. Vi fick där möjlighet att diskussioner dessa frågor och även delge delar av den kunskap jag presenterat under workshopen. Vi diskuterade också med chefen för avdelningen om detta sjukhus kunde vara en fortsatt kontakt för samarbete kring studien. Vi fick också veta via vår kontaktperson att det finns ett till sjukhus som hon pratat med ca 20 km utanför Kampala som är intresserat av studien men tyvärr hade hann vi inte att åka dit denna gång.

Som nämnts ovan så hade vi ett möte med en av medarbetarna i studien där vi diskuterade upplägget av studien mm. samt att vi träffade etisk kommitté där vi presenterade studien. På mötet med etisk kommitté fick vi bra ”feed back”. Vi fick flera värdefull frågor som diskuterades och som både kan förtydliga och förbättra forskningsplanen. Det var intressant att få se hur etisk kommitté arbetar på Makerere universitet.

Bakgrunden till resan är att jag tillsammans med Anna Hjelmstedt (AH) var handledare för en av magisterstudenterna i barnmorskeprogrammet. Studenten var utbytesstudent med Makerere Universitet under hösten 2012 och skrev sitt magisterarbete där.  Magisterarbetet blev en forskningsplan och en etiska ansökan med syfte att implementera oavbruten hud-mot-hud kontakt mellan mamman och barnet första timmen efter förlossningen. Det extra lärarutbytet blev då en möjlighet för mig att åka till Uganda för att undervisa samt träffa studenter och lärare på Makerere universitetet och få ta del av deras erfarenheter och kunskaper i ämnet. Jag fick en veckas tjänstledighet från Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset för att genomföra detta.

Innan resan var det bra att hinna tänka igenom vilket material som var bra att använda i undervisningen och om möjligt också ta med kopior på material att delge samt gå igenom länkar studenterna kan läsa vidare på, då de flesta studenter visste jag hade tillgång till nätet. 

Tänkte också att utbytet skulle kunna ge en möjlighet till att förbereda forskningsplanen och därmed ge en öppning till fortsatt samarbete med Makerere universitet.  På Makerere universitet presenteras etiska ansökningar muntligt för kommittén och det vore ett bra tillfälle om det samtidigt gick att ordna en tid för detta när jag var där. Samtidigt vore det också värdefullt om vi skulle kunna höra oss för om en lämplig förlossningsklinik där vi eventuellt skulle kunna genomföra forskningsplanen.

Flygbiljett bokade jag med Etiopien Airlines som brukar ha bra pris och bra förbindelser. Gula feber är den enda vaccinationen som krävs för besök i Uganda.  Malariatabletter rekommenderas att äta. Visa för vistelse i Uganda kan köpas på flygplatsen i Entebbe för 50 US$.

Den största behållning förutom att få vara i Uganda var diskussionerna på Workshopen, att få ta del av studenternas erfarenheter, attityder och kunskaper samt att på utvärderingen få ta del av hur de uppfattat workshopen och hur de vill använda kunskaperna. Eftersom jag är intresserad av amning i andra kulturer så bidrar också workshopen med material i undervisningen på barnmorskeprogrammet där ett av innehållet i amningsundervisningen är just amning i andra kulturer. Besöket på Iganga var också intressant och jag hoppas vi får möjligheter att genomföra studien i Uganda och jag tror då att det som framkom från workshopen blir en hjälp för att kunna implementera den nya vårdrutinen.

Jag valde att ha en workshop för att kunna utgå från studenternas erfarenheter, kunskaper och behov samt att också få öka förståelsen för mammornas och personalens attityder till amning och vården av barnet först timmen efter förlossningen. Tyckte också det var bra att utifrån vad som framkom i diskussionerna sprida det som inte kommit upp om senaste forskningen kring amningens fördelar för barnet, mamman och samhället och effekter av tidig hud-mot-hudkontakt. Amningsfrekvensen i Uganda sjunker och att försöka förstå och diskutera vad som kan ligga bakom de sjuknande siffrorna är värdefullt. Deltagarna var 16 erfarna barnmorskor som går magisterprogrammet. Alla utom 2 studenter kom från Uganda, en student var från Tanzania och en student från Kongo vilket var en tillgång för diskussionerna.

Innehållet i workshopen bestod av diskussioner och presentation av dem samt undervisning. För varje diskussionstillfälle hade jag skrivit ner 4-5 frågor som studenterna skulle diskutera. Grupperna fick sedan skriva ner det som diskuterats och presentera för de andra grupperna vilken i sin tur gav ytterligare diskussioner. Istället för redovisning fick grupperna skriva ner hur de kommer använda det som framkommit i workshopen i framtiden. Resultatet av allt detta finns nedskrivet.

Upplägget av workshopen:

9.00 - 12.00 am

-Group discussions about breastfeeding in Uganda

-Presentation of latest research about the effects of breastfeeding

12.00 - 01.00 pm Lunch break

01.00 - 04.00 pm

-Magical Hour; a film about uninterrupted save skin-to-skin contact between mothers and infants immediately after birth

-Group discussion about the film

-Presentation of latest research about skin to skin the first hour

- Presentation of materials and useful links

http://www.unicef.org.uk/Documents/Baby_Friendly/Research/baby_friendly_evidence_rationale.pdf http://www.unicef.org.uk/Documents/Baby_Friendly/Guidance/Baby_Friendly_guidance_2012.pdf

-Evaluation of the workshop

Workshopen pågick i 6 timmar. Vi hade också diskussioner med vår kontaktperson och en annan lärare om innehållet i workshopen och om hur de kan arbeta vidare med dessa frågor. Se även verksamhet.