Jag valde Université Joseph Fourier i Grenoble som andra val efter Lausanne, av två anledningar. Jag ville åka till en fransktalande stad och vara nära Alperna. Det var ungefär det jag visste om Grenoble när jag fick veta att jag blivit accepterad en plats. Trots att det krävdes en del planering innan jag lyckades få ihop rätt kurser, var det helt klart värt ansträngningen. Uppgifter kring vad UFJ kräver för att man ska få börja sina kliniska placeringar får man i informationsbrevet från den franska koordinatorn. Vaccinationsdokument (inkl BVC vaccinationer, vilket inte var det lättaste att få ordning på eftersom jag inte hade kvar mitt BVC-kort) och lungröntgen ska ordnas, gärna i god tid innan avresan.

Resfebern infann sig när jag väl stod med mina väskor och 10 kg övervikt på Arlanda och tanken slog mig – vad har jag gett mig in på?

Jag landade i Genève i slutet av augusti och tog tåget till Grenoble. Jag hade en dryg vecka innan första kursen skulle börja och mitt första möte med den internationella studenthandläggaren vid medicinska fakulteten. Det för att tillsammans med två vänner njuta av slutet på sommarlovet och vandra i alperna i kring Grenoble. Men annars räcker det att man är där dagen innan man ska träffa studenthandläggaren. Mötet, som upptog större delen av dagen, innebar ett oändligt kopierande och signerande av dokument, en snabb hälsoundersökning och uppvisande av alla vaccinationsintyg, försäkringspapper, och dokument från KI. Hon kommer att försöka få dig att täckna ytterligare försäkringar, men Kammarkollegiet täcker allt. All vidare information om kurserna och dess placeringar fås vid detta möte. Dagen därpå började min "stage" (kliniska placering) på ÖNH-kliniken. Som Erasmus student blev man även mottagen av "Pôle International Médecine", som guidar runt på sjukhusets campus och arrangerar trevliga aktiviteter. 

Med CSNs utlandsbidrag/lån och ett Erasmusstipendium på 7 000 kr, hålls ekonomin i schack. Livsmedel är generellt billigare än i Sverige. Lunch kan antingen ätas på sjukhusets restaurang (Self - be studiekoordinatorn om ett kort)  eller någon av universitetsrestaurangerna vid sjukhuset eller på campus, för en billig penning. De största utgifterna är hyran och resor/aktiviteter. Ett franskt bankkonto är nödvändigt för att kunna ansöka om bostadsbidraget CAF, vilket reducerar hyran betydligt. En cykel är ett måste! Métro Vélo (vid la gare eller campus) hyr ut bra standardcyklar från 1 dag till flera månader. 3 mån för 35€. Ett annat alternativ är att bygga sin egen cykel hos "un p'tit velo dans la tete".

Boendeletandet hann knappt börja innan jag fick nys om lägenheten en yngrekursare hyrt föregående termin, som till min förvåning stod ledig lagom till min ankomst. Den vanligaste och enklaste boendeformen är så kallade ”colocation”, dvs att 2-6 personer delar på lägenheten/huset med separata sovrum och resten gemensamt. Något som är att rekommendera är att söka colocation med fransktalande studenter, för att få ett naturligt tillfälle till att berika språket. Jag fick således tag på denna tvåa på 62 kvm med såväl tvättmaskin (annars är det tvättomater som gäller!), balkong och TV. Hyran var något högre än genomsnittet, men standarden var ojämförbar med de studentrum som universiteten tillhandahåller. Boendestandarden i Frankrike är avsevärt lägre än vad vi är vana vid. Min månadshyra inkl såväl bredband, el och vatten låg på 470€. Många av Erasmusstudenterna på läkarprogrammet bodde i Residence La Tronche, 5 min från sjukhuset. Om man känner sig lockad av korridorsrum på föga 10 kvm, med delad WC, dusch och kök (två kokplattor och en diskho, utan kyl/frys) är detta ett billigt alternativ, men något jag är väldigt glad att jag slapp. I övrigt kan jag rekommendera att bo i île Verte eller kring Parc Paul Mistral, trevliga områden med bra spårvagnskommunikationer.

Universitetssjukhuset i Grenoble heter Hôpital A Michallon och ligger i La Tronche. Den medicinska fakulteten ligger inom Université Joseph Fourier (UJF). 4e, 5e och 6e årsstudenter kallas ”externes” och har en viktig funktion på avdelningarna, eftersom de sköter stor del av de administrativa kring patienterna, och är därtill avlönade. De franska läkarstudenterna gör kliniska placeringar så kallade ”stages” om tre månader vardera och roterar efter olika scheman, med klinisk tjänstgöring på förmiddagarna samt jourpass på lördagar. Generellt hålls föreläsningar på måndag och onsdag eftermiddag. De läser kurser enligt ”pôles”, och gör inte kliniska placeringar inom alla områden. Föreläsningarna inom de olika kurserna går parallellt, så det kan bli en aning rörigt att hitta rätt föreläsning, vilket gjorde att jag fokuserade mer på att vara på sjukhuset. Jag ägnade företrädesvis den tiden åt självstudier. Jag upplevde genomgående ett mycket vänligt bemötande från de franska läkarstudenterna och läkarna, som Erasmusstudent. Det märktes även att klinikerna var vana vid att ha utbytesstudenter. Den första veckan på respektive placering innebar en uppsjö av till en början obegripliga förkortningar och specialistuttryck, men det är inget att stressa upp sig över för man kommer snabbt in i språket. Det talas i regel enbart franska. Journalerna är handskrivna (förutom på psyk och operation), vilket var ganska besvärligt emellanåt eftersom det var svårt att tyda slarviga handstilar. Det som är bra att gå på att ARCs och Objectifs de pôle, som inte nödvändigtvis stämmer schemamässigt med den placeringen man gör, utan följer ett separat schema. Under varje placering förväntas man göra en Observation Pédagogique, vilket är en fallpresentation, som presenteras för ansvarig läkare. För Erasmusstudenter finns egentligen inget krav på detta men är uppskattat och betygsgrundande.

Något som är ganska framträdande är fransmännens brist på engelskkunskaper, så räkna inte med att ta dig fram på engelska. Det går att anmäla sig till en 1-2 v språkkurs innan terminsstart via CEUF/Université Stendhal, som man får bekosta själv. Personligen hade jag inget intresse av det, i och med att jag kände mig relativt trygg med min franska bas efter 12 år i Franska Skolan. CEUF erbjuder däremot gratis kvällskurser, som börjar en bit in på terminen. Efter en första lektion var det dock inte grammatik eller nyhetsartiklar jag hade behov av. Första veckorna är generellt tuffa, eftersom allt är nytt och det tar några dagar att komma in i kulturen. 

För skid-/snowboardåkare, klättrare, bergsvandrare, cyklister och allmänt sportintresserade är Grenoble den ultimata universitetsstaden, i och med dess läge i centrala alpmassiv. Universitetet (på campus) har en idrottsförening med diverse olika sporter, allt från vattenpolo till klättring. EGUG (école de glisse des universités de grenoble) är studenternas skidförening, som medför rabatterade liftkort, gratis lektioner på alla nivåer, och bra priser på transporter till skidstationerna i närheten; Les Deux Alpes, Les 7 Laux, Chamrousse och St Pierre de Chartreuse.

Med ett optimalt läge, gränsande till Schweiz och Italien finns alla möjligheter att resa iväg under helgerna. Jag var bl a i Lyon, Paris, Fréjus, Nice, Menton och Turin.

Organisationen IntEGre som är för alla Erasmus studenter från alla universiteten är flitig på att ordna en rad utflykter och barrundor, en bra början för att träffa studenter från de andra fakulteterna. 

Jag åkte till Grenoble som ett oskrivet blad, i och med att jag inte kände till staden tidigare, men kan nu efter fyra månader medge att det är den överlägset bästa upplevelsen jag varit med om. Det jag kan rekommendera är att göra utbytet här på vårterminen, i och med att skidsäsongen är synd att gå miste om, vilket jag till en del gjorde.

Om du är mer nyfiken på hur livet var under utbytet i Frankrike kan du läsa min blogg: http://kansjalv.tumblr.com/