Reserapport - KI-student
Lärosäte: Mount Sinai School of Medicine
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 10/11

Innan avresa

Av de länder som det finns möjlighet att söka utbyte till var USA det som intresserade mig allra mest. Bilden av det amerikanska systemet når oss i Sverige på flera olika sätt och jag var nyfiken på hur det verkligen är. Bland städerna var valet av New York inte svårt. Det är ju städernas stad! 

Att det fanns ett utbyte till New York hade jag vetat länge. När det var dags att söka fick jag veta att det finns två olika universitet att välja mellan, men valde då det som ligger på Manhattan, Mount Sinai, eftersom det verkade lättast att ta sig till. I efterhand har jag förstått att det kan vara lättare att få vilken kurs man vill om man istället väljer Albert Einstein i the Bronx. Det var en hel del pappersarbete för att samla ihop en komplett ansökan till Mount Sinai, men informationen om vad som behövs finns på hemsidan, mer eller mindre lättförståeligt. Att det är så många olika dokument som krävs gör att man gärna skjuter upp det hela, eller det gjorde jag i alla fall och fick inte in min ansökan förrän i september när jag skulle börja i mars. Man rekommenderas att ansöka 8-9 månader i förväg. Det gjorde att jag bannade mig själv när jag inte fick alls vad jag sökt på det första acceptance-brevet som kom i december. Nu tror jag att det kanske inte hade spelat så stor roll i alla fall, eftersom man sällan får sina första-handsval, även om man ansöker tidigare. I flera olika texter som denna hade studievägledaren på Mount Sinai framställts som rätt så svår att ha och göra med, så jag tog upp kampen med henne redan i december och lyckades till slut i februari få till ett byte av åtminstone halva min studietid, 4 av 8 veckor. Att byta när man väl är framme är inget alternativ!

Att få alla papper som behövs till visum visade sig också vara en krävande historia. I tur och ordning fungerar det så att man 1. Blir nominerad av KI 2. Skickar in en ansökan til värduniversitetet med bl.a. information om olika vaccinationer, varav man kan ha behövt ta nya sprutor för att få komplett 3. Man får ett Letter of Acceptance via mail 4. Man ansöker om I-20 från Mount Sinai, ett dokument som krävs för visum 5. Man ansöker om Letter of Eligibility till NY State Education department, inför vilket man ska ha gjort en online infektionskurs 5. Fyller i all information i en visumansökan online och bokar tid för intervju på ambassaden. 

Det som är irriterande med processen är att det bara är papper per post som gäller hela tiden, det går inte att faxa, det går inte att maila, bara snigelpost. Och har man då bråttom blir det en nagelbitare..!

Ankomst och registrering

Jag anlände till New York så sent som kvällen innan kursstart, vilket inte var några problem. Första dagen tas man emot av redan nämnda studievägledare, som visat sig vara minst sagt lynnig. Har man sina papper i ordning är hon trevlig, har man det inte är hon mindre trevlig. Vissa får en person att kontakta på respektive klinik, som man ska försöka hitta under dagen, andra får klara sig lite mer självständigt. Jag hade ett bokat möte med kursledaren för Kardiologi på eftermiddagen. Efter detta möte går man till International personnel för att visa upp sin I-20, så att man är registrerad som student under sin vistelse. Dagen fortsätter med en liten kurs i sekretess och ytterligare en i journalsystemet. 

Ekonomi

Vi hade tur som åkte till USA när dollarn var låg, så låg som 6,30. När man var van vid att multiplicera med 9-10, kändes allt plötsligt väldigt billigt när man tog reda på vad priset i kronor verkligen var. Vi hade också tur att efter en hel del research fått tag på en lägenhet med överkomlig hyra som vi delade på tre. Å andra sidan kan det vara svårt att vara sparsam när man vistas i New York... Det finns mycket som lockar, och det blir lätt så att man äter alla dagens mål ute. Det drar alltså gärna iväg, så man får räkna med att det kommer kosta mer än vad man tror. 

Boende

Mount Sinai erbjuder housing i nära anslutning till sjukhuset vilket är väldigt bekvämt. Jag tror att det oftast är del i lägenhet man får och det kostar ca 800 dollar per 4-veckorsperiod  och då tillkommer internetavgift och att man måste inhandla köksredskap och lakan vad jag förstår. Eftersom vi var 3 stycken som gärna ville dela, varav en skulle vara på Albert Einstein, gjorde vi en del research för att hitta en lägenhet på egen hand. Vi kunde inte ha haft mer tur med vår 2-bedroom apartment på Madison/109e som vi betalade 2500 dollar i månaden för. Den var fräsch, hade alla bekvämligheter och låg på gångavstånd till Mount Sinai, dessutom 1 kvarter från Central Park. Den hittade vi på www.sublet.com, efter att ha letat på alla möjliga sidor, bl.a. craigslist.com som vi tyckte var lite svårare att överblicka. Det är väldigt skönt att ha nära till skolan, och ska man leta eget boende vill man i alla fall bo i närheten av gröna subway-linjen. Den går också till the Bronx där Albert Einstein ligger. 

Studier allmänt

Som sistaårsstudent räknas man till samma gäng som amerikanska fjärdeårsstudenter som förväntas kunna fungera rätt så självständigt. Hur det blir i praktiken visade sig dock kunna variera betydligt från kurs till kurs, där vissa fick agera underläkare, och andra bara fick följa efter och observera. Som hemma beror nog en del av det på vilken inställning man själv har, hur mycket man är redo att engagera sig i arbetet och teamet. I USA ansöker man till residency programs som redan är inriktade mot specialitet efter medical school. Man kan träffa på interns, som gör sitt först år på residency, residents, som kommit till andra eller tredje året, fellows som är färdiga specialister och attendings, som är ansvariga överläkare. Hur undervisningsinriktade dessa är i det team man hamnar i påverkar kursens kvalité i allra högsta grad. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI
Kardiologi, Mount Sinai
Kursen var indelad i halva tiden på Cardiac critical care unit och halva tiden på Heart failure consult. Det fanns också stora möjligheter till att få titta runt på andra delar av verksamheten. Jag fick också hänga med på thoraxkirurgi en dag. På CCU började dagen 8.30 med rond där hela teamet var med. Just de veckorna som jag var där deltog inte studenterna särskilt mycket i arbetet, vilket visade sig bero en hel del på överläkaren. De veckor som följde var det nämligen en annan överläkare där som förväntade sig att studenterna skulle sköta patienter precis som interns. Istället brukade vi flyta runt där det hände något och lyssna på hjärtljud och jämföra med hjärtEKOn osv. Vår överläkare var väldigt undervisningsinriktad och lade ca en halvtimme per dag för att lyssna med oss, vilket var guld värt. Man har också möjlighet att delta vid klinikens konferenser som är upplagda för att undervisa de yngre kollegorna och studenterna. Är de förlagda under lunchtimmen ingår det dessutom ofta mat. Man hade också ett schemalagt seminarium per vecka och en EKG-lektion i veckan. 

Kirurgi, Bronx VA
Jag hade inte någonstans i min ansökan sökt denna kurs, men fick den till en början i 8 hela veckor. Som tur var kunde jag till slut byta bort halva tiden mot kardiologi, men risken att hamna här om man vill lära sig något gör att jag tycker att man ska akta sig för att skriva nämna "General Surgery" i sin ansökan. Sjukhuset i Bronx sköter patienter som på något sätt tjänstgjort i USAs försvar, vilket blir ett helt annat klientel än det på Mount Sinai. Det förekommer mycket sociala problem, missbruk och patient's delay, och det var väldigt intressant att få se. Kursen i sig lämnade tyvärr mycket att önska. Det verkade bara vara utländska studenter som skickas iväg på denna kurs i the Bronx, och en hel del dessutom. Vi var som mest 8 studenter där samtidigt. Här som på många andra ställen beror kursens kvalité mycket på teamet som råkar tjänstgöra just då. När jag var där fick jag intrycket av att de inte kunde bry sig mindre om vi överhuvudtaget var där. Istället sökte jag mig till en anestesiläkare, som var vänlig nog att låta mig vara hans kandidat och lära mig en hel del om narkos istället. Det som var bra om man ändå skulle vilja satsa på detta och hoppas på att teamet är bättre, är att man trots att det är en kirurgikurs inte behöver vara där före 7 på morgonen, man tar en shuttle-buss kl 6.30 från Mount Sinai, vilket är betydligt senare än de flesta kirurgistudenter i USA.

Språk och kultur

Man kommer snabbt in i språket eftersom det är engelska, även om en del uttryck är nya. Det värsta är väl alla dessa förkortningar som de gillar. Sjukhuskulturen är något mer hierarkisk i USA än hemma. En del labvärden har olika enheter och således också olika referensvärden, men det lär man sig också snabbt. 

Fritid och sociala aktivteter

Det finns alltid något att göra i New York, så man får se till att utnyttja sin fritid så mycket man bara kan. Det är bara att ge sig ut och utforska stadens olika delar, museum, parker, restauranger, uteställen, shopping m.m. newyork.timeout.com ger uppdaterad information om vad som är på gång. Man får inte missa att utnyttja Mount Sinais rabatter på utvalda sportevenemang och broadwayshower, se www.mssm.edu/recreation, utan vilka jag kanske inte hade kommit iväg på den där Rangersmatchen, eller musikalen. 
På båda mina kurser träffade jag både amerikanska och utländska studenter som jag sedan umgicks med även utanför skolan, vilket förstås var väldigt roligt. Bor man på Mount Sinai housing är det nog ännu lättare, så man behöver aldrig vara ensam. Om man längtar efter svenskt umgänge råder inte heller någon brist på sådant, man kan t.ex. ansluta sig till gruppen "Swedes in New York" på facebook. 

Sammanfattning

Har man möjlighet att åka på utbyte, finns det inget som helst anledning att tveka. Kan man åka till New York - ännu mindre! Utöver den fantastiska möjligheten att spendera två månader i denna  stad, var det så nyttigt att se hur sjukvård fungerar i ett annat land och man får ett helt nytt perspektiv på systemet där hemma, vad som är bra, och vad som skulle kunna göras bättre. Jag hade kanske väntat mig att lära mig mer rent medicinskt, men istället blev det insikten i det amerikanska systemet och kulturen som var mest givande.