Under deras ordinarie föreläsningar får de som regel en powerpoint presentation på engelska, även om föreläsningarn ges på thailändska. Även deras kurslitteratur är på engelska. 

Andra förberedelser (än de jag tidigare beskrivit) handlade om "vett och etikett" i Thailand. Jag hade inte varit där tidigare (inte heller i Asien) och ville därför läsa in mig på sådant som kunde vara bra att känna till för att undvika kulturella fadäser.
Några exempel: 
Val av kläder i undervisningssituationen. Som kvinna förväntas du bära knälång kjol eller klänning, inte långbyxor eller shorts. Blus eller tröja ska täcka axlarna. Gärna täckta skor (inga sandaler). 
Att hälsa med traditionell Wai (handflatorna ihop framför bröstet och en lätt bugning) uppskattades. Det finns regler för om, när, för vilka personer och i vilken ordning hälsningen ska utföras, men det fanns ett stort överseende med att jag som gäst inte hade full koll på detta...
Det visade sig också vara bra att ha lärt in några enkla vardagsfraser. Tyvärr var det oväntat många som inte var så bra på engelska.

Det här var mitt första lärarutbyte, men jag hoppas att det blir fler. Och jag skulle gärna åka tillbaka till BUU om tillfälle ges.

Det visade sig också vara riktigt bra att åka på egen hand. En fördel är att jag fick kontakt med människor jag antagligen inte hade pratat med annars, både på den fakultet jag besökte och på en annan fakultet. Så jag kan varmt rekommendera att åka själv.

Eftersom vi hade erfarenhet av respektive universitet och tagit del av varandras kurser kändes det som att vi kunde diskutera och jämföra våra olika undervisningsformer.
Bland annat pratade vi om hur undervisningen kan göras mer interaktiv. Vi diskuterade också våra olika upplägg kring laborationerna. En av de lärare som varit delaktig i min kurs på KI ville bland annat ändra sin planering och kompendier och låta MT-studenterna planera sina laborationer i större utsträckning än de gör nu.

Vi kommer att ha fortsatt kontakt, och om allt går enligt planerna kommer jag återigen att få en gästlärare till min kurs nästa höst.

I början av december i år kommer jag att berätta om mina erfarenheter av utbytet för kollegiet och förhoppningsvis inspirera andra till att åka på lärarutbyte.

Utbytet har också fått mig att fundera över min egen undervisning och de arbetsformer jag använder. Till exempel kommer jag att jobba vidare med att använda mig av problemformuleringar/ frågeställningar ännu mer än jag gör idag.
Jag kommer också att fundera på hur, när och om jag kan använda mig av flervalsfrågor vid skriftliga examinationer.

Utbytet var förlagt till fakulteten, Faculty of Allied Health Sciences, som är en del av Burapha University i Bangsaen, Chonburi.
Här arbetar ca 50 lärare/forskare med fyra olika programinriktningar; Medical Technology, Biomedical Sciences, Physical Therapy samt Anatomical Pathology. Dessutom har läkarstudenter en hel del laborationer här.

Huvuddelen av min undervisning var inom programmet Medical Technology (MT) vilket är det program som bäst motsvarar vår Biomedicinska analytikerutbildning. En stor skillnad är dock att deras utbildning är fyraårig till skillnad mot vårt treåriga program. En annan skillnad är också att studenterna här läser flera kurser parallellt istället för i block som våra studenter gör. 
Men i likhet med våra BMA-studenter varvas MT-studenternas teoretiska utbildning med praktisk och klinisk undervisning. Och det är framför allt i den kliniska undervisningen som studentutbytet sker. Som det ser ut idag är det svårt med utbyte mellan de teoretiska kurserna eftersom uppläggen är så olika mellan våra universitet.

Relationen mellan lärare och studenter är väldigt annorlunda jämfört med hemma. I Thailand är det generellt en mer hierarkisk struktur, vilket var märkbart på universitetet. Det var få studenter som vågade ifrågasätta och diskutera och det krävdes en hel del uppmuntran, både från mig och från deras lärare, för att bryta isen. Till viss del berodde det säkert på språket, men jag tror att strukturen var/är avgörande.

För att få igång studenterna avslutade jag varje föreläsning med att ha förberett några "problem" att lösa. Några av frågeställningarna kunde de jobba med under den sista lektionstiden och vi gick sedan igenom lösningen tillsammans. Andra frågeställningar lämnade vi till nästa föreläsningstillfälle. Jag försökte också stanna upp under föreläsningen och tillsammans med studenterna sammanfatta viktiga punkter jag gått igenom.

Under de veckor jag var där var studenternas dagar i stort sett upplagda på samma sätt. Dagen inleddes med en föreläsning på en till två timmar med en efterföljande laboration som hade anknytning till dagens föreläsning. 

Jag hade själv ansvar för fyra föreläsningar inom klinisk immunologi och klinisk virologi och delansvar för elva laborationer. 
Laborationerna varierade och jag blev vid varje labtillfälle tilldelad en labgrupp att handleda. Labundervisningen var inte enbart för MT-studenter utan inkluderade tre andra program; Anatomical Pathology, Biomedical Sciences och läkarstudenter.
De laborativa momenten bestod av agglutinations/precipitationstest (utförande och tolkning av olika snabbtester för kliniskt bruk), gramfärgning, antibiotikakänslighetstest och MIC-bestämning, immunokromatografi samt ELISA.

Förutom undervisningen blev jag ombedd  att konstruera examinationsfrågor i form av flervalsfrågor  till de föreläsningar jag haft, totalt 40 frågor med fem svarsalternativ till varje fråga.
Detta är något som jag inte är van vid eftersom jag i princip alltid jobbat med kortsvarsfrågor och/eller essäfrågor, men det är definitivt något jag kommer att jobba vidare med vid utformande av examinationer (tentor) hemma.