Jag var på lärarutbyte i 3 veckor på Fysioterapeutprogrammet vid Pravara university: College of Physiotherapy. Programmet är på 4 år (Bachelor of physiotherapy) och därefter 6 månaders " internship". Sedan fortsätter de flesta 2 år till för att erhålla en Master of physiotherapy. Vill man sedan disputera är det ytterligare 2 års studier till Doctor of Philosophy.
Den stora skillnaden mellan KI och Pravara universitetet när det gäller Fysioterapeutprogrammet är att utbildningen är direkt kopplad till patientvården och fysioterapin på sjukhuset i Loni som ligger i direkt anslutning. Undervisningen utgår i stor utsträckning från de patienter som studenterna träffar på sjukhuset, dvs teori och praktik är intimt förknippade. En annan skillnad är att det är master-studenterna som undervisar grundutbildningsstudenterna i stor utsträckning. Lärarna i Indien har stor auktoritet gentemot både patienter och studenter och är styrda av många olika regler och kontroller.
Jag undervisade både lärare och studenter om min forskning och gav exempel på både kvantitativa och kvalitativa studier som jag utfört. Därtill undervisade jag i kvalitativ forskningsmetod samt hur man finansierar forskning (ett önskemål från lärarna). Vidare höll jag i en akademisk debatt kring för och emot kvalitativ forskning inom fysioterapi samt introducerade metoden Pedagogisk cafe´. Denna metod uppskattades mycket och ett fokus vi hade var lärares stress vid Fysioterapeutprogrammet på Pravara universitetet. Rektorn tyckte att denna metod var så givande att han bad alla lärare använda sig av den i sina respektive ämnen och det startades omedelbart när jag var där och utvärderades också med mycket gott resultat.
Jag deltog i case-presentationer där lärarna ställde många och svåra frågor till studenterna samt i diskussioner kring examensarbeten och forskningsprojekt (master-studenter och doktorander).
Vidare deltog jag i fältstudier i ämnet socialmedicin där vi besökte olika primärvårdsenheter i bergen, flera timmars bilfärd från Loni. Vi besökte också en skola för syn och hörselskadade där fysioterapeuterna hade en viktig roll i de fysiska aktiviteter och lekar som barnen utövade. Vidare var vi på studiebesök på sockerfabriken i Loni där flera av patienterna kom ifrån.
Jag deltog också i stavgång och fysisk träning, något som lärare från KI har introducerat.