Ankomst och boende Vi blev hämtade av en chaufför för skolan KCN Kamuzu College of nursing and midwifery. Väl där gjordes en grovplanering av vår vistelse på Mrs Kamangas (rektor för skolan) kontor och vi fick träffa våra svenska Bm studenter som redan då hade varit på plats i 5 veckor för att skriva sin D-uppsats. Vi fick möjlighet att lämna vårt större bagage hos våra studenter för att ta en mindre väska med oss på morgonbussen till Blantyre morgonen efter. Biljetterna fick vi hjälp av KCNs chauförr att införskaffa. 135 Skr./person. Efter 4,5 tim i buss till Blantyre, fick vi rundvisning på Queen Elisabeth hospital.av en av lärarna på BM programmet. De har ca 14 000 födslar/år och förlossningen påminde som spiltor i ett stall.Nästkommande dag åkte vi på studiebesök på olika healthcenters, där kvinnor och barn erbjuds hälsokontroller, både under graviditet, förlossning samt under småbarnsåren, i form av vaccinationer. Det var alltid mycket människor som väntade i långa köer, men ändå tog sig barnmorskorna tid att visa runt oss. Med oss hade vi lärare från Blandtyre College of nursing and Midwifery. Vi besökte också neonatalen och "Kanguro-room" där små, prematurt födda barn vårdades hud mot hud med sina Mammor. I Blantyre bodde vi på ett Hostel. Där kunde vi säga till om vilka måltider som skulle förberedas innan.

Malawi är en gammal engelsk koloni, så engelska fungerade utmärkt, samt ett bra kroppsspråk!

Vår första lediga helg tog vi oss till Zomba Mountain -platau, ett berg i södra delen av Malawi, där vi tänkte vandra och rida, efter tips från våra Bm studenter. Underbart härligt.På Söndagen gick bussen åter till Lilongwe och förväntningar på starten av Bm studenternas VFU placering. Vårt tilltänkta RB&B boende uppnådde tyvärr inte våra förväntningar. Flåsande pit-bulls och en grön pool, så det boendet byttes snabbt till ett annat.Vi hittade ”hem” och lugnet i huset i Area 43 med en lugn trädgård och stort kök för egen matlagning.En Söndag gjorde vi en badutflykt till Salima, tillsammans med studenterna. Den orten ligger vid kusten på Lake Malawi, utanför Lilongwe. Det är den artrikaste sötvattenssjön i Afrika. Tyvärr finns där parasiten Bilhartia, så det blev poolbad, Malawivistelsen avslutades med en resa till Cape McClear och dagen efter båt till Mumbo Island i Lake Malawi för sol, bad snorkling och kajak sista helgen. Återhämtning och lite minisemester. Ett riktigt paradis.

Lärarutbytet var en mycket positiv och upplysande upplevelse, det som känns mindre bra är att tre veckor är lång tid för denna typen av uppdrag, samt att logistiken kring våra transporter och schema kunde vara bättre. Stort tack för möjligheten att få resa iväg.Ulrika Frisk. Barnmorska och AKA, BB Stockholm

Måndag 1/4 Planen var att får komma till Nurse Council och få våra tillstånd att arbeta och praktisera på Bwaila maternity hospital, men byråkratin i Malawi ville annat, så vi övade på praktisk tentamen med våra studenter på Scills.lab, på KCN. Sugklockeförlossning, skulderdystoci samt sätesförlossning stod på ”schemat”. Examinationen ägde rum 6/4 hemma i vårt Hostel i Lilongwe, då vi lånat hem dockor och bäcken från Scills lab.De praktiska momenten redovisades som de tidigare tränat på. De blev godkända! 2/4 Blev det istället tid för Nurse Council, tyvärr hade KCN glömt att berätta att passfoton behövdes, så ett stopp för besök hos id/passfotografen längs vägen.Det följdes av ett slags förhör av studenterna och oss om våra syften med vårt arbete, det var inte lämpligt att komma dit i för kort klädsel heller.. Onsdag 3/4 Klev vi äntligen in på Bwaila förlossning och fick börja jobba, Studenterna började 07:00 och åkte buss från skolan och vi blev hämtade ca 09:00 och skjutsade till sjukhuset av KCNs chaufförer, alltid med en viss misstro att komma fram i tid. Hårt arbete utfördes på förlossningen av oss och studenterna. Vi fick redan första veckan se mer i kategorin missbildningar, dåliga barnutfall, komplikationer för Mamman samt obstetrik som har mer att önska. Kvinnorna är fantastiska på att föda utan bekvämligheter som rinnande vatten, smärtlindring och känslomässigt stöd, där kände vi i allafall att vi kunde bidra mycket.Vi delade oftast upp oss i par, en student och en barnmorskelärare på en födande, med ett övergripande ansvar av den lokala barnmorskan som fö hade stor arbetasbelastning.

Varje år åker två barnmorskestudenter på 10 v utbyte utomlands på sin VFU. Det är en stor trygghet för studenterna, samt utvecklande och stimulerande för kursläraren/AKA att åka ner på lärarutbyte för att följa upp och examinera vissa färdigheter på plats. Förutom det fanns ett projekt på Bwaila maternityward 2018 om att uppmuntra och utbilda de födande kvinnorna och personal om upprätta förlossningställningar, som vi önskade följa upp och se hur utfallet blivit. Rekommenderade vaccinationer inför resan var: Hepatit, Gula febern (pga mellenlandning i Addis Abeba, Egypten.) Menigokockvaccin, Stelkramp, Kolera samt Tyfoid. Dessutom Malaria profylax. Visum ordnades på flygplatsen för en kostnad på 75 dollar.Jag hade samlat en stor väska med sjukhusmaterial från Stockholmsförlossningskliniker med bla sutureringsmaterial som gått ut i sterildatum samt fått KIWI sugklockor. Personalen på BB Stockholm bidrog med barnkläder och nysydda små babymössor.

Malawi kallas för "Heart of Africa" och detta stämmer väl. Vänligt folk, hjälpsamma och trevliga överlag. Vi har känt oss väl mottagna. Förlossningsavdelningen är underdimensionerad, dålig hygien, mycket som är trasigt och icke fungerande.Stort behov av medicinsk utrustning samt utbildade obstetriker och barnläkare.

Dagen efter 29/3 Undervisade vi tjugo barnmorskestudenter i upprätta födelsepositioner samt stöd under födandet.

Initialt i föreläsningsform sedan i praktisk träning på scills-lab, motsvarande vårt KTC, kliniskt träningscenter. 

Vår tredje Malawivecka hade jag möjlighet att genomföra praktisk sutureringtentamen för studenterna på VFU:n.

Att undervisa under "livesuturering" och identifiera anatomin i bäckenbotten är värdefullt och viktigt. Dock behövdes hjälp med belysning (ficklampa el telefon) och sutureringsmaterial som vi tagit med hemifrån. Lokalbedövningsförråden minskade nog kraftigt när vi var där, då vi unnande de födande  kvinnorna en bra lokalbedövning efter födseln, som alltid skedde utan smärtlindring.

Under utbytet undervisade vi i snitt 30 timmar/vecka, blandat teori och praktik, men framförallt kliniskt, under studenternas VFU.