Redan i högstadiet visste jag att jag någon gång i framtiden ville göra utbytesstudier. Eftersom det finns många möjligheter för det på KI var det bara en fråga om när och då utbildningen i sig är väldigt tidskrävande och det inte finns mycket tid över för resor passade det perfekt för mig att kombinera de två. Jag valde att resa till Berlin för att jag besökt staden flera gånger tidigare och verkligen fattat tycke för den. Jag ville även få chansen att förbättra min tyskakunskaper. Jag valde att resa under T9 eftersom det denna termin fanns möjlighet att läsa kurser i kombination med kliniska rotationer istället för enbart kliniska rotationer som under exempelvis T6-7 (intermedicin). Detta visade sig vara både lättare och svårare, det är viktigt att noga undersöka och planera exakt vilka moment man måste se till att kunna tillgodogöra sig för att inte behöva ta igen någon väl hemma igen.

Det är en hel del man måste ordna med när man anländer i Berlin och innan man får börja studierna. Jag reste två veckor innan terminen började. Jag hade letat boende från Sverige utan vidare framgång och började därför med att bo på ett hostel den första tiden. Jag hade fått väldigt lite information om allt som behövdes fixas och kände mig rätt förvirrad. Alla ERASMUS-studenter erbjuds en gratis intensiv 4-veckors tyska kurs innan terminsstart som jag inte hade möjlighet att läsa eftersom jag ville avklara så mycket av den svenska terminen som möjligt innan jag åkte. Jag rekommenderar starkt att man ändå läser den här kursen om man inte känner sig helt bekväm med tyska språket.

Mycket hade underlättats om jag hade vetat exakt vad, hur och i vilken ordning allt skulle göras.

Innan avresa och vid ankomst:

1. Anmäl dig till tyskakursen på Sprachzentrum Humboldt Universität redan hemifrån. Man gör att kunskapstest online vilket avgör vilken nivå man hamnar på. Länk för anmälan och information finns på charite.de och skickas med i välkomstbrevet från Charité.
2. Skicka efter sjukförsäkringskortet för EU från Försäkringskassan samt se till att få försäkringsintyget från Kis utbyteshandläggare.
3. Besök ERASMUS-handläggaren på Charité (Angelika Cernitori) i Campus Mitte (som endast har specifika besökstider) för att anmäla din ankomst och få inbetalningsuppgifter för skolavgiften. Avgiften kan betalas in via ett postkontor (mot en avgift) eller på en bank (om man öppnar ett bankkonto).
4. Anmäl den tyska bostadsadressen på ett Bürgeramt (medborgarkontor) så fort som möjligt (adresser finns på berlin.de) för att få ett intyg på att man är boende i Berlin. Helst ska den permanenta adressen registreras men har man inte hittat boende innan terminsstart går det att registrera t ex hostel-adressen. Ta med hyreskontrakt om ett sådant finns. Det går att boka tid på Bürgeramt för att slippa köa ett par timmar men de har även drop-in tider.
5. Immatrikulationen (registreringen) görs på Immatrikulationskontoret för utbytesstudenter i Campus Mitte (specifika besökstider). Registreringspapper från Angelika Cernitori, intyg från Bürgeramt, kvitto på inbetalning av skolavgift, försäkringsintyg och pass krävs. När allt är klart får man ett tillfälligt studentkort som gäller i kollektivtrafiken, det permanenta skickas hem.
6. Besök Betriebsarzt (finns på vissa av Campusen) för hälsoundersökning om du vistas på sjukhusen innan kursstart. Boka tid innan.

Vid hemresa:

1. Kontakta Erasmus-handläggaren, Angelika Cernitori, i god tid innan hemresa så att hon förbereder Transcript of Records om ett sådant behövs för tillgodoräkning.
2. Gå till kurssekreteraren för alla kurser och få Anwesenheitskarte (närvarokortet) påskrivet och stämplat. Även eventuellt Clinical Assessment Form och loggbok. Ju fler underskrifter och stämplar desto bättre!
3. Lämna in allt till Angelika Cernitori så att hon kan skriva ut Transcript of Records. När allt är klart får man pappret som behövs för att hämta ut Begrüβungsgeld.
4. Hämta ut Begrüβungsgeld i kassan på Humboldt Universität på Unter den Linden (specifika öppettider), glöm ej passet!
5. Sälj färdbeviset till lokaltrafiken om du kan, då det är giltigt t o m september (jag sålde för 60 euro).

Både att bo och leva i Berlin är billigare än i Stockholm och kan om man vill vara extremt billigt. Från CSN får man i princip lika mycket pengar som för Sverige, bara några hundralapper mer i månaden. Man kan även ta ett extralån för resekostnader från CSN på ca 3500 kr. Innan avresa utbetalades ERASMUS-stipendiet på 10 000 kr, resterande del av stipendiet utdelas efter utbytet och då reserapporten skickats in. Det går att söka många stipendier från olika fonder men det kan kräva mycket tid och energi och de flesta måste man söka lång tid i förväg.

Skolavgiften till Charité baseras på hur länge man läser vid universitetet. För 3 månader hamnade avgiften på ca 220 euro. I den ingår färdbeviset för kollektivtrafiken och en välkomstpeng på 150 euro, Begrüβungsgeld, som betalas ut innan hemresan.

Mat i mataffärer och på restaurang är betydligt billigare än i Stockholm. En kebab (Döner) kostar 1,50-2,50 euro och en huvudrätt i genomsnitt mellan 6-13 euro. Alkoholfri dryck är oproportionellt dyrt 2-4 euro medan all alkohol är billig, en öl 2-3 euro och ett glas vin 2-4 euro. Studentrestaurangen Mensa på Campus Mitte är extremt billig med stort utbud.

Shopping när det gäller kläder, skor och saker kostar ungefär lika mycket som i Sverige och utbudet är detsamma.

Trots att livet är billigare i Berlin gick det åt betydligt mycket mer pengar än vad jag beräknat, just för att jag ville uppleva och ta del av staden hela tiden. Alla utbytesstudenter jag träffade hade spräckt sina budgetar långt innan hemresan så räkna med större kostnader än hemma speciellt om man vill äta ute och gå på klubbar.

Det är inte bostadsbrist i Berlin och boende är billigare än Stockholm, priserna kan variera beroende på läge, storlek och standard. Man kan både hyra en egen lägenhet eller dela med andra i ett s k WG (Wohngemeinschaft). Ett rum i ett WG kostar mellan 200-400 euro och en möblerad etta (i andra hand) fr 400 euro. Det är betydligt billigare att hyra en omöblerad lägenhet med ett förstahandskontrakt men oftast krävs det att man hyr en längre tid. Man kan även hyra via förmedlingar som då tar ut en procentuell avgift av månadshyran som betalning. Jag delade en stor 3:a med en kursare i södra Prenzlauer Berg för ca 700 euro/mån inkl engångsavgiften på 77% av första månadshyran till förmedlingen. Åker man ensam rekommenderar jag starkt att man bor i ett WG då det är ett utmärkt sätt att lära känna tyskar och komma in i språket snabbare.

Det går att börja bostadsletandet redan från Sverige men det är betydligt lättare väl i Berlin. Det finns många hemsidor med annonser men det kan vara svårt att avgöra vilka som är falska. Man bör inte lita på de annonsörer som påstår sig befinna sig utomlands och därför ska hantera uthyrningen via pengaöverföringsföretag. Ligger man i hittar man till slut en bostad och under tiden kan man bo billigt på ett hostel för mellan 10-15 euro/natt, ofta går det att göra en deal med hostelet om man vet att man ska bo där en längre tid.

Berlin är en stor stad och det är därför värt att fundera på i vilket område man vill bo, beroende på vad man vill ha nära till. Charité har fyra campus: Mitte, Benjamin Franklin, Virchow, Berlin Buch som ligger i helt olika delar. Jag prioriterade inte att ha nära till universitetet och visste heller inte innan vilket på vilket campus jag hade undervisning. Jag skulle rekommendera att bo i något av följande område:

Prenzlauer Berg      Lugnt, mysigt och välstädat område i norr med mycket restauranger, caféer, små butiker och barer. Mycket barnfamiljer bor här och många är i 30-40 års åldern. Många populära gator såsom Kastanienallee pch Eberswalderstraβe och parken Mauer Park med en känd loppis med karaoke på söndagar finns här. Området är en blandning av Södermalm och Vasastan. Prisklassen är inte dyrast men heller inte billigast.

Kreuzberg                  Här är folket något yngre och många studenter, ungdomar, konstnärer etc bor här. Det finns mycket restauranger, barer, caféer och kända klubbar här. Det är lite mer liv i området och husfasaderna är inte lika “snygga” som i Prenzlauer Berg. Det är billigare att äta och att bo. Vill man bo ännu billigare med ungefär samma atmosfär ska man bo i Neukölln som gränsar till Kreuzberg men är lite längre från stan.

Friedrichshain          Här finns också mycket restauranger, caféer, barer och roliga kläd/prylbutiker. De stora och kända klubbarna ligger här. Mycket ungdomar bor här och det har varit känt som hangout för anarkister men det är lugnt och rätt städat och billigare än Prenzlauer Berg.

Mitte                          Här ligger de flesta turistattraktioner, muséer, Alexander Platz  och shoppingområden såsom Friedrichsstraβe och Neue och Alte Schönhauser Straβe. Många nya trendiga restauranger och barer har öppnat här och prisklassen är dyrare, även för boendet.

Här är några av de sidor där man kan söka boende:

www.wg-gesucht.de

www.wohngemeinschaft.de

www.kurzzeit-wg.de

www.wg-zimmer.de

www.berlin.studenten-wohnung.de

www.zwischenmite.de

www.studenten-wg.de

www.wg-welt.de

Jag läste neurologi och ÖNH på Charité. Undervisningen ser väldigt annorlunda ut jämfört med Sverige. Först och främst ser läsåret helt annorlunda ut, universitetet har en vinter- och en sommmartermin. Sommarterminen börjar i mitten av april till mitten av juli. Läkarutbildningen är integrerad vilket gör att man läser olika kurser eller moment i kurser parallellt och på olika terminer och uppdelad i vorklinisches (vk 1-4), klinisches Semester (k1-6) och praktisches Jahr (pj), motsvarande AT. Man måste därför själv se till att plocka ihop de kurser man behöver, vilket var en aning förvirrande. 

Jag hade läst tyska i gymnasiet och kände att jag förstod tyska relativt bra innan jag reste. Jag trodde att det skulle gå snabbt att komma in i språket och räknade med att jag skulle tala mer eller mindre flytande efter utbytet. Att prata grammatiskt rätt är väldigt komplicerat och jag tyckte det var jättesvårt att uttrycka mig till en början.  Det viktigaste är att inte tänka så mycket på att allt måste bli rätt utan bara prata, och att inte gå över till engelska. Det bästa är att bo i ett WG och försöka träffa så mycket tyskar som möjligt. Förutom intensivkursen innan terminsstart erbjuder universitetet även 3-timmars lektioner en gång i veckan under terminen som är värd att gå på. Anmälan görs via Sprachzentrum och kostar 40 euro.

Det är framförallt vid UaK och kliniska rotationerna som man behöver vara mer bekväm med språket. Patienternas engelskakunskaper kan vara något begränsade men läkarna kan oftast prata, och jag upplevde att alla försöker så gott de kan för att kommunicera. Till en början var det svårt att förstå och veta de tyska medicinska termerna och hur man uttrycker sig i status men det finns små häften och typ “minneskort” att köpa i bokhandeln på campus som man kan ha i fickan. Vanligtvis är det viktigt att man titulerar personer rätt, man skulle även “nia” patienterna men alla hade förståelse för om det blev fel ibland.

Eftersom jag inte bodde i ett WG upplevde jag att det var svårt att lära känna tyskar och för det mesta umgicks utbytesstudenterna med varandra. Tyskarna är annars vänliga och avslappnade. Restaurang och cafékulturen är stark, man äter gärna ute både vardag och helg. Berlin är fullt av turister och andra icke-tyskar som är bosatta där, även många svenskar. De flesta yngre pratar bra engelska men den äldre generationen är sämre. Framförallt på olika myndigheter eller kontor kan personalen vägra att prata engelska för att de känner sig så begränsade och kan då få en lite ohövlig framtoning. Annars är tyskar förtjusta i Sverige, svenskt mode, svensk musik, kungafamiljen etc och de tycker det är intressant att prata med svenskar.

Tyskland är betydligt mer byråkratiskt än Sverige och tillgängligheten i olika sammanhang är mer begränsad. Allt går t ex inte att ordna via internet eller telefon, wi-fi finns inte överallt och är t o m begränsad på campus. Man behöver diverse olika stämplar på intyg och man kan behöva gå från det ena kontoret till det andra på specifika besökstider.

Det finns alltid någonting som händer i Berlin, alla dagar i veckan och alla timmar på dygnet. Det finns mycket ungdomar och turiser och alla gillar utelivet, kultur, mat och fest. Frukosten är viktig och alla restauranger och caféer erbjuder tjusiga frukostmenyer billigt. På helger och främst söndagar serverar alla brunch för mellan 6-11 euro.

Många ställen såsom museer, föreställningar, bio etc ger rejäla studentrabatter. Biljetter kan även vara billigare olika dagar. Man kan gå på opera för 13 euro som student om man köper biljetten tidigast en timme innan föresällningen börjar, det brukar alltid finnas bra platser kvar. Det finns även mycket gratisalternativ runt om i staden. Under vår och sommar anordnas gatufestivaler ofta som är gratis. Det finns många internetsidor som tipsar om utbudet och allt som händer i stan:

http://berlin.unlike.net/

http://www.berlin030.de/

http://www.exberliner.com/

http://berlin.prinz.de/

http://www.iheartberlin.de/

http://www.top10berlin.de/

http://www.newberliner.com/

Staden är full av historia, konst och kultur och de flesta muséer är värda att besöka. Lite av det man inte får missa är: Judiska muséet, Holocaust Memorial, Checkpoint Charlie, Historiska muséet, Riksdagskupolen, East Side Gallery, Topographie des Terrors, Sovietmonumenten i Treptower Park, Tempelhof flygsplats, Dalí muséet

m fl! Det finns många parker som folk hänger i, kollar på Freilufts Kino och anordnar fester: Mauer Park, Volkspark Friedrichshain, Görlitzer Park m fl. Det går alltid att hitta en fest i Berlin. Oftast börjar kvällen något senare än i Sverige, det är inte ovanligt att gå ut först 1, 2 eller 3 på natten och festen kan hålla på tills 11-12 dagen efter. Nästan alla klubbar spelar electromusik, vissa är blandade och man kan också hitta indie, balkan m m. En klub värd att besöka är Berghain!

Charité har anlitat Erasmus Freunde som fadderverksamhet vilka utgörs av en söt grupp pensionärer som tar med utbytesstudenterna på utflykter 1-2 ggr/mån. Vi åkte bl a på Tulpanfest i Potsdam, cykelturer, gick på teater och konstutställningar. Det är ett bra sätt att träffa andra utbytesstudenter.

Jag är så glad över att jag fick chansen att åka på utbyte i Berlin. Jag lärde mig väldigt mycket om sjukvården och utbildningen och jag fick möjlighet att reflektera över för- och nackdelar med skillnaderna mellan den tyska och den svenska. Ju mer tid jag spenderade på sjukhusen desto mer insåg jag hur bra den svenska utbildningen är och hur väl man som kandidat oftast tas om hand. Den tyska sjukvården är mycket bra och framstående inom många områden men jag kom verkligen att uppskatta undervisningsupplägget och pedagogiken som präglar den svenska utbildningen.

Jag kände också att jag fick en bra inblick i det tyska samhället och mot slutet såg jag mig själv nästan som en Berlinare. Jag är dock medveten om att jag för det mesta fick njuta av Berlins positiva delar och inte alltid såg baksidorna i vardagen. Men jag är tacksam för det jag fick ta del av det staden erbjuder, om än bara en bråkdel. Jag lärde känna mig själv på ett nytt sätt och kände mig både modigare och självständigare. Jag lärde mig att ta ansvar för mina studier och inlärning på ett sätt som jag är övertygad om kommer göra resten av utbildningen lättare. Jag fick även chansen att träffa flera nya vänner, både tyskar och andra utbytesstudenter som jag håller kontakten med. Trots att jag blev långt ifrån flytande i tyska som jag hade hoppats lärde jag mig tillräckligt för att klara av ett liv, och för att ha nytta av kunskaperna i min framtida yrkeskarriär.

Jag rekommenderar verkligen att göra ett utbyte och framförallt till Berlin. Jag är övertygad om att jag någon gång i framtiden kommer bo där igen. Allt som allt blev tiden ett fantastiskt minne för livet.