Reserapport - KI-student
Lärosäte: Makerere University
Utbildningsprogram: Arbetsterapeut
Utbytesprogram: Linnaeus-Palme
Termin: Hösttermin 09/10

Innan avresa

 

Motiv för resan

Anledningen till att jag ville åka till Uganda var att jag ville ta reda på hur arbetsterapeuter jobbar där.  Jag ville få ett bredare perspektiv på arbetsterapi och utveckla min dåvarande kunskap  och öppna upp ögonen för nya sätt att utöva arbetsterapi. Jag ville dessutom se arbetsterapi i en annan kontext än den vi har i Sverige utifrån andra kulturella, sociala och ekonomiska perspektiv. Jag hoppades på att detta skulle göra mig till en mer mångsidig arbetsterapeut med mer erfarenhet av att tacklas med olika situationer och praktisera arbetsterapi utifrån olika synsätt.


Information om studierna

Eftersom jag missade det årliga informationsmötet som OTINC anordnar varje vårtermin för arbetsterapeutprogrammet, visste jag inte om vilka möjligheter till utbyte som fanns. När en lärare på arbetsterapeutprogrammet berättade om Uganda och om hur det var att jobba som arbetsterapeut där väcktes mitt intresse.  Jag gick därför in på KI:s hemsida om utbytesstudier och började läsa på lite om nomineringar,platser och villkor för utbytesstudier. Därefter kontaktade jag den internationella studiehandläggaren som var till väldigt stor hjälp. Hon gav mig mer information om hur ansökan skulle se ut,  vilka personer som jag behövde kontakta  och vad som var viktigt att tänka på innan avresan. Hon hjälpte mig även att kontakta koordinator för arbetsterapeutprogrammet i Uganda och att skicka iväg ansökan. Därefter kontaktade jag min studierektor för att se om det var några kurser eller liknande som jag behövde ta igen när jag kom hem. Eftersom jag bara skulle ha min praktik i Uganda så behövde jag inte krångla med kurser som motsvarade de kurser jag skulle ha läst på KI. Hos studierektorn  fick  jag skriva på ett learning agreement som är ett kontrakt mellan mig (studenten) och Karolinska Institutet som preciserar vilka kurser (eller som i mitt fall hur lång praktik) som jag skulle läsa vid världsuniversitetet och sedan, förutsatt att studenten blir godkända på dessa, ska få tillgodoräknade vid hemkomst. Hela processen med ansökan om utbytesstudier, stipendium o.s.v gick väldigt fort. Jag bestämde mig att åka ganska sent (i augusti) och fick därför ansöka om den restplats som var kvar. Eftersom det bara var en till från arbetsterapeutprogrammet som skulle åka var platsen fortfarande ledig och allt som krävdes från min sida var att skicka in ansökan. Jag blev antagen och i slutet av september satt jag på planet som skulle ta mig till Uganda.


Biljett

Det var svårt att hitta  direktflyg till Uganda, men det finna många olika alternativ för att ta sig dit. Några av de bolag som flyger till Uganda (Entebbes flygplats) är British Airways, Lufthansa, KLM och Kenya Airways. Vilket bolag som är billigast varierar relativt mycket beroende på datum. Det jag gjorde var att gå in på   flygstolen.se, för att jämföra de olika bolagen och se vilka som erbjöd lägst pris. Därefter kan man om man vill  gå in på flygbolagens egna hemsidor då dessa i flera fall har lite lägre pris. Jag valde däremot att boka via flygstolen. se eftersom jag tyckte att det var smidigast. Jag åkte med British Airways via London/Heatrow och betalade ca 11000 kr. Jag är mycket nöjde med Brittish Airways då flygplanmaten var helt ok,  de var väldigt smidiga(inga förseningar och tydlig information) dessutom var personalen var väldigt trevlig och serviceinriktad.

Pass

Innan avresan kontrollerade jag att mitt  pass var giltigt under hela din utlandsvistelse. Vissa länder kräver att passet ska vara giltigt ett antal månader efter hemkomst, vilket jag tror även är fallet i Uganda.


Visum

När jag läste om visum på hemsidan för Ugandas ambassads i Köpenhamn så rekomenderade de att man skulle ordna med visum innan avresa. Jag tyckte däremot att det var smidigare att ordna det på entebbes flygplats. Det är inga krånligheter utan jag behövde bara fylla i hur länge jag skulle vara där .  Jag tror att man får vistas i Uganda i max tre månader sen måste man lämna landet och/eller snöka om nytt visum om man vill stanna längre. Eftersom utbytesprogrammet jag åkte på bara varade i tre månader var det inga problem. Ett single entry visa kostade 50 USD (2009), men om man vet att man ska besöka andra länder för att sedan återvända till Uganda kan man köpa ett multiple entry visa, som gör att du kan åka in och ut ur landet utan att behöva ordna med nytt visum hela tiden.


Vaccinationer

När det gäller vaccinationer så bör man kolla upp vilka vaccinationer som krävs för just det land som man åker till. Jag kollade först på olika vaccinationsguider på nätet, bla vaccinationsguiden.se. Sedan tog jag kontakt med en vaccinationsbyrå (Aros Vaccin). Den enda vaccinationen som egentligen krävs och som man kan behöva intyg på att man har tagit är gula febern. Jag fick däremot aldrig visa upp något intyg och tog även vaccin mot gula febern, meningokocker, Hepatit A och B (eftersom jag inte hade det sedan tidigare) och tyfoidfeber samt dryckesvaccin mot kolera. Jag hade tagit TBC vaccin innan så det behövdes inte. Det är bra att kolla vad som ingår i grundskyddet för ditt program. Om du kontaktar studenthälsan så kan de ge  svar. Jag vet att det skijler sig lite mellan bla läkarprogrammet och arbetsterapeutprogrammet men om man ska på utlandsstudier kan de erbjuda samma vaccin som läkarstudenter har i deras grundskydd.


Försäkring

När jag hade blivit antagen från båda universitetens sida gick jag till den internationella studiehandläggaren som gav mig ett Medical Insurance card, som uträttas av kammarkollegiet. På KI:s hemsida om utlandsstudier finns det mer information om villkor och vad försäkringen innebär. Den försäkring som jag fick genom skolan gäller bara i det land som man har utbyte med. Om man har för avsikt att resa till andra grannländer får man kontakta sitt försäkringsbolag och se vad som gäller.

Viktigt att ta med

Det mesta som du behöver få tag på finns faktiskt i Uganda och det är även relativt billigt i jämförelse med Sverige. När jag åkte med Brittish Airways fick jag bara ta med mig 23 kg och därför är det bra att tänka över vilka saker som verkligen är nödvändiga. Det som jag tyckte vad viktigt att ha med sig var myggnät, malariatabletter och en adapter.

Myggnät går också att få tag på på plats men jag ville ha ett som inte var impregnerat och köpte därför med mig ett från Sverige. Malaria tabletter går också att tag på där. Det är inte jättestor risk att få malaria i Kampala där jag vistades mest men om man ska på utflykt eller liknande och man är osäker kan det vara bra att ta med myggnät. Det är också viktigt att tänka på att även om man äter malariatabletter så är inte de 100% säkra,de kan ge biverkningar och  dessutom är malaria en livslång sjukdom som inte försvinner om man väl har fått den. Därför är mitt tips at ta med myggnät, myggspray och malariatabletter.  Det är  däremot väldigt smidigt att ta reda på om man har drabbats av malaria. De är jätteduktiga och det tar ca 15 min att analysera ett blodprov.  Något annat som kan vara bra att ta med är resorb. Dels mot vätskeersättning vid varma dagar och dels om man skulle ha oturen att drabbas av diarré, vilket jag hade turen att undkomma. 






Ankomst och registrering

Ankomst innan kursstart/start på praktik
Det är bra om man har lite tid innan kursstart eller start på praktik eftersom det tar ett tag att vänja sig vid livet i Uganda. Det blir en ganska stor omställning och det kan vara skönt att i alla fall få organisera sig lite innan man börjar på någon kurs eller på praktik. Jag började min praktik några dagar efter ankomst och hade då tid till att bla skaffa att SIM kort till min mobil som jag kunde använda där. Det finns lite olika operatörer och det är bra att kolla upp vilken som är billigast.
Sedan får man ladda på kortet med samtalstid och då köper man refill även kallad airtime i någon kiosk eller av någon säljare på gatan.

Jag började min praktik utan någon introduktion. Det vara bara att sätta igång vilket vara lite annorlunda emot hur det är i Sverige. Handledarna hade en annan pedagogik och i början var det svårt att vänja mig vid det. Jag blev tilldelad en patient och förväntades göra vad jag kunde utan att veta sjukdomshistoria, varför patienten blivit hänvisad till arbetsterapin eller om patienten kunde tala engelska. De flesta patienter  gick det att konversera bra med och få ut information för interventioner men ibland kunde det vara lite påfrestande. De har även annorlunda journalföring vilket kan göra det svårt att ta reda på viktig information om patienten.

På flygplatsen
Efter att ha klivit av planet på Entebbes flygplast får man köa för att köpa visum. Det tog ett tag men var väldigt smidigt.  I ankomsthallen möttes vi av några arbetsterapeut studenter från Uganda varibland en av dem tidigare varit på utbyte till Sverige via KI. De skjutsade oss till vårat hostel där vi skulle bo vilket tog ca en och en halv timme med bil. Det kan dock variera med tanke på trafiken.

Svenska ambassaden
Enligt tidigare reserapporter som jag har läst skulle jag vara tvungen att registera mig på den svenska ambassaden i Kampala. Vilket jag gjorde efter att ha varit där i ca en vecka.  Ambassaden ligger på Lumumba avenue 24, uppe vid Nakasero. Det lättaste är att ta en special hire(taxi) eller en boda-boda (motorcykel-taxi) dit om man inte är välbekant med området. Det gick bra att registera sig och om man ville kunde man lämna sina emailadresser till dem så fick man information om evenemang. Jag var med på bland annat Nordic Sports day  (en sportdag med olika aktiviteter där de nordiska länderna tävlade mot varandra) och jag firade även lucia hos en svensk ambassadör, vilket var väldigt mysigt med barn som sjöng luciasånger och julbord.


Ekonomi

Kostnader mat
Det går att leva väldigt billigt i Uganda men och man kan få en hel måltid (lokal mat) för under 10 kr. Det är även relativt billigt att äta på de lite mer lyxigare restaurangerna om man jämför med Sverige. En middag/lunch kostar ungefär som en lunch hemma men då är det oftast mycket mat för pengarna. Det är också ganska billigt att köpa lokal snabbmat det vill säga Chapatti, Rolex, Cassawa eller liknande. Chapatti är ett slags bröd som påminner lite om en pankaka. Rolex är en ihoprullad Chapatti med stekt ägg och grönskaer i och Cassawa är ungefär som potatis. Den lokala maten är helt ok men eftersom det inte är så stor variation så tröttnar man lätt om man äter den varje dag.

Kostnader trafik
Att ta sig runt i Uganda är också väldigt billigt.  Det billigaste sättet att ta sig runt är med minibuss (Matatu eller taxi) som kör enligt speciella rutter men som även stannar lite här och var ibland. Det kostar ca 2-5 kr att åka Matatu men priserna varierar beroende på avstånd och om det är mycket trafik. När det är mycket trafik kan det ta lång tid på grund av de dagliga bilköerna i staden. Även när det är mindre trafik ska man försöka åka med en matatu som har många passagerare då de inte åker innan den är full, vilket kan ta väldigt lång tid. Om man ska åka längre sträckor går det även att ta matatus som går längre sträckor direkt till en destination utan att stanna flera gånger på vägen.  Dessa brukar vara lite dyrare. Det kanske smidigaste sättet att ta sig fram är med motorcykeltaxi (boda-boda). De är lite dyrare men de är snabbare och tar sina passagerare ofta från dörr till dörr. Nackdelen är dock att det sker väldigt många olyckor. Man bör också vara fösiktig om man åker själv på en boda-boda då det finns en liten risk att bli rånad eller överfallen. Det har dock aldrig hänt mig.  Det dyraste sättet (men kanske det mest bekväma) är att åka vanlig taxi (Special hire eller bara special). De ser ofta ut som vanliga bilar och står parkerade lite överallt. De är däremot väldigt lättat att hitta då chaufförerna ofta ropar på dig om du går förbi. Oavsett färdmedel (förutom Matatu) är det bra att pruta då de ofta tar tre gånger så mycket mer om man är vit. Det bästa är att lära dig lite av det lokala språket och hur man prutar på det.

Valuta
I Uganda använder de ugandiska shilling.  Det är dock väldigt svårt att få tag på i Sverige.  De flesta tar med sig dollar och växlar in dessa men då får man betala för att växla in dem. Det bästa sättet är att ta med ett Visa kort och hämta ut pengar i bankomat när det behövs. Det finns många bankomater i Uganda (i alla fall i större städer som exempelvis Kampala) och det går smidigt att ta ut pengar. Det tar en avgift på ca 10kr på varje uttag. Det är bra att ta kvitto för ibland kan de dra pengar utan att man får ut några. Det sitter oftast en beväpnad vakt utanför för att se till att du inte blir rånad. Det är bra att alltid ha lite kontanter på sig då det är nästintill omöjligt att handla med kort. Jag delade alltid det ugandiska priset med 300 så fick man det ungefärliga svenska priset.




Boende

När det gäller boendet så läste jag i många reserapporter att Akamwesi Hostel( ett hostel för studenter) skulle vara bra. Därför bokade jag ett rum innan jag åkte ner. Väl på plats försökte jag boka en liten period i taget för att se om det gick att hitta någon som var bättre eftersom det var väldigt livat där och ibland var hostelet utan vatten  i flera dagar och elen försvann lite då och då. Det gick däremot inte att betala för en kortare period än en termin och jag betalade ca 1 500 000 ugandiska shilling för ett rum. Mitt rum hade WC med dusch och var helt ok. Det finns krokar i taken att hänga myggnät i om man har med sig ett sådant.   På hostelet fanns det även ett kök där de hade en kokplatta men eftersom det var ganska svårt att förvara mat utan att den blev dålig (inga kylskåp) så utnyttjade jag aldrig detta.

När jag behövde tvätta gav jag min tvätt till en städerska/tvätterska som även kunde städa mitt rum om jag ville det. Det kostade ca 30 kr att lämna tvätt beroende på hur mycket jag lämnade. Underkläder fick jag däremot tvätta själv då det anses nedvärderande att låta någon annan tvätta dem åt en.

Det är tillåtet att ha besökare på rummet men då måste de oftast kunna visa upp legitimation. Det är även tillåtet att någon sover över (om du exempelvis skulle få besök från Sverige) och då är det gratis de två första dagarna. Därefter måste man betala. Det är även bra att ta med egna eller köper sängkläder( blir billigare än att hyra på hostelet) på plats då de tar extra betalt för detta. Dessa kan man sedan lämna till någon behövande.

Det bor många andra studenter på hostelet vilket kändes bra för då hade man andra att diskutera och reflektera med.  De flesta var studenter från Uganda men jag träffade även många från Europa. Man kom varandra väldigt när och när någon var sjuk eller behövde hjälp ställde man upp på varandra.

Studier allmänt

Eftersom jag bara hade min praktik i Uganda kom jag ej i kontakt med några kurser.
Jag hade min praktik på en arbetsterapeutisk avdelning och arbetade främst med barn har Cerebral Pares. Dessa patienter kom till avdelningen 1-2 ggr per vecka. Jag jobbade även med andra patienter som hade olika diagnoser. Som jag tidigare nämnt var utlänningsmetoderna annorlunda från dem i Sverige. Jag tilldelades en patient och sen var det upp till mig att bestämma vilka åtgärder som behövdes. Ibland kunde det vara svårt eftersom vissa patienter eller deras anhöriga inte talade engelska. Då fick jag försöka med rkroppsspråk eller om jag hade tur kunde den övriga personalen översätta. Eftersom jag jobbade med barnen minst 1 gång per vecka så kom jag dem väldigt nära och hann bygga upp en bra relation till dem. Jag kom även personalen på arbetsterapi avdelningen väldigt nära.

När det gäller lärarrelationer så träffade jag endast vår koordinator som var rektor/ansvarig på arbetsterapiskolan. Det var han som ordnade med praktikplatser och såg till att vi blev väl bemötta.  Jag hade även lärare från Sverige som kom ner under två veckor. Det kändes väldigt skönt eftersom jag kunde ställa frågor och få handledning samt feed-back på mitt arbete.


Kurser under utbytet

Språk och kultur

Språk
Det officiella språket samt undervisningsspråket  i Uganda är engelska och de flesta kan i alla fall en del ord på engelska. Dock inte alla och ibland är det väldigt svårt att göra sig förstådd. Uganda har ett 40-tal lokala och regionala språk (om inte ännu fler) varav luganda är störst. Det är också detta språk som de allra flesta behärskade och som många av patienterna föredrog framför engelska. Därför kan det vara bra att lära sig i alla fall några fraser då patienterna blir mer tillmötesgående och glada över att man anstränger sig och visar intresse.

Jag har ganska lätt för språk och gick ingen språkkurs. Jag vet att det fanns några andra studenter som bland annat lästa lite luganda och swahili. Swahili (fick jag reda på)  har dock en negativ anknytning i Uganda då det oftast förknippas med militära sammanhang. Det fanns även språkböcker på luganda för nybörjare. Dessa var däremot gsnak svåra att förstå då uttalet skiljer sig från den skriva texten.

När de hälsar i Uganda frågar de istället hur du mår. Ibland förväntar de sig inget svar utan det är mer tecken på artighet.

Snabbguide i Luganda
Frun: Nnyabo (lägst till sist i en mening)
Herrn: Ssebo (lägs till sist i en mening)
God morgon: Wasuze otya? (bokstavligen "hur var din kväll"?)
God eftermiddag: Osibye otya? (bokstavligen "hur var din dag"?
God kväll: Osibye otya?
Hur mår du: Oli otya?

Den som får frågan bör  svara med "Bulungi" (dvs. 'fin') och upprepar  sedan frågan.

God natt: Sula bulungi
Ha en bra dag: Siba bulungi
Tack: Webale
Tack så mycket: Webale nnyo
Varsågod: Kale

Hur mycket kostar det?: Meka
Ett: Emu
Två: Bbiri
Tre: Ssatu
Fyra: Nnya
Fem: Ttaano
Sex: Mukaaga
Sju: Musanvu
Åtta: Munaana
Nio: Mwenda
Tio: Kkumi

Ett tusen: Lukumi
 Sedan lägger du bara till termerna för två, tre, fyra fem osv. Exempelvis Lukumi Bbiri

Uttal:
U uttalas som o
nnyo uttallas njo
Otya: uttalas som Otcha
ye: uttalas je

Fritid och sociala aktivteter


Även om jag var på praktiken några dagar i veckan hann jag med att göra en hel del. I Kampala händer det alltid någonting. Jag vet att man ofta refererar till Madrid eller Hamburg som staden som aldrig sover och jag skulle nog referera till Uganda som landet som aldrig sover.  Det är nästan aldrig tyst och människorna går och lägger sig sent och går upp tidigt. I början tyckte jag det var väldigt jobbigt då jag inte fick många timmars sömn men efter ett tag vande jag mig ganska fort. Annars är tipset örronproppar!

Internet och telefon

Det är inte så svårt att hitta internetcaféer och det är väldigt billigt att surfa. Det kostar mellan 5-10 kr för en timme. Det finns både adsl  och trådlös bredband. Du kan antingen ta med din bärbara dator eller låna en dator på cafeét. Det kan däremot gå ganska segt ibland det är lätt att bli frustrerad när internet fungerar ca 10 min på en timme. Det är dessutom vanligt med strömavbrott när det åskar, vilket det gjorde mycket under perioden då jag var där.
På mitt hostel erbjöd de även trådlös uppkoppling under en halvtimme, en timme eller 180 timmar. Där priserna varierar efter hur många timmar man väljer.

När det gäller telefon är det ganska dyrt att ringa från Uganda till Sverige även om du har ett Ugandiskt SIM-kort. Det kostar ca 3-5 kr i minuten. Det är däremot billigare att ringa från Sverige till Uganda och om din familj/käraste har mobilabonnemang eller liknande brukar det oftast finnas vissa erbjudanden. Annars är Skype bra när internet väl fungerar.

Det internetcafé som fungerade bäst vara på Javas. Det är ett Café som har väldigt bra kaffe och som erbjuder trådlös uppkoppling men då måste man ha med en bärbar dator. Annars fanns det ganska många internetcaféer i närheten i området där jag bodde (Wandegeya).

Restauranger och cafeer

Om man inte vill äta den lokala maten som består av matooke ( matbanan), poscho( masmjöl som kokas till en kompakt klump) , g-nuts (som jordnötter som mals ner och kokas till en sås)  m.m finns det väldigt många indiska och kinesiska restauranger i Kampala samt ett fåtal italienska. Det finns en bra indisk restaurang som ligger på taket av Garden City(köpcenter) som är väldigt bra och inte alltför dyr. En annan indisk restaurang som kan nämnas är Haandi som är mångas favorit.  Det finns även många andra bra restauranger i Garden City där. Bland annat en food court som erbjuder bland annat libanesisk, asiatisk, fast food och lokal mat. 7Hills Revolving Restautant  som också ligger vid garden City är en lite lyxigare variant som snurrar medan man äter.

Det finns även en hel del bra restauranger uppe i Nakasero vid lumumba avenue. En italiensk restaurang som ligger däroch som är väldigt bra är Mamba point. Det finns en restaurang som gör enbart pizza och en som är inriktad på pasta. Det bästa är att ta sig runt lite och själv leta upp sina favoriter.

När det gäller caféer är det Javas och café papp som serverar det absolut bästa kaffet. De har även vissa specialiteter. På javas är deras fruktsallad med youghurt, honung och nötter väldigt god och på café pappp är det mesta väldigt gott.

Shopping
Det finns väldigt mycket secondhand hand shopping i Kampala. De flesta har små skju som de står och säljer i eller så står de på gatan och säljer. Det finns även väldigt många crafts market där man kan handla afrikanska hantverk. Det gäller dock att pruta. Även om det inte är speciellt dyrt så kan de gärna ta överpris för att man är vit. Däremot går pengarna till välgörande ändamål. Om man inte är ute efter secondhand så finns det många affärer i Garden City eller Oasis mall.

Nattliv
Jag var inte ute så mycket på klubbar eller så men Uganda har ett ganska utbrett nattliv och man kan gå ur i stort sätt vilken dag som helst på veckan. I Kissimente finns det ganska många klubbar som många brukar föredra. Där ligger bland annat Bubbles och Fat boyz. Ett annat ställe som många brukar gå till är Iguanas. Det är billigt med öl och sprit och Uganda har många bra egenproducerade ölsorter. Vin däremot är i förhållandes vis dyrt och inte alltid av bästa kvalitet.

 
Kultur
Inom den Ugandiska kulturen är dans och musik väldigt viktigt. Man bör inte missa jam sessions på måndagar vid Nationalteatern. Kvalitén på uppträdandena varierar men det är väldigt skön stämning och dit kommer både turister och lokalbefolkningen. De brukar även ha lite olika teatrar och musikaler.

Utflykter och platser att besöka
En bit utanför Kampala ligger Kasubi Tombs som är en gravplats för gamla buganda kungar. Det är med i UNESCOs världsarvslitsa och är verkligen en plats man bör besöka. Jag tog tillsammans med en kompis en Special hire dit men det går även att promenera eller att ta Matatu. I inträdet som låg på ca 40 kr ingick även en guide som berättade om de olika kungarna. Guiden talade även om en annan turist attraktion som jag och min kompis åkte till nämligen en plats i Mengo där de hade 200-300 åriga jättesköldpaddor. 

Det finns även en hel del ställen i Entebbe som är värda att besöka. Bland annat den botaniska trädgården, entebbe zoo och Victoriajsön. Dit kan man ta sig med antingen buss eller matatu. Det går även att ta special men då blir det lite dyrare.

Om man vill ta sig ännu längre kan man besöka lake bunyunyi, lake nabugabu eller någon av nationalparkerna.

Safari
Det finns ganska många olika arrangörer men red chilli och backpacker sägs vara de billigaste. Det går alltid att får tag på någon som vet mer om detta eller så kan man kolla upp det innan man åker. Det går även att köpa olka guideböcker om Uganda. Att åka på Safari brukar kosta runt 300 USD.

Bergsgorillor
Att få se bergsgorillor lär vara en väldig upplevelse. Själv åkte jag aldrig på gorilla tracking eftersom jag tyckte att det var alldeles för dyrt men jag käner andra som åkte som var supernöjda. Det går att kolla upp på nätet eller så kan man kolla upp det i en guidebok.

Sport
På hostelelt skulle det finnas ett gym vilket bestod i en träningsmaskin. Annars fanns det lite olika ställen som man kunde besöka. Bland annat Fairway Hotel som har både gym, bastu och pool och dessutom väldigt bra indisk, kinesisk och lokal mat.

Rafting
Genom några kompisar som jag träffade i Kampala fick jag förfrågan att åka på rafting på Nilen. Raftingen sker på Nilen i Jinja och vi åkte med Nile River Explorer vilket kostade ca 250 dollar för ridning, rafting, mat och boende en natt. 

Sammanfattning

När man bor i Uganda är levnadsstandarden väldigt simpel. Det är högljutt och kaotisk (inte minst trafiken) men samtidigt är det ett land med väldigt fina människor som är öppna och välkomnande. Uganda har väldigt stor potetial att utvecklas och blomstra men det har även många problemområden. Inte minst inom hälso-och sjukvård. När jag hade min praktik på arbetsterapi avdelningen på Mulago Hospital fick jag vara med om väldigt mycket. Det är en erfaenhet som jag absolut inte ångrar så jag fick lära mig att handskas med olika situationer och människor samtidigt som jag lärda mig mycket om mig själv och fick ett bredare perspektiv på arbetsterapi. Jag fick även ett annat perspektiv på sjukvården i Sverige. Uganda gav mig väldigt många insikter och det är verkligen ett land som är värt att besöka.