Ett tips är att börja i god tid att planera inför utbytet. Det är en lång lista med intyg, vaccinationer, boende, flygresa, kursval med mera som behöver fixas. Det är bra att göra bort lite då och då och starta direkt när man fått sin utbytesort. Det var värdefullt att tidigt ta kontakt med svenska studenter som nyligen vistats i Iowa. De kunde ge tips på vilka kurser som var bra, samt var bästa boende fanns. Jag borde dock ha tagit kontakt med dem en gång till nära inpå avresan eftersom jag glömt en del av de tips de gav mig när vi sågs.
University of Iowa har ett utbyte med Karolinska sjukhuset. Ett tips är att ta kontakt med amerikanska studenter från Iowa som befinner sig i Stockholm innan avresa, eller alternativt studenter som ska till Stockholm. Detta var väldigt givande enligt mig, eftersom jag fick möjligheten att träffa denna students familj och bo hos dom över påskhelgen. De var otroligt gästvänliga och gav mig den bästa helgen under hela resan.
Jag reste med ESTA visa. Detta är ett turistvisum vilket är enklare och billigare att skaffa jämfört med det rekommenderade visat. Problemet är att man måste dra en vit lögn i tullen och säga att man åker till USA för turism och ej för studier. Tulltjänstemännen ställer följdfrågor så man bör vara förberedd på att svara på dessa om man väljer detta visa. Jag var inte speciellt föreberedd och jag var nog både röd om kinderna och hade 150 i puls, men det gick ändå. Om jag skulle göra samma resa igen hade jag nog istället valt det rekommenderade visat, eftersom detta kändes smått riskabelt.
Mitt ESTA Visa kostade cirka cirka 150 kr. Boende på Phi Rho Sigma kostade 3600 kr och då ingick dessutom mat! Flygbiljett tur och retur gick på 7500 kr, men då bokade jag bara någon månad innan resan. Kurserna och försäkring här är gratis för studenter från KI. Jag hann med en del shopping här. Jag köpte träningskläder, skor och elektronik. Med dagens växelkurs kan man nästan dela de svenska priserna med hälften. Packa väskan lätt och shoppa! Över lag var resan otroligt prisvärd.
Jag bodde på Phi Rho Sigma, vilket är en “fraternity” för medicinstudenter. Huset låg 5 minuter från sjukhuset och där bodde cirka 15 studenter. I huset fanns 50” tv, WiFi, hemmagym, biljardbord samt en kock som lagade 13 måltider per vecka och köpte frukostmat. Priset per månad var 3600 kr i dagens växelkurs för boende + mat. Mitt rum hade säng, klädskåp och skrivbord. Det var kanske inte det modernaste och renaste rummet, men det fungerade bra. Jag gillade detta boende eftersom jag fick daglig kontakt med lokala medicinstudenter. Det var väldigt bra att mat fanns färdigt, eftersom att jag hade lite tid vid sidan av studierna till att laga mat och att jag dessutom hade behövt följa med folk för att handla eftersom närmaste butik ej låg på gångavstånd. Maten var amerikansk. Det vill säga mycket fett, kolhydrater och kött. Fisk bjöds det på en gång under en månads tid.
I USA jobbar man mer än i Sverige. Man pluggar också mer än i Sverige. Det är bra att vara medveten om detta innan man åker. Under studietiden här finns det lite tid till andra aktiviteter. Som student på klinisk kurs är man ofta mer integrerad i det dagliga arbetet jämfört med Sverige. Detta är såklart en fördel, eftersom man med mer ansvar lär sig mer. Det kan samtidigt vara ovant som svensk student och kännas krävande till en början. Jag jobbade cirka 9-10 timmar per dag under arbetsveckan inkluderat pass på akuten och studier efter passet. Jag var ledig cirka 2 dagar per vecka.
Handledarna under de kliniska kurserna är som i Sverige. De är alltså en varierande skala av intresse för studenten och pedagogik. Blir man bortkommen är det viktigt att försöka visa framfötterna och fråga om man kan hjälpa till med något. De handledare som deltog under seminarierna hade över lag mycket hög klass jämfört med Sverige. Det märktes att de valt ut de bästa handledarna för dessa situationer, vilket inte alltid är fallet i Sverige.
Om man vill hinna med att göra andra saker än att studera när man besöker USA är det bra att planera in detta innan, eller efter kursen. Det är svårt att hinna med mycket resande under denna period.
Kurser motsvarande termin 11 på KI
Kurserna i Iowa City är 4 veckor långa. Jag gick en kurs som hette Emergency Medicine. Jag hade under dessa 4 veckor totalt 16 pass på akuten som var 8 timmar långa var. Passen var uppdelade mellan dag och kvällspass. 1 nattpass var obligatoriskt att ha. Tid för lunch fanns och den låg på cirka 15-20 minuter. Förutom detta hade vi två halvdagar med fallseminarium, en dag med simlab (samma typ av SimMan-docka som finns på Karolinska Solna) samt 1 dag med prov. Kursen tog ingen hänsyn till helger, vilket gjorde att jag ibland var ledig på till exempel en onsdag och sedan på en söndag.
Jag valde denna kurs eftersom jag innan visste att jag under kursen hade viss möjlighet att lägga mitt eget schema. Det gjorde att jag kunde åka bort 3 dagar under påsken vilket jag uppskattade väldigt mycket.
På akuten fick jag möjlighet att se alla delar av deras akutverksamhet. Doktorerna på akuten i USA är specialiserade i akutmedicin, vilket gör att man får se alla patientkategorier och inte bara till exempel bröstsmärta. Upplägget var att jag antingen gick med överläkare eller ST-läkare för att se patienter eller att jag träffade patienter själv och rapporterade dessa till ST- eller överlälkare. Jag såg cirka 5-7 patienter själv per pass. Det fanns absolut tid till att träffa fler patienter själv, men jag hade inte den högsta ambitionen att göra det. Vissa läkare gillade att undervisa och en del gillade det inte. Ungefär som i Sverige. Jag fick möjlighet till att sy ihop sår, göra LP, och sätta KAD. Akuten i Iowa City är stor och de tar emot patienter från hela regionen. Det gör att man ofta får se trauman. Jag såg traumafall i princip dagligen vilket jag tyckte var givande eftersom man sällan får se sådant i Sverige. Traumaverksamheten är avancerad och det var lärorikt att se ATLS konceptet.
Det var spännande att få delta i akutverksamheten på ett universitetssjukhus i USA. Dessa sjukhus kan inte neka patienter. Det gör att man på nära håll för se problemen med utförsäkrade patienter som finns i USA. Denna patientgrupps sjukdomspresentationer är sällsynta jämfört med vad man får se på akuten i Sverige. De har ofta kroniska obehandlade sjukdomar och kommer sent i sjukdomsförloppet.
Kursen var bra eftersom jag fick möjlighet att repetera alla typer av akuta sjukdomar. Jag känner mig nu betydligt bättre lämpad för att börja jobba på akuten kommande sommar. Jag anser att denna kurs var minst lika bra som de akutkurser jag gått i Sverige.
Om man är intresserad av att gå till exempel kirurgi i USA skall man vara beredd på långa dagar, med betoning på långa. Studenterna börjar ofta runt 5-halv 6 på morgonen och slutar 6-7 på kvällen. Detta gäller de flesta av kirurgspecialitéerna. Jag har hört att dermatologi, psykiatri, familjemedicin och radiologi brukar vara något lindrigare. Väljer man kirurgi skall man verkligen brinna för det. Det är bra att komma ihåg att det är vanligt att ambitionsnivån är något lägre än vad den var på kirurgterminen när man går sin sista termin på utbildningen :).
Jag klarade mig bra med min dåliga engelska här. Det kändes något ovant i början på sjukhuset, men det blev snabbt bättre, när man lärt sig standardfraserna i anamnesupptagningen. När det gäller kultur så är Iowa City för tillfället ingen höjdare. Staden har varit ett centrum för konst tidigare, men museerna och konstskolan försvann under en översvämning för några år sedan och dessa lokaler har ännu inte restaurerats. Annars är kultur här samma sak som sport. Jag åkte till Iowa City i mars-april och då är det lågsäsong för sport. Universitetet har duktiga collegelag som alla i staden följer. Om tillfälle ges kan det vara kul att se andra delar av staten. Jag fick chansen att åka till Omaha som ligger i Nebraska, just vid gränsen till Iowa. Annars ligger Chicago, Minneapolis och St Louis cirka 4 timmar bort med bil.
Ett tips är att bo i en “fraternity” eller “dorm” eftersom det gör det lättare att delta i sociala aktiviteter. Jag fick chansen att spela volleyboll, gymma och festa tillsammans med studenterna som bodde på samma boende. Utelivet är bra här i Iowa City. Det är en liten stad som har ett universitet. Det gör att allt är koncentrerat och man lätt kan ta sig över allt med bil eller cykel. Från sjukhuset gick dessutom gratis bussar för studenter in till centrum. Boendet låg cirka 15 minuters gångväg från centrum. Det jag tyckte var roligast under resan var att besöka en medicinstudents familj under påskhelgen. De var otroligt gästvänliga och tog mig runt alla möjliga sevärdheter. Ta kontakt med studenter som kommer till Stockholm och visa dem Stockholm så kommer du att få igen det när du åker till Iowa City!
Iowa City är enligt mig en bra ort för utbytesstudier. Jag fick exeptionell hjälp med i princip allt, innan och under vistelsen. Bland annat kom jag sent fram till flygplatsen i Des Moines som ligger 2 timmar från Iowa City. Där fick jag bo hos en medicinstudent över natten för att sedan bege mig till Iowa City. Under hemresan fick jag skjuts den 2 timmar långa bilresan till Des Moines. Studenterna i min fraternity var även de hjälpsamma och skjutsade mig om jag behövde åka någonstans och bjöd med mig när de gjorde saker utanför skolan. Kursen jag gick i akutmedicin var absolut jämförbar med liknande kurser i Sverige. Språket var inget problem. Studietakten var något högre än i Sverige. Under vistelsen i Iowa City fanns det lite tid för turistande och kultur. Mitt råd är att göra detta innan eller efter vistelsen här och då besöka någon av de större städer som finns i närheten, eller göra som jag som passade på att besöka en läkarstudents familj från orten.
Jag tyckte detta var en lärorik resa. Jag fick möjlighet till att träna akutmedicin, se USA:s vårdsystem från insidan samt tala mycket engelska vilket var mina främsta mål för resan. Jag fick också chansen att fira påsk med en amerikansk familj vilket var ett plus!