Jag vågar nog påstå att efter 4 år kan man Flemingsberg ganska bra – det är lite som att åka på samma charterresa år efter år – man vet vad man får, man blir inte besviken men inte positivt överraskad heller. Man kan välja olika strategier för att hantera det sug efter miljöombyte som med tiden oundvikligen kommer krypande. Man kan tänka ”bara ett år till examen” eller så kan man faktiskt ta de chanser till miljöombyte som ges – utbytet på termin 8.

Det senare alternativet kändes mest aktuellt i mitt fall, faktum är att tankarna på utbytesstudier funnits med i bakhuvudet ända sedan det att jag började på tandläkarprogrammet hösten 2008. Glädjande nog finns det ett stort antal olika alternativ för den som vill spendera delar av termin 8 utomlands. Som exempel kan man välja att förlänga vintern och åka till Tromsö i Norge eller förkorta densamma och bege sig till Lissabon i Portugal. Jag valde emellertid något däremellan och begav mig till Dublin på Irland för 3 månader på Trinity College. Valet föll på Irland av flera skäl: 

• Språket 
• Trinity College goda renommé
• Positiva erfarenheter från studenter som tidigare valt att åka hit

Innan avresa hade jag högt ställda förväntningar på tiden utomlands. Glädjande nog kan jag med några månaders perspektiv på upplevelsen konstatera att de infriades, och mer därtill!

Min förhoppning är att denna reserapport ska fungera lite som en ”varudeklaration” för dig som funderar på utbyte och inspirera dig att söka. För dig som redan nominerats till en utbytesplats i Dublin hoppas jag genom reserapporten kunna bidra med några tips inför och under ditt utbyte. På tal om tips, läs alla mail du får från Trinity College inför utbytet och följ instruktionerna när det gäller vaccinationsintyg etc. så kommer du garanterat väl förberedd till Dublin.

Dublin är någotsånär lika stort som Stockholm men bebyggelsen ger en påtaglig småstadskänsla – låga tegelhus flankerar de ofta samla gatorna. Här och var bryts bebyggelsen av gröna och minutiöst skötta parker (St Stephens Green, Ivy Gardens, Merrion Square etc.). Till känslan av småstad bidrar också den vänliga irländska mentaliteten. Irländare pratar gärna och lär gärna känna dig.

Trinity College uppfyller alla krav man kan ställa på ett riktigt college – det är jättegammalt (grundades 1592), det ligger mitt i centrum som en egen stadsdel och det har ett gäng nobelpristagare bland sina alumni. Campusområdet utgör en blandning av gammalt och nytt, dominerar gör den stora cricketplanen som flankeras av en studentpub, The Pavillion (bland studenter kort och gott kallad the Pav).

Strax innanför den pampiga huvudentrén ligger International Office. Som namnet antyder är detta det naturliga första stoppet när man anländer som utbytesstudent. Alla som jobbar där är verkligen extremt trevliga och hjälpsamma – dessutom är det ju deras specialitet att ta hand om förvirrade nykomlingar. På International Office får man hjälp med registrering som student man tilldelas också en ”fadder” som man kan maila eller ringa vid allehanda spörsmål såsom exempelvis den ständigt närvarande boendefrågan (mer om detta under rubriken ”boende”). Utöver detta hade jag inget ytterligare behov av att kontakta International Office då vår lokala Erasmus-koordinator alltid kunde hjälpa oss vid behov.

Tandläkarutbildningen är inhyst på Dublin Dental University Hospital (DDUH) som ligger i det sydvästra hörnet på campus. Exteriört omges byggnaden av en respektingivande patina. Invändigt är allt av modernt snitt, en omfattande renovering och tillbyggnad gjordes i början på 2000-talet. Då byggde man också ett ”common room” där det bjuds på kaffe/the och andra förfriskningar. Med andra ord en självklar samlingspunkt vid plötslig sysslolöshet och något vi borde ta efter här hemma.

Under tiden på DDUH var vi totalt 3 utbytesstudenter, 2 från KI och 1 från Oslo. Då kurserna är små (ca 40 studenter / år) var det lätt att finna sig till rätta och det var absolut ingen risk att man ”försvann i mängden”. Tvärtom kände man sig väldigt välkommen både bland lärare och kurskamrater.

Under första veckan genomfördes ett gediget och intensivt introduktionsprogram som omfattade allt från journalsystem (Salud) till hygienrutiner på kliniken. Under introduktionsveckan fick vi möjlighet att träffa de flesta av nyckelpersonerna för oss, detta hade man förstås stor nytta av senare när frågor uppstod.

Man bör kanske inte åka på utbyte med ambitionen att spara pengar men samtidigt finns ingen större anledning att oroa sig för att pengarna inte kommer räcka. Det förhöjda CSN-lånet som man kan söka täcker de ”nödvändiga” kostnaderna. Till detta kommer Erasmus-stipendiet och om man är flitig finns naturligtvis en rad andra stipendier att söka om man vill dryga ut utbyteskassan ytterligare. Det är helt klart värt att leva lite snålt inför utbytet för att ha mera pengar att spendera under utbytestiden på sociala aktiviteter, resor m.m.

Prisnivån i Dublin matchar väl den i Stockholm med två viktiga undantag. Mat är billigare än i Stockholm både i affären och på restauranger/pubar. Denna positiva skillnad raderas dock fullständigt av boendekostnader. Boende är rejält mycket dyrare än i Stockholm vilket framförallt beror på att hyresvärdarna tar ut höga hyror för de korttidskontrakt som är aktuella eftersom utbytet bara varar 3 månader. Mer kring detta under rubriken ”boende”.

Så fort man registrerats som student på Trinity College får man ett ID-kort. Det är ekonomiskt att alltid ha det tillhands då man relativt ofta får studentrabatt vid uppvisande av kortet. Observera dock att detta kort inte berättigar till rabatter i kollektivtrafiken – för detta krävs ett speciellt "Student Travel Card". Tyvärr är 3 månaders studier inte tillräckligt för att vara berättigad till ett sådant kort. Reglerna verkar ändras hela tiden så det är klart värt att kolla upp detta eftersom kortet ger ordentliga rabatter både i Dublin såväl som på tåg och buss över hela Irland.

Självklart bör man skaffa sig ett irländskt telefonnummer. Det sparar pengar och gör det lättare för dina kurskamrater att kontakta dig. Konkurrensen mellan operatörerna verkar fungera ganska bra, med andra ord spelar det ingen större roll vilken operatör man väljer. 

Trinity College hjälper inte till med att ordna boende. Nu är detta en sanning med modifikation då International Office faktiskt försökte hitta boende åt oss i samband med registrering. Tyvärr är chanserna att detta ska lyckas ganska små då vårt utbyte börjar mitt i terminen och lägenheter för internationella studenter då sedan länge är uthyrda.

Det finns flera andra universitet i Dublin och det är inte alltid nödvändigt att vara registrerad student på det aktuella universitetet för att kunna söka studentboende. Vår norske medstudent bodde exempelvis på National College of Ireland (NCI). Detta är en typ av korridorsboende som ligger väldigt centralt och därmed ett stenkast från Trinity College. Om man är intresserad av detta alternativ gör man klokt i att kontakta NCI innan avresa (länk nedan).

När det gäller ”vanliga” lägenheter är utbudet relativt stort, tyvärr är priserna generellt väldigt höga när det gäller korttidskontrakt. Räkna med att betala 300-500 € / vecka för en lägenhet med plats för 2 personer med rimligt avstånd till stadskärnan. Den mest använda internetbaserade bostadsförmedlingen är DAFT.ie. Sidan i sig är det inget fel på men det lär förekomma en hel del oseriösa annonsörer. Undvik därför att betala depositioner och liknande förrän du tittat på lägenheten och fått ett kontrakt på den. Var också noga med att fråga vad som ingår i hyran. Det är vanligt att avgifter för el, sophantering och internet tillkommer. Då elen är väldigt dyr kan detta bli en ganska stor kostnad om den inte ingår i grundhyran.

Med alla dessa förmaningar i åtanke vill jag lyfta fram att i vårt fall fungerade DAFT.ie helt perfekt. Redan andra dagen hittade jag och min svenske medstudent en topprenoverad tvårummare i det trevliga området Rathmines (Dublin 6). Visserligen låg vår lägenhet lite utanför stadskärnan (45 minuters promenad till skolan alternativt 15 minuters bussresa) men vi upplevde inte avståndet som något problem. Dock bör man nog undvika att bo alltför långt utanför stadskärnan då kollektivtrafiken i Dublin inte imponerar (mycket begränsade turer sent på kvällen och på helgdagar).

Dublin är en storstad och precis som i alla storstäder finns ”bättre” och ”sämre” områden att bo i. Från våra lärare i Dublin var den absoluta rekommendationen att bo söder om floden Liffey i något av områdena Dublin 2, 4, 6 eller 8. Nu är detta knappast någon absolut sanning utan det är nog bättre att söka brett, åka och titta, känna efter och fråga sina kurskamrater vid tveksamheter.

Bra boendelänkar:

http://www.ncirl.ie/Prospective_Students/International-Students/Accommodation

http://www.daft.ie

Innan ankomst till Dublin får man förutom schema också ett gäng med dokument som reglerar uppträdande och klädsel på DDUH. Detta verkade en smula skrämmande för min egen del då jag oroade mig för att den spända tonen i dessa ”policies” även skulle avspegla sig i kontakten med lärare. Lyckligtvis visade sig min oro vara helt obefogad. Visst råder en annan form av hierarki mellan student och lärare i Dublin men stämningen på kliniken är ändå avslappnad och man känner verkligen att man kan fråga om hjälp om problem uppstår. Till den avslappnade stämningen bidrar också alla kurskamrater med sitt vänliga sätt och oändliga tålamod med utbytesstudentens frågor. Naturligtvis är en del av denna upplevelse färgad av den positiva särbehandling som man som utbytesstudent oundvikligen på gott och ont upplever.

Som jag kommer redogöra i detalj för nedan ligger tonvikten under utbytet på praktik snarare än teori. Eftersom en av de främsta invändningarna mot den svenska tandläkarutbildningen är för lite praktik är detta förstås en stor fördel. För att få ut det mesta möjliga av alla praktiskt moment krävs lite framåtanda. I många fall förutsätter sköterskor och lärare att man endast har en assisterande roll som utbytesstudent, vilket inte stämmer. Således gör man klokt i att presentera sig ordentligt första passet, tala med ansvarig lärare och uttrycka intresse för att behandla egna patienter. När personalen vet vem du är och vad du gör där ser de också till att ge dig bra och intressanta patienter.

Kommunikationen med patienter på engelska upplevde jag inte som något problem. Irländare är genuint nyfikna och jag upplevde att de flesta patienter tyckte det var kul med en utbytesstudent. Efter några veckor kändes det naturligt att prata tandvård på engelska och i de enstaka fall man behövde hjälp med språket var hjälpen aldrig långt borta.

Jag nämnde tidigare att det var lätt att finna sig till rätta på DDUH och detsamma gäller staden Dublin och landet Irland. Skillnaderna är lagom stora från Sverige. Har man tidigare varit i Storbritannien kommer man känna igen sig även om irländarna gärna betonar skillnaderna gentemot sin granne i öst. I Dublin talar så gott som alla engelska, det är endast i vissa områden på landsbygden som iriskan är dominerande.

Precis som i många engelsktalande länder har artighetsfraser stor betydelse. Ord och fraser som ”how are you?”, ”sorry”, ”excuse me”, ”please” och ”thank you” kan i princip inte användas för mycket. Det är också viktigt att tänka på att de flesta vill bli tilltalade med sin titel, således adresseras lämpligen en lärare på skolan med Dr. följt av efternamnet. Man kommer snabbt in i detta och gör man fel bryr sig de flesta inte alls.

Irländarna både på college och generellt ger ett nyfiket och vänligt intryck. Trots de senaste årens recession och ekonomiska svårigheter är humöret gott, en påtaglig stolthet över landet kan skönjas. Detta kan förstås spåras till det faktum att republiken Irland historiskt fått kämpa för sitt oberoende gentemot Storbritannien. Firandet av den nationella identiteten kulminerar på St Patricks Day den 17 mars som är att beteckna som Irlands nationaldag. Festligheterna kan knappast undgå någon då hela Dublin beger sig ut på gatorna denna dag. Som besökare kommer man garanteras ryckas med i feststämningen.

Dina medstudenter på Trinity College är i de flesta fall väldigt ambitiösa. Detta kombinerat med stora terminstentor i mars och därtill en OSCE i april gör oundvikligen att det sociala livet kan bli lidande den första tiden. När dessa examinationer väl är avklarade är stämningen en helt annan och pubrundor och fester har en tendens att avlösa varandra. Ofta kretsar dessa i eller kring tandläkarutbildningens ”egen” pub ”The Ginger Man” som ligger ett stenkast från huvudbyggnaden. Där träffas studenter såväl som lärare enligt devisen ”hårt arbete kräver hård avkoppling”. Om fredagskvällarna är detta ett mycket populärt tillhåll.

För den som till äventyrs vill träffa andra studenter än tandläkarstudenter går det naturligtvis också bra. Det anordnas ständigt olika evenemang på collegeområdet och det finns en rad små föreningar som representerar de mest esoteriska intressen. Vårens höjdpunkt är en gigantisk utomhusfestival som frekventeras av både irländska och internationellt kända artister. Detta evenemang, ”Trinity Ball”, är sedan länge utsålt när du anländer i Dublin men för den som vill (och har råd) går det att få tag i en biljett.

Irland är förstås mycket mer än Dublin och man gör klokt i att investera några helger till resor runt om i landet. Det finns bra buss- och tågförbindelser och det är relativt billigt att åka tåg förutsatt att man bokar sin biljett i förväg på Internet (se Bus Éireann respektive Irish Rail nedan). Om man vågar (vänstertrafik!) och har pengar över är det klart bäst att hyra en bil för några dagars ”road-trip”. På det sättet har man möjligheter att nå lite mer avlägsna sevärdheter såsom exv. Achill Island på Irlands nordvästra kust. Rekommenderas om man gillar hav, dramatiskt landskap och mycket får! Andra tips på utflyktsmål är Galway, Cork och Dingle halvön. En tur upp längs Antrimkusten och Gigant’s Causeway på Nordirland gör knappast någon besviken.

Bra reselänkar

http://www.buseireann.ie/

http://www.irishrail.ie/

Efter 3 månader har man etablerat sig i Dublin och det känns mer och mer som ”hemma”. Då är det tyvärr dags att åka hem igen. För mig kändes det verkligen som tyvärr då det finns så mycket att gilla med Irland, Dublin, DDUH och alla människor jag mött.

Jag kan varmt rekommendera Dublin för dina 3 månader utomlands. Naturligtvis spelar förväntningar stor roll för vilken upplevelse man sedan får av ett land och ett universitet. I det sammanhanget kan det vara viktigt att betona att man inte bör åka till Dublin med förhoppningar att bocka av massor svenska kurskrav. Istället passar Dublin bättre om man vill lära sig sådant som inte låter sig formuleras i ett kurskrav men ändå kan vara oändligt nyttigt att känna till för sin framtida yrkesgärning. Precis som med de flesta utbyten är inget skrivet i sten när du kommer dit. Detta ska förstås ses som en fördel. Det ger dig stor frihet att styra utbytet lite åt det håll du är intresserad men det kräver förstås också att man accepterar lite tvära kast och att planer ändras.

Sammanfattningsvis, vill jag ge två råd till dig som funderar på utbyte. För det första tveka inte utan gör slag i saken åk iväg. För det andra om du tycker att upplägget i Dublin passar dig åk då dit. För dig som redan är nominerad till utbytesstudier i Dublin när du läser detta, grattis och trevlig resa!