Fredagen den 30 september 2011 kom till slut mailet som jag hade väntat på så länge – antagningsbeskedet från University of New South Wales (UNSW) i Sydney, Australien. Jag hade blivit antagen till ”UNSW Practicum Exchange Program” och nu kunde jag äntligen börja planera min resa på riktigt. Anledningen till att jag skriver ”på riktigt” är att min planering började redan långt innan antagningsbeskedet kom. Så fort jag hade skickat in min ansökan om att få åka på utbyte till Australien anmälde jag mig till en dykkurs för att ta dykcertifikat, jag började läsa på om Sydney, de olika nationalparkerna, regnskogarna och stränderna. Samtidigt drömde jag mig bort till tv-programmet ”Livräddarna på Bondi Beach”. Ja - jag erkänner, Bondi Beach var en av anledningarna till att jag ville åka till Sydney.
En viktig del i planeringen var att hitta en handledare. En av anledningarna till att jag sökte just UNSW var att de är väldigt framstående inom cancerforskning, ett tips är att tänk igenom vilket ämne du vill göra ditt projektarbete inom innan du bestämmer vilket universitet du vill åka till. Jag valde mellan UNSW och Sydney University, det som avgjorde mitt val var att UNSW hade ett nybyggt cancercenter, samt många fler cancergrupper än Sydney University. För att hitta en forskargrupp använde jag mig av universitets sökmotor: http://notes.med.unsw.edu.au/medweb.nsf/page/Research%20Interests. Jag mailade tre olika grupper och fick svar inom någon vecka. Två av grupperna var villiga att ta emot mig, den tredje gruppen var för kliniskt inriktad för att passa mig. Ett tips när du ska välja forskargrupp är att var kräsen! Tänk inte att du måste tacka ja till första bästa grupp du får svar ifrån, utan var noga med att fråga vad för typ av projekt de skulle kunna erbjuda dig, vilka metoder du skulle få arbeta med osv. Du ska ju trots allt arbeta med projektet i flera månader så det är viktigt att du tycker att det är ett intressant projekt. Nu tänker du säkert, men hur ska jag kunna veta det innan jag ens har börjat med projektet?! Det är jättesvårt att veta och därför tror jag att det också är jätteviktigt att du väljer en grupp som består av människor som du tror att du kommer att trivas med. Fråga hur stor gruppen är, var människorna kommer ifrån, hur gamla de är, vad de har för utbildning osv. Trivs man bra i gruppen så blir allt mycket roligare, även om själva projektet inte är jätteroligt. Jag valde till slut Kerrie McDonald´s grupp, som studerar resistensutveckling hos hjärntumörer. Under min tid på UNSW studerade jag Macrophage Migration Inhibitory Factor (MIF), en möjlig biomarkör för glioblastom. Arbetet var mycket omväxlande, jag spenderade största delen av tiden på labbet, men jag spenderade också lite tid på Prince of Wales privatsjukhus. Varje vecka anordnades även seminarier och diskussionstillfällen med gästforskare från hela världen.
En annan viktig del i planeringen var att skaffa visum och boka flygbiljetter. Eftersom jag hade läst ”Sommarkurs i Medicinsk forskning” på Karolinska Institutet så kunde jag tillgodoräkna mig den kursen, vilket innebar att jag bara behövde göra ett projektarbete på 22,5 hp. Därför kom jag undan med ett lite billigare visum, sk. ”Working Holiday visa subclass 417”, http://www.immi.gov.au/visitors/working-holiday/417/. Detta visum kostar 270AUD och tillåter dig att studera i Australien i max 4 månader. Du har även tillstånd att arbeta, vilket inte fanns en chans för mig att hinna med. Gör du ett längre projekt på 30hp måste du söka sk. ”Student visa”, vilket är lite dyrare. Att söka visum kan verka krångligt, men det var faktiskt ganska lätt så ta det lugnt! All information finns på http://www.immi.gov.au/immigration/. Själva ansökan görs över Internet, du får svara på ett antal frågor som innefattar allt ifrån dina kommande studier i Australien till ditt straffregister, alkohol/drogintag m.m. Efter att visumansökan var inskickad så tog det bara några dagar att få själva visumet. Visumet registrerades elektroniskt så jag fick inget skriftligt dokument att sätta in i passet. När jag landade i Sydney köade jag i ca två timmar för att komma in i landet. Under denna tid hann jag bli ordentligt nervös för att visumet inte skulle ha registrerats. Den australiensiska gränskontrollen har rykte om sig att vara ganska tuff så jag såg framför mig att jag inte skulle bli insläppt utan tvingas ta första bästa flyg tillbaka till Sverige! Som tur var så var det inga problem, allt fanns registrerat i deras datasystem så det enda jag behövde visa var passet. Däremot berättade en kille att han hade blivit stoppad av gränskontrollanterna för att han hade burit en tröja med döskallar på. Du behöver alltså inte stressa upp dig när det gäller visum, men utmana inte ödet i gränskontrollen! ;)
När det gällde flygbiljetter så var jag ganska sent ute med att boka. Eftersom jag hade semester från slutet på december till slutet på februari så reste jag runt i Australien och Nya Zealand innan jag åkte till Sydney så därför kan jag inte säga exakt vad en tur- och returbiljett Stockholm-Sydney kostar, men räkna med att du får betala ca 10.000kr. Jag flög med både Quantas, British Airways och Jetstar Airways. Alla flygbolagen var bra, men vill du ha den bästa film/ljudunderhållningen på planet så ska du definitivt välja Quantas. Ett måste på flygresan var nackkudde och varma kläder!
Efter att visumet och flygbiljetterna var bokade så började nedräkningen till avresan. Jag lämnade Stockholm den 1 februari, lagom för att slippa de tråkiga slaskmånaderna i Sverige. Det var med blandade känslor jag klev ombord på planet, jag visste att jag skulle sakna min familj och mina vänner, men samtidigt såg jag verkligen fram emot att få åka till Australien. Jag längtade efter att få se och uppleva något nytt!