Exchange Report

Reserapport - KI-student

Berättelsen om hur det är att som sjuksköterskestudent och blivande sjuksköterska möta våren i Köpenhamn!


Lärosäte:	Professionshøjskolen Metropol (University College Copenhagen)
Utbildningsprogram:	Sjuksköterska
Utbytesprogram:	Erasmus
Termin:	Vårtermin 11/12

Innan avresa

Varför jag valde att söka utbytesstudier var främst för att bredda mina referensramar och för att se ett annat arbetssätt än det svenska. Jag ville vidga mina tankesätt och min syn på min blivande profession. Se hur sjuksköterskestudierna ser ut på ett annat universitet utan att behöva ta studieuppehåll.

Jag valde att söka till Metropolitan University College (MUC) i Köpenhamn, Danmark då jag tänkte att det var så pass nära men ändå långt bort och att det måste vara på ett ungefär likvärdig utbildning i Köpenhamn som på KI. Jag sökte mig även till Köpenhamn då det är en fantastisk stad och jag visste att vi skulle åka på våren vilket inte gjorde mina förväntningar lägre.

För att kunna söka utbytesstudier måste det finnas god och uppmuntrande information kring bland annat hur man skall gå tillväga, vart och hur man kan söka. När jag sökte tyckte jag att informationen som finns på KIs webb var svåråtkomlig och undangömd. Dock var min internationella studiehandläggare suverän och väldigt hjälpsam med allt som behövdes så som t.ex. kontaktpersoner på universitetet i Köpenhamn. Internationella studiehandläggaren hjälpte även till med information kring vilka resestipendier som fanns att söka och var man kunde söka andra stipendier som var möjliga att kunna få pengar ifrån.
Jag sökte dock endast Erasmus resestipendium.

När jag väl fått kontakt med och blivit antagen av partneruniversitetet MUC, var internationella kontoret i Köpenhamn helt fantastiska. De var oerhört hjälpsamma och var väldigt tacksamma över att jag ville komma till just deras universitet för utbytesstudier.

De skickade god information kring vad som var tvunget att göras innan och vid ankomst till MUC och Köpenhamn.

Ankomst och registrering

Jag kom till Köpenhamn den 13 april och min första kurs där startade den 16 april. Dock hade jag varit nere i Köpenhamn bara över en dag redan i mars för att se universitetet och hämta nycklar till mitt boende. Då var jag även uppe på internationella kontoret och pratade lite med utbyteshandläggarna som välkomnade så hjärtligt och sa att de såg fram emot utbytet med mig och mitt universitet. Dock skulle jag rekommendera, om möjlighet finns, att vara nere en vecka innan kursstart. Detta för att hinna orientera sig i kursplaner, kurslitteratur och skaffa passerkort m.m. men även för att hinna lära känna stan lite grann innan studierna börjar.

Det erbjöds en kurs kring "The danish society" som jag inte tog då det var i början på året och jag hade inte möjlighet att åka ner till Köpenhamn en vecka i januari för att ta denna kurs, då det hamnade mitt i en praktikperiod här hemma i Sverige. Om man har möjlighet och kursen hamnar i anslutning till utbytesperioden är den kursen nog mycket bra att läsa för att få en förförståelse för samhället och språket.

MUC har en väletablerad fadderorganisation där man innan ankomst till MUC och Köpenhamn blir kontaktad av sin "buddy" vid partneruniversitetet per mail som ger information och som har ett välkomstpaket när man kommer till Köpenhamn.

Jag fick en väldigt engagerad och trevlig buddy som gav mycket information och var väldigt hjälpsam innan ankomsten till MUC. Jag träffade henne över en fika första veckan i Köpenhamn där vi diskuterade utbildningarna och professionerna. Efter det hade vi lite mail- och sms-kontakt.

I välkomstpaketet man fick av sin buddy fanns information om MUC, om fritidsaktiviteter, man fick ett USB med massor av information, inloggningsuppgifter till intranät osv. Man fick även ett danskt simkort till mobiltelefonen. Dock hade jag turen att jag hade svenska mobiloperatören 3, som har samma nät i Sverige och Danmark, vilket gjorde att jag ringde, smsade och surfade för samma pris som i Sverige (detta kan vara väldigt bra att kolla upp innan avresa).

Det fanns två internationella institutioner på MUC, en för hela universitetet och en för sjuksköterskeutbildningen. Vi hade närmast kontakt med den för sjuksköterskeutbildningen och sedan skötte handläggaren på den institutionen den mesta kontakten med den större övergripande internationella institutionen.

En glad utbytesstudent från Sverige. I försök att ta till sig, studier, språk och kultur.

Ekonomi

Inför mitt utbyte sökte jag Erasmus-stipendium där jag innan avresa fick 10000 svenska kronor. Dessa täckte min boendekostnad. Utöver Erasmus-stipendiet sökte jag utökat studiemedel för utbytesstudier hos CSN vilket var drygt 1000 kr mer i månaden än vad man får i Sverige.

Köpenhamn som stad är överlag dyrare än vad Stockholm är. Dock hade jag turen att jag skulle vara inom hemsjukvården under min praktik och fick därmed låna cykel av MUC. Detta helt kostnadsfritt. Att tillägga till detta är att det lättaste sättet att ta sig fram i Köpenhamn är på cykel. Det är en väldigt etablerad cykelkultur. Cykelvägarna och cykeltrafiken är det som styr trafiken i Köpenhamn. Detta gjorde att jag inte behövde lägga några pengar på kommunaltrafiken mer än för privata ändamål.

Om man skall åka på utbyte till MUC på någon annan kurs så skickade de information kring hur man skulle gå tillväga med cykeluthyrning, om var man kunde hyra osv. Så cykel är ett måste enligt min mening. Det var bara gott som kom utav att cykla omkring, inte bara det att man spar pengar, utan även att man lär känna staden väldigt bra genom att cykla omkring och lära sig sina egna vägar.

Det som MUC har som är väldigt bra är att de har oerhört bra studentpriser på campus. De har väldigt rabatterade priser på fika och mat. Dock blir det ju alltid billigast att ha med sig egen matlåda. De har inte samma lunchkultur som vi har i Sverige, vilket jag ganska snabbt uppmärksammade då det på sjuksköterskeskolan endast fanns en mikrovågsugn. Majoriteten äter rågsmörgås med någon typ av pålägg och grönsaker, något slags smørrebrød, eller någon annan kall mat till lunch eller mellanmål.

Maten i mataffären är också relativt dyr, där affären NETTO är att föredra för att de har ofta bra erbjudanden och lite lägre priser än de andra mataffärerna.

Jag behövde inte betala någon avgift för något på universitetet eller på praktikplatsen. Då det är inom Europa behövdes heller inga speciella vaccinationer, utöver de som är obligatoriska även i Sverige. MRSA-test står om obligatoriskt i deras välkomstbrev, men till mig sa de att det inte var nödvändigt om man kom från Sverige, dock hade jag vårdats på sjukhus utomlands inom 3 månader innan ditresa så då fick jag ändå MRSA-testa mig, men även detta helt kostnadsfritt.

För att hålla kostnaderna nere är de främsta tipsen jag kan ge att cykla, göra matlådor och att bo tillsammans med någon så man delar boendekostnaden med.

Boende

MUC tipsade om en internetsida man kunde anmäla sig på för att möjligtvis kunna få boende. Dock kostade det pengar att anmäla sig till denna internetsida och det var inte garanterat att man skulle få boende via denna sida och oavsett om man fick boende eller inte så fick man inte pengarna tillbaka. Jag tyckte att det skulle vara dumt att lägga pengar på att anmäla sig till en bostadskö utan garanti att få valuta för pengarna så då bestämde jag mig för att leta boende på egen hand.

Jag hade en del kontakter i Köpenhamn redan innan, så som andra vänner och bekanta som bodde och studerade i Köpenhamn, vilka jag inte tvekade att höra av mig till angående bostadssökande. I och med detta var det fler och fler som blev involverade och till slut var det någon kompis som frågade en kompis som hade ett rum i en lägenhet på Østerbro i centrala Köpenhamn som var till uthyrning. Jag beslutade mig för att ta detta boende och dela det här rummet med en annan kompis som också skulle göra utbyte i Köpenhamn.

I lägeheten bodde det redan tre stycken andra tjejer som vi bodde tillsammans med. Det var en stor nyrenoverad lägenhet på 90kvm, där standarden var mycket god, dock var priset där efter. Jag betalade ca 9000 svenska kronor för boendet under hela min vistelse i Köpenhamn.

Från lägenheten var det 10 minuters cykelavstånd till campus och till Rigshospitalet.

Rummet som vi hyrde i lägenheten på Østerbro.

Studier allmänt

Inför att börja studierna på MUC var jag väldigt förväntansfull och lite nervös. Det var många olika moment man var spänd över, hur det skulle gå att läsa på ett annat språk, kommer man förstå sina kurskamrater, hur är lärarrelationen, hur kommer det att gå på praktiken och hur är deras upplägg gentemot vårt på Karolinska Institutet hemma i Sverige?

Den första skillnaden i utbildningssystemen som jag fick reda på redan när jag var i Sverige är att danska studenter på professionsutbildningarna läser deras utbildning i moduler istället för kurser. Detta innebär att de läser 14 moduler under sin utbildning. Det innebär även att deras utbildning läses under 3 3/4 år och inte 3 år som vi på KI läser. De danska studenterna har även viss valmöjlighet på så sätt att de kan önska i vilken ordning de vill läsa sina moduler under ett år. Det är 4-5 moduler som skall läsas under ett år, där man, om man av någon speciell anledning vill läsa modulerna i en annan ordning än den föreslagna kan välja det upplägg som passar bättre för en själv. Modulerna är även uppdelade så att vissa moduler endast är teoretiska medan andra innefattar både teori och praktik.

Många av de frågor jag hade innan modulstarten skulle jag komma att få svar på ganska snabbt inpå kursstart.

MUC hade ett mycket bra upplägg, där kursstarten var välplanerad med mycket bra information redan första introduktionsdagen. Kursansvarig frågade redan på uppropet om "de svenska utbytesstudenterna satt med i klassrummet?". Till en början tvekade jag på om jag skulle svara då jag var nervös att jag skulle missförstått, var det en fråga eller ett påstående hon hade sagt, men sedan svarade jag "ja, vi är här och ser mycket fram emot att läsa denna modul här på MUC. Kurskamraterna runt omkring fnissade lite, men kursansvarig hälsade oss välkomna och sa att de uppskattade väldigt mycket att vi var här och ville läsa på deras universitet, så helt galet kan jag inte ha svarat. Detta var även första starten på att hellre våga prata och försöka förstå och göra sig förstådd istället för att låtsas eller inte våga prata.

Danskarna har precis som vi i Sverige, en nioårig undervisningsplikt, dock har de även ett frivilligt tionde år om man vill, ofta med utgångspunkt i om man vill specialisera sig i någon/några ämnen. Sedan är det frivilligt med eftergymnasial utbildning om man vill läsa en professionsutbildning eller om man vill läsa på universitet. Så utbildningssystemen Sverige och Danmark emellan skiljer sig inte särskilt mycket ifrån varandra.

Endast ett par dagar in på kursen märktes många likheter, men främst också många skillnader i undervisningsform och upplägg av sjuksköterskeutbildningen. Alla studenter på kursen var uppdelade i sex stycken olika klasser, klass A,B,C,H,I,J med 20 studenter i varje klass. Schemat var upplagt så att varje klass hade samma föreläsningar men på olika tidpunkter, vilket betyder att man endast var 20 studenter med en föreläsare. Detta gjorde att, det till skillnad från KIs sjuksköterskeutbildning, mer var som en dialog med föreläsaren än ett föredrag. Min hemutbildning på KI förespråkar självständighet, eget tänkande och reflektion oerhört mycket, medan min utbyteskurs på MUC förespråkade viss självständighet, men främst katederundervisning och applicerande av det man lärt sig. Det fanns inte alls samma utrymme för eget tänkande och reflektion. Min upplevelse av den teoretiska undervisningen på MUC var att många studenter lärde sig för att sedan visa sin prestation för den ansvariga läraren istället för att lära sig för sin egen skull och för skapandet av sin kommande yrkesprofession. Efter att jag diskuterat detta med några danska undervisare sa även de att deras utbildning är väldigt mycket uppbyggd som "den gamla skolan", att man just håller kvar katederundervisning och att man lär ut, istället för att presentera fakta som studenten sedan får ta till sig och undersöka och ta reda på mer omkring efter presentationen.

Detta var en väldigt intressant skillnad i utbildningssystemen och utbildningsformen då det verkligen var en tydlig skillnad i ansvaret hos studenten.

Utbildningsmässigt visade sig även en annan stor skillnad, att vi i Sverige, på KI, har enligt de yrkesverksamma danskarna ett väldigt vetenskapligt synsätt på sjuksköterskans yrke, medan danskarna och utbildningen på MUC har ett väldigt tydligt fokus på omvårdnad och etik. De vill att allt man skriver och allt man utför skall vara anknutet till en omvårdnadsteori, där Virginia Henderson står mycket i fokus. Den danska utbildningen fokuserar oerhört mycket på den pedagogiska delen av sjuksköterskans yrke, där man skall presentera fakta och data för patienten och där denne sedan själv får välja att ändra sin livsstil eller sitt levnadssätt utifrån det man presenterat.

Det är när man upptäcker och upplever sådana här skillnader som ett utbyte verkligen får mening, då det verkligen breddar ens referensramar och utvecklar ens sätt att tänka.

Första dagen på Metropolitan University College.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 4 på KI

Jag valde att åka på utbyte under termin 4, vilket är den första terminen under utbildningen som man kan åka på utbyte under. Under termin 4 läste jag psykiatrikursen på KI, då rekommendationen var att läsa den i Sverige och inte någon annanstans. Detta innebar att jag åkte på utbyte i kursen "Vård av barn och vuxna inom öppenvård och hemsjukvård (13,5 hp)" och "Vetenskapsteori och metod (4,5 hp), sammanlagt gjorde jag utbyte på 18 hp vilket motsvarar 18 ECTS-poäng.

De kurserna jag fick tilldelat att läsa på MUC skulle motsvara de kurser vi skulle läsa i Sverige.

Kurserna på MUC var således:
- Modul 6- Kronisk syge patienter og borgere i eget hjem (15 ECTS)
- Intercultural health care and welfare (3 ECTS)

Första och sista veckan inklusive varannan torsdag under utbytesperioden läste jag kursen Intercultural health care and welfare. Denna kurs behandlade ämnen så som danska samhället, folksjukdomar, nutidsforskning inom folkhälsa, vetenskapsteori och metod och livet som utbytesstudent på MUC. Det som var väldigt kul med denna kurs var att vi varannan torsdag hade undervisning tillsammans med alla andra utbytesstudenter på sjuksköterskeutbildningen, vilket var studenter från bl.a. Australien, Italien, Norge, Sverige och Turkiet.

Kursen var väldigt väl upplagd där vi fick undervisning av flera föreläsare från olika institutioner där varje föreläsare behandlade sitt eget ämne.

En torsdag hade vi först undervisning på campus angående beroende, främst då angående intravenöst missbruk. Sedan fick vi åka med på ett studiebesök till ett så kallat Sundhedshus där vi fick ytterligare en föreläsning av de som jobbade där. De beskrev sin verksamhet som var att hjälpa missbrukarna i denna stadsdel där detta Sundhedshus låg. En stor eloge till dem som anordnade detta då det var ett mycket givande och intressant studiebesök!

Examinationerna i denna kurs var två skriftliga arbeten där jag och min kamrat som också åkte på utbyte från KI fick skriva tillsammans. Vi skulle skriva ett om likheter och skillnader mellan svenska och danska samhället, vårdsystemet och utbildningarna. Detta omfattade 5-10 A4, med väsentliga källor och forskning med anknytning till ämnet. Det andra arbetet vi skulle skriva var bland annat om våra utbytesstudier och en fördjupning i skillnader i vårdsystem, praktik och utbildningsystem emellan, även detta arbete omfattande 5-10 A4, med väsentliga källor och forskning kopplat till ämnet.

Vidare till Modul 6 - Kronisk syge patienter og borgere i eget hjem, som jag var där för att göra min praktikplacering inom.

Modul 6 började andra veckan in på utbytesperioden. Modul 6 har fokus på kroniskt sjuka patienter i eget hem. Modulen inleddes med två veckors teori, följt av 8 veckors teori. Teoriveckorna var upplagda på så sätt som jag beskrev lite kort under tidigare rubrik. Alla studenter på Modulen var uppdelade i sex mindre klasser, A,B,C,H,I,J med ca 20 studenter i varje klass där jag ingick i klass B. Det var undervisning på campus varje dag, och alla föreläsningar gick omlott då alla klasser skulle få ta del av samma föreläsningar.

Då vi var så få studenter i varje klass så blev föreläsningarna mer att läraren föreläste någon timme och sedan inleddes en dialog studenter och lärare emellan. Vissa gånger var det som seminarier och andra gånger fick vi göra grupparbeten som vi sedan fick presentera för klassen. Detta var intressant och lärorikt men självklart även nervöst och lite läskigt då all undervisning gavs på danska vilket resulterade att man var helt slut efter en hel dags undervisning då man suttit koncentrerad till 110 % för att förstå vad det var som förelästes.

Under en av teoridagarna uppdagades en glad överraskning då det var två svenska sjuksköterskor som var där och föreläste. De skulle undervisa om demens, ett ypperligt tillfälle att som svensk få briljera lite grann!

Under teoriveckorna förklarades även hur upplägg av examinationerna skulle komma att se ut. (Ytterligare beskrivning av examinationsformer finner ni längre ner i texten).

Efter två veckors teori var jag nu redo att gå ut i praktiken. Detta skulle jag göra i hemsjukvården i stadsdelen Valby. Det var pirrigt men oerhört spännande att komma till praktikplatsen. Även den verksamhetsförlagda utbildningen var väldigt välplanerad.

Första dagen var en gemensam introduktion av den så kallade Mobila studieunit. Mobila studieunit motsvarar våra AKOR i Sverige, där det var två kvinnor som nu endast jobbade som länken mellan universitetet och praktikplatsen. De introducerade oss till Valby som stadsdel, hur hemsjukvården ser ut och vilka typer av patienter som var dominerande i området osv. Sedan fick vi ett tidsschema för de kommande 8 praktikveckorna.

Andra dagen fick vi en lokal introduktion på den praktikplacering där jag skulle vara under min verksamhetsförlagda utbildning. Även här fanns en anställd person som arbetade endast med studenter under utbildning, denna kvinna var övergripande ansvarig för mottagandet av studenterna och stöttande person för de kliniska vägledarna. Alltså kunde både studenter och handledare ta hjälp av denna person om det var något som man kände man behövde hjälp med rent administrativt eller praktiskt, helt suveränt!

Jag blev sedan tredje dagen introducerad för min kliniska vägledare/handledare. En medelålders kvinna som var mycket duktig och trevlig. Första veckan var mest som fältstudier där jag fick se hur de arbetade och komma in i lite rutiner. Språket kom mer och mer ju längre tiden gick.

Jag följde min handledare där en typisk dag såg ut ungefär på detta sätt:
7.30 Journalläsning och genomgång av patienter och hembesök.
8.00 Kort morgonmöte med de andra sjuksköterskorna i teamet, där man diskuterade upplägget av dagen
8.15 Körtid (där man cyklade ut till sina patienter)
8.30 - (ca) 13.00 Patientbesök
13-13.15 Körtid (cykla tillbaka till kontoret)
13.15-13.45 Lunch
13.45-14.30 Ytterligare patientbesök
14.30 -16.00 Dokumentation (inkl. läkar-, dietist- sjukgymnastkontakt).

Under åtta veckor 4 dagar i veckan följde jag min handledare där jag successivt vecka för vecka fick ta mer och mer ansvar för patienterna.

Det var en väldig skillnad i ansvar av medicintekniska uppgifter Sverige och Danmark emellan. Min handledare var väldigt överraskad av att jag "redan" kunde ge subkutana injektioner, vilket vi på KI får lära oss redan första terminen. Det visade sig att sjuksköterskorna i Danmark inte alls lär sig lika många medicintekniska moment som vi gör i Sverige. De har t.ex. inte med insättning av perifer venkateter i deras sjuksköterskeutbildning och blodprover är det ofta någon från LABB som kommer och tar på patienterna. Har man tur och är villig att lära sig kan man hamna på en praktikplats som vill lära ut dessa moment till sina studenter.

Varannan vecka så hade man ett studiesamtal tillsammans med sin handledare och en person från universitetet där man tillsammans diskuterade sin verksamhetsförlagda utbildning. Hur man tyckte det gick, tyckte man det var tillräckligt utvecklande, fick man ta så mycket ansvar som man ville osv. Väldigt bra!

Examinationsformer:

Då fokus på Modul 6 var kroniskt sjuka patienter var första steget till ens examination att man tillsammans med sin handledare valde ut en kroniskt sjuk patient inom ett område man tyckte var intressant och som man skulle komma att följa under hela sin praktikplacering. Denna patient skulle man träffa och intervjua ett antal gånger och därefter uppmärksamma omvårdnadsproblem som denna patient led av. Man skulle sätta upp omvårdnadsmål och med hjälp av relevanta och verklighetstrogna omvårdnadsåtgärder försöka lösa problematiken kring patienten. Efter ett par veckor ute i praktiken skulle man lämna in en fastlagd studieaktivitet vilket innebar ett slags PM. Detta PM skulle vara en kort presentation av den patient man valt och hur man tänkt lägga upp sin examination därefter. När man skrivit den fastlagda studieaktiviteten skulle man ha en kort presentation för sin handledare och en lärare från skolan, där man antingen blev godkänd eller inte. Detta var något som man kan säga motsvarar en typ av halvtidsbedömning, likt den vi har på vår praktikplacering här i Sverige.

Sedan skulle man fortsätta följa sin patient och fördjupa sig i dennes problematik och därefter skriva en opgave, en kort uppsats kring varför man valt att lyfta fram det/de omvårdnadsproblem man gjort och varför man valt de omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder man gjort, dessa med stöd av relevant anknytning i litteratur och forskning. Sista veckan blev man opponerad på sin egen uppsats, detta av sin handledare och läraren från skolan. Man fick först ha en kort presentation i ca 5-7 minuter där man fick presentera sin uppsats och kanske fördjupa sig i något som man tyckte att man inte behandlat tillräckligt i sin uppsats, därefter ställde handledaren och läraren frågor kring vad man skrivit, i ca 20-25 minuter. Läskigt, nervöst, pirrigt men ack så fantastiskt bra! Jag har nog aldrig varit så imponerad av en examination som av denna. Där satt man själv som student och hade två personer som var helt införstådda i vad man skrivit och hade noggrant granskat vartenda val man valt eller valt bort, och ifrågasatte varför man gjort som man gjort! Så otroligt utvecklande! Här kände jag verkligen en ordentlig skjuts i min framväxande karriär som sjuksköterska.

På denna skriftliga och muntliga examination kunde man få godkänt eller icke-godkänt. Jag fick godkänt!

Till sist men inte minst hade jag tillsammans med min kliniska handledare ett avslutande fjärde studiesamtal där vi utvärderade praktikperioden och mina framsteg i min utbildning. Det var en fantastiskt lärorik period i mitt liv, inte minst genom att se alla olika skillnader vårdsystemen emellan.

En mindmap som underlag till den muntliga examinationen.

Språk och kultur

Innan jag kom till Danmark frågade alla hur det nu egentligen skulle gå.. det här med språket alltså.

"Det låter ju som de pratar med gröt i munnen"

"Det kapar ju sista stavelsen i alla ord, förstår du någonting?"

Men, allt går bara man ger det en chans. Det jag blev införstådd i efter en väldigt kort tid i Köpenhamn var att danskarna hade mycket svårare att förstå oss svenskar, än vad vi hade att förstå dem. Vilket faktiskt underlättade lite grann för min del, för det gjorde mig undermedvetet mer ödmjuk inför situationen att tala med danskarna och när man väl knäckt koden och hör att de talar med många ord som är gammelsvenska skapas en ytterligare förståelse.

Att undervisas på danska var förstås en oerhörd utmaning. Det gick oftast väldigt bra att följa den röda tråden på en föreläsning då man tog stöd i Power-point presentationer och anknuten litteratur, dock kom den svåra biten när det var någon student som avbröt och ställde en fråga och det uppstod en intern diskussion. Då var man ofta helt väck i sin förståelse, ibland fångade läraren upp, och förklarade, ibland inte. Då fick ju man ju såklart antingen välja att fråga om en förklaring eller inte.

Det som förvånade mig var att under teoriperioden var kurskamraterna nästintill rädda för att prata med mig och ibland nästan lite arroganta i sitt bemötande. Dock ändrades detta totalt när jag kom till min praktikplacering, där var både kursare, sjuksköterskor och patienter oerhört intresserade och pratglada, vilket var mycket roligt!

Det som till en början var svårast med danska språket var såklart deras räknesätt. Hjälp, hur skulle detta gå med att ange ett blodtryck eller säga och förstå rätt läkemedelsstyrka, detta var nu något att lägga hundra procents koncentration på och verkligen lära sig att räkna på danska. Många sägen går det ju kring detta räknesätt. "halv fjers".. vad är det egentligen?!

Jo, det är inte så knepigt som det låter och som man tror. I Sverige räknar man ju i tiotal, tio, tjugo, trettio, fyrtio osv. medan man i Danmark räknar i tjugotal. Detta blir alltså ganska logiskt när de räknar med så många hela tjugotal som möjligt och sedan gör de en halv av det där det inte går att sätta ett helt tjugotal, alltså;

50= halv tres (tre hela tjugotal minus en halv, halv tres)
60= tres (tre hela tjugotal)
70= halv firs (fyra tjugotal minus en halv)
80= firs (fyra hela tjugotal)

När man väl fått kläm på detta, var det inte många käppar i språkhjulet kvar.

Det fanns även tillsammans med den kursen om "The danish society" en språkkurs man kunde ta, denna gavs ett par timmar varje torsdagseftermiddag.

Kulturen:

När man kommit över Öresundsbron och sundet som skiljer Sverige från resten av Europa är kulturen och känslan i Köpenhamn och Danmark genast mycket mer kontinental är kulturen och känslan i Stockholm och Sverige.

Folk är mer glada, vänliga, hjälpsamma och gästvänliga. Danskarna är ett väldigt socialt folk men på en nivå som inte känns påträngande.

De har en väldigt relaxed approach på livet, så de har t.ex. stängt alla affärer inklusive mataffärer på söndagar, detta är för att de vill att alla ska ha minst en dag ledig varje vecka.

Att möta våren på cykel i Köpenhamn, där parkerna blomstrar, vattnet omger stan och den lilla havsfrun välkomnar - Det är något som man bara måste uppleva om man har möjlighet!

Hur man kan lära sig räkna på danska, jag gjorde det lite överallt t.ex. att skriva siffrorna längst bak i en dansk skönlitterär bok.

Fritid och sociala aktivteter

Fritidsaktiviteter fanns det gott om i Köpenhamn, om inte privata så arrangerades det ett antal för utbytesstudenter via campus. Dock blev alla aktiviteter som jag anmält mig till på campus inställda då det var för få som var intresserade. Detta berodde mycket på att jag var där så sent på terminen och det fanns inte så många utbytesstudenter kvar på plats.

Aktiviteter som erbjöds var t.ex. rundvisning i Danska parlamentet, internationell middag och båtutflykt på de danska kanalerna.
Utöver dessa aktiviteter som anordnades av internationella sektionen på campus erbjöds det en rad olika andra aktiviteter av studentkåren. Det hölls sjuksköterskepub varje fredag, det var olika sportturneringar och det hölls ett antal stora fester. Så om man ville behövde man inte sitta ensam och still en enda sekund. Studentlivet på MUC var sprudlande.

Dock hade det nog varit lättare att komma in i det om man hade läst längre teori med sina kursare än vad jag gjorde.

MUC var även duktiga på att skicka ut nyhetsbrev om man tackat ja att de ska skicka det till ens email-adress. I dessa nyhetsbrev informerades det om vad som skedde i Köpenhamn och på campus under den kommande månaden så man inte skulle gå miste om något intressant eller kul.

Köpenhamn är en fantastiskt stad och har hur mycket kultur som helst att erbjuda. Några smakprov på vad man bör uppleva en vår i Köpenhamn:

Davids Samling vid Kongens Have, jättefint museum med en unik samling islamisk konst.
Retour, god mat av lite finare karaktär men i avslappnad atmosfär, drivs av en av stadens toppkockar.
Mikkeler, ett bryggeri som har en egen bar http://mikkeller.dk/the-bar/
Jægersborgsgade med kaféer är en kul promenad en liten bit ut på Nørrebro.
God kaffe på Coffee Collective.
Bästa glassen! Mama che gelato på Nansensgade.
Kanalrundfart ifrån Nyhavn.
Den Sorte Diamant, en nybyggd del av det Kongelige Bibliotek som är kul att gå in i om man promenerar förbi.
Operahuset.
En cykeltur till Christiania, där man sedan kan äta god falafel och titta på de fina områden och husen.
Dronning Louises Bro - Mycket trevligt att ta med sig något att dricka och titta på folk.
Pilekælderen på Pilestræde - ett av stans bästa smørrebrødställen. Mycket trevlig personal.

Cykeltur till Kongens Have,

Sammanfattning

Att åka på utbytesstudier har alltid varit en dröm för mig, ett mål att jobba och kämpa för. Att få ta del av ett annorlunda utbildningssystem, en utbildning, ett land, en kultur och ett annat folk är nog det bästa för att få perspektiv på sin utbildning och kommande yrkesprofession. Genom att åka på utbyte lär man sig så otroligt mycket och får utveckla sin egna identitet som blivande sjuksköterska på ett sätt som man inte kan läsa sig till eller lära av någon annan. Att få plockas ur sin verklighet och utbildning hemma på KI, i Sverige, och få reflektera kring, iaktta och utföra en sjuksköterskas uppgifter på annan ort är oerhört lärorikt. Inte minst för att stärka sina egna kunskaper och för att främja ens vilja till att se och ta till sig nya arbetssätt, tankesätt och hela tiden utveckla sitt kunnande.

Jag tror att mina utbytesstudier alltid kommer att prägla mina fortsatta studier på sjuksköterskeutbildningen på KI och min kommande yrkesroll som sjuksköterska. Det på ett sådant sätt att jag alltid kan reflektera över ett alternativt agerande och tänkande oavsett om det handlar om lösningsbaserat handlande, förhållningssätt till kunskap, patientbemötande eller bemötande och förhållningssätt till både patienters närstående och även blivande kollegor.

Kort och gott så rekommenderar jag alla som har vilja och möjlighet att försöka åka på utbytesstudier då jag tror att det alltid är berikande att se något annat än vad man är van vid. Man kommer utvecklas på plan som man först inte ens kommer att reagera över att man har utvecklats på, att tas ur sitt sammanhang och kastas in i ett nytt ger många goda erfarenheter men ibland även mindre goda erfarenheter som man kan ta lärdom av genom att veta hur man inte vill göra eller upplevas.

Var aldrig rädd för att testa nytt, lära av andra och tro på dig själv!

På väg hem efter tre fantastiska månader i en fantastisk stad, med fantastiska människor och så många nya erfarenheter! På återseende Köpenhamn!