Reserapport - KI-student
Lärosäte: Universiteit Maastricht
Utbildningsprogram: Folkhälsovetenskap
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 08/09

Innan avresa

Jag deltog på informationsmötet angående utbytesstudier som skedde på våren. Detta var väldigt inspirerande och givande. Men, jag var just då inte intresserad av att åka eftersom det var så mycket annat som pågick i mitt liv som jag inte bara kunde lämna. Jag ansåg att det skulle vara i stort sett omöjligt att lämna Sverige för ett halvår utomlands, samtidigt som jag insåg att jag troligtvis bara var lite väl försiktig av mig. Jag sökte aldrig några studier utomlands vid denna tidpunkt.

Ungefär hälften av eleverna i vår klass hade bestämt sig för att göra studier på annan ort. Det var mycket prat om detta och jag började inse att jag hade gjort ett misstag jag skulle komma att ångra. Jag började inse att detta var en chans man inte får många gånger i livet. Jag insåg att det var ett perfekt tillfälle att utveckla min engelska som jag länge velat. Jag insåg att det var ett utmärkt tillfälle att se ett nytt land ur ett annat perspektiv än som turist. Jag såg detta som ett perfekt tillfälle att utbyte erfarenheter med människor från andra delar av världen.

Under sommaren hade de flesta fått reda på var de skulle göra sina utbytesstudier. Efter ett tag kom det fram att en av tjejerna i klassen skulle åka till Maastricht själv. Kompisen hon skulle åka med hade fått ett nytt erbjudande på annan plats. Hon började då övertyga mig om att jag skulle följa med henne till Maastricht, jag var nog inte den mest svårövertalade vid denna tidpunkt. Inte bara på grund av att jag ändrat attityd till utbytesstudierna, utan också för att min livssituation såg helt annorlunda ut nu. Jag hade inte lika mycket begränsningar.

Vad som skedde nu var att jag sökte reservplatsen, vilket skedde väldigt smidigt och alla på skolan var så hjälpsamma. Det gick på nolltid och vips så skulle jag spendera min vår i Holland. Vi fick blanketter och broschyrer från Masstricht Universitet (Unimaas) väldigt fort efter detta. När vi skulle söka kurserna fick vi hjälp och vägledning av vår programdirektor, internationella studenthandläggare samt studenterna som var där året innan. Detta skedde smidigt och det gick att få tag på omfattande information om kurserna på Unimaas hemsida.

Samtidigt som detta sökte vi studentlägenhet, detta görs via GuesthouseUM. Dessa har samrbete med Unimaas och det är där alla utbytesstudenter bor. Ett tips är att göra detta så fort som möjligt, för även när vi sökte så var många lägenheter upptagna. Sedan bokade vi flyg med SAS till Bryssel, detta var enkelt och de har många tåd som går enkelt till Masstricht. GuesthouseUM kom sedan och hämtade upp oss på tågstationen och skjutsade oss till vår nya bostad. Andra alternativ att flyga är med Malmö Aviation (Brussel Airlines) från Bromma till Bryssel, eller, Ryanair från Skavsta till Eindhoven.

Ankomst och registrering

Vi kom till Masstricht på en måndag och skolan började måndagen därefter. De hade introduktion till skolan och deras lärosystem (PBL), plus en middag för alla utbytesstudenter i vår fakultet under torsdag - fredag första veckan. Denna information var väldigt givande och det skulle ha varit synd och missa denna. Vi fick en 'buddy' (fadder) från Unimaas som först och främst kom och hämtade oss, tog oss till skolan och visade oss runt första dagen. Han mejlade oss i god tid innan så vi visste vad som gällde. Det var menat att vi när som helst under vår vistelse skulle kunna fråga denna person om hjälp. Detta kändes betryggande i början men vi använde oss faktiskt inte så mycket av vår buddy.

Samtidigt som detta hade också Erasmus Student Network (ESN)  olika aktiviteter under hela första vecka (med start på tisdagen efter vi anlände). Det var barrundor, bowling, karaoke, dans och så vidare. Vi deltog på vissa saker och det var extra kul när vi träffat våra kommande klasskompisar, så vi kunde göra de olika aktiviteterna med dem. ESN anordnade även med utflykter och fester titt som tätt under terminen.

Första veckan försökte vi ordna med så mycket nyttosaker som möjligt. Vi köpte cyklar (vilket är ett måste i Maastricht) för ca 50e, telefonkort från Lebara (fungerar som Comviq Kompis) och lite inredning till lägenheten från Hema. De har även en IKEA i Heerlen (ca 30 min resväg).

Ekonomi

Vi fick ca 10000kr från Erasmus och ca 50000kr från CSN i en klumpsumma innan vi åkte. Detta var vad vi hade och leva på, och jag förstod direkt att det skulle bli svårt att hålla i pengarna. Vi behövde inte betala för någon kåravgift i Masstricht, men betalade avgiften till MF. Det krävs ingen vaccination eller liknande för att resa till Holland :). Problemet för oss tror jag kom med att Maastricht är ungefär lika dyrt som Stockholm (vissa undantag), och vi åkte ner dit under en finanskris och en mycket svag krona. Som sämst var euron nästan uppe i 12kr vilket betydde att vi, teoretiskt sett, fick lägga på 15% på allt vi handlade för att få en bättre uppfattning om hur mycket vi gjorde av med. Ett tips är alltså att hålla kolla på valutakursen när man gör betalningar vid högre belopp (tex hyra). Vi räknar med att vi gjort av med 10-15000kr mer än vad vi skulle gjort om valutakursen var 'normal'. Jag var alltså tvungen att låna en liten slant av mina kära föräldrar för att klara mig.

Andra områden där man kan förlora pengar är att man måste köpa lunch i skolan eftersom de inte har några mikrovågsugnar, de finns ingen frys eller ugn i lägenheterna och åka buss blir väldigt dyrt i längden.

Vi försökte lägga upp en budget i början och skaffade två konton så vi kunde föra över så mycket pengar vi visste att vi kunde spendera varje månad. Detta anser jag vara ett måste och jag tror att vår finansiella situation hade gått riktigt åt skogen om vi inte gjort detta. Trots att vi gjorde detta tror jag att vi stirrade oss lite blinda på hur mycket pengar vi hade i början och gjorde av med mer pengar än vad vi kunde de första månaderna.

Boende

Boendet bokas genom GuesthouseUM:

http://www.unimaas.nl/guesthouseum/

Dessa har samarbete med Unimmas och bokning av lägenhet gick väldigt smidigt. Guesthouse finns på tre olika platser i Maastricht; den första väldigt nära skolan/sjukhuset/hälsofakulteten; den andra (där deras kontor är), nära city och skolans andra fakulteter; flest människor bor även där; den tredje (där vi bodde) låg ganska långt från city och ännu längre bort från sjukhuset och till skillnad från de andra så var detta 'parlägenheter' istället för studentkorridorer. Trots att vi bodde ganska avlägset så var vi nöjda med vår bostad eftersom vi hade lite högre standard med eget badrum och kök, plus att vi fick lite motion genom att cykla till skolan. Talienruwe hette det där vi bodde.

Kostnaden var 13.5e/natt vilket blev 418.5e/månad vanligtvis. Denna kostnad var per person så det var väldigt dyrt. Dock ingick allt; mycket köksredskap, möbler, internet, el, vatten, städning av badrum varje vecka, snabb service vid problem och så vidare. Jag vill nog inte säga att standarden var hög, men den var absolut inte dålig. Vi var tvungna att lämna 350e i disposition som vi fick tillbaka när vi stack hem.

Vissa av de andra människor vi träffade där nere hyrde privat. Detta hade varit det bästa alternativet för oss eftersom det gick att hitta mycket billigare och bättre. Tyvärr kan jag inte rekommendera någon, men jag kan rekommendera att kolla upp det. Det är väldigt mycket tyskar som pluggar i Maastricht och som bor privat.

Studier allmänt

De använde sig av Problem Based Learning (PBL) i alla kurser på Unimaas. Vi fick introduktion i detta när vi anlände men det tog ett tag för oss att komma in i det ändå, precis som för alla andra utbytesstudenter. Strukturen är att man varje vecka får ett 'Case', problem, sen träffas man i sina PBL grupper för att diskutera och komma fram till vad man ska lära sig till nästa vecka, sedan finns det rekommenderad litteratur för att studera på egen hand under veckan. Veckan efter träffas man igen och diskuterar vad man lärt sig och avslutar med att diskutera problemet till nästa vecka.

PBL kan fungera bra i teorin, om alla gör vad de ska och aktivt deltar i diskussionerna. Man har olika grupper med olika människor för varje kurs vilket är väldigt lärorikt. Men, ibland hände det att man kom med människor som inte gjorde så mycket inlärning. Detta system bidrar till en väldigt mycket läsning och studerande, samtidigt som det lärt mig att bli mycket mer strukturerad. Man måste göra saker hela tiden för att inte halka efter och man får inte missa fler än 2 PBL tillfällen per kurs. Dock leder detta till att när det nalkas tenta så har man redan förberett sig bra och behöver bara plugga in sådant man redan läst. Även om jag från tid till tid har pluggat så mycket som jag aldrig i hela mitt liv gjort tidigare så tror jag också att jag kommer ha en otrolig nytta av detta i mitt framtida liv. Det har lärt mig mycket mer än bara vad jag läst i den rekommenderade litteraturen.

De har en föreläsning per vecka och kurs, denna ska vara kopplad till det caset man håller på med. Föreläsningarna var väldigt varierande och jag tror det till stor del berodde på språket, om de var bra på engelska eller inte. Till varje kurs hade man även en 'Training' del, som för det mesta gick ut på att skriva en liten uppsats. Detta kan även ses som den praktiska delen av kursen medan PBLen var den teoretiska.

Under period ett hade vi 2 kurser under 8 veckor, period två hade vi 2 kurser under 8 veckor, period tre hade vi 1 kurs under 4 veckor. Utöver det så behövde vi 1 kurs i engelska skrivteknik under period två för att få ihop tillräckligt med ECTS. Det var ovant att ha parallellkurser eftersom vi på KI bara har en kurs i taget. Det var även ovant att ha en så pass lång termin, men detta måste ha varit för att vi hade ganska många lediga dagar under april - maj. Betygsskalan de använder sig av i alla kurser på Unimaas är 1 - 10, där 5.5 är Godkänt. Ofta hade tentamen (på den teoretiska delen) störst vikt.

Av de  5 (+1) kurser vi valde så ändrade vi oss och bytte ut en kurs i 'beslutsfattande och etik inom sjukvården' till 'strategic management inom sjukvården'. Detta pga att kursen påminde alltför mycket den kurs vi hade i vetenskapsteori och etik på KI. I övrigt var valet av kurser mycket bra. Det finns 4 olika 'tracks' att välja på och varje track har en kurs per period. Vi läste 'Policy and Management' och 'Work and Health' trecken. Det finns ytterliggare ett track i ämnena 'biomekanik' och ett i 'health promotion and determinants of health'. Den sistnamnda har vi tidigare haft på KI och den förstnämnda var inget som föll i vårt tycke.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 4 på KI

Kurs 2.41 & 2.4.4 läses under terminens första period (6+6 ECTS); 2.5.1 & 2.5.4 samt WRITING läses under terminens andra period (6+6+1 ECTS); 2.6A läses under terminens tredje period (5 ECTS).

Policy and Management

2.4.1 Health Economics

Kursen var indelad i en praktisk (training) del och en teoretisk (PBL) del. I den förstnämnda lärde vi oss att kalkylera och använda oss av mikroekonomi och i den teoretiska delen läste och diskuterade vi makroekonomi. Den del av kursen där vi var tvungna att räkna ansågs vara en av de tuffaste utmaningarna under den termin vi spenderade på Unimaas. Koordinatorn, som också lärde ut mikroekonomin, var dessutom den bästa vi haft under hela terminen. Detta resulterade i en väldigt givande kurs, och vi har fått höra i efterhand att det vi lärde oss att räkna lika mycket som många ekonomistudenter lär sig under en 15 poängskurs. Vi fick lära oss om utbud och efterfrågan med hjälp av den neoklassisk ekonomiska teorin. Alla de exempel vi använda oss av var kopplade till hälsa och sjukvård. Den teoretiska delen instuderades via PBL och var enligt mig svårare än den praktiska delen. Mycket troligt på grund av att det var vår första PBL, men även för att det var en uppsjö med rekommenderad litteratur. Huvudboken var dock från Folland (2007), The Economics of Health and Health Care. Här fick vi lära oss om hälsoekonomins komplexitet och vad det är som skiljer den åt från andra ekonomigrenar, varför man inte kan tillämpa klassisk ekonomi på hälsa och sjukvård och hur det egentligen är möjligt. Denna del av kursen var väldigt intressant eftersom vi lärde oss ofantligt mycket om hälsosystem i olika länder (dock mestadels Nederländerna). Det breddade även min kunskap ytterliggare då ämnena diskuterades i PBL grupper och man fick höra om andra studenters uppfattning om de olika problem kopplade till hälsoekonomi som existerar runtom i världen. Den teoretiska delen avslutades med en tentamen. Denna kurs om någon rekommenderas varmt till framtida utbytesstudenter.

2.5.1 Strategy and Strategic Management in Health Care:
         Health Care Organisations and Their Environment

Som tidigare är nämnt så var inte denna kurs planerad och därför hade jag inte heller några förväntningar på den.  Kursen kan kännas ligga ganska långt bort från ämnet Folkhälsovetenskap, men var faktiskt ganska intressant ändå. Den var indelad i en teoretisk (PBL) del, en uppsats del och liten praktisk (training) del. I våra PBL grupper hade vi mycket liiteratur att läsa i och med att koordinatorn rekommenderade oss två 'huvudböcker' Keuning (2007), Management. A European Perspective. och Swayne (2006), Strategic Management of Health Care Organizations. Jag föredrog den sistnämnda då den var inriktad på management inom hälsosektorn (dock ur ett amerikanskt perspektiv). Kursen upplägg var enligt en modell ur Swayne som även är ramverket för den boken. Vi fick lära oss om organisationer och strukturer, ledarskap och allt om hur en strategi kommer till och förändringar i omgivning och miljö, till formulering, till anpassning, konkurrens, teorier och modeller, till implementering. Den teoretiska delen avslutades med en tentamen. Den praktiska delen i denna kurs var relativt liten och varade bara i ca två veckor. Här fick vi mer fokuserat lära oss om organisationsutveckling, omgivningens påverkan och hur en organisation ständigt måste anpassa sig samtidigt som den måste hålla sig stabil. I uppsatsdelen vart vi indelade 3 - 4 stycken ur vår PBL grupp. Målet var att intervjua ett servicebaserat företag om dens strategier och management för att sedan skriva en uppsats på 10 sidor om det. Jag hade otur med denna uppsats då jag först hamnade i en grupp med 3 där en valde att hoppa av i ett kritiskt skede. Vi var därför endast 2 att skriva vilket blev väldigt krävande och stressfyllt. Jag tror dock att denna del kunde ha varit väldigt kul. Denna kurs rekommenderas, kanske framförallt för att de andra kurserna som istället finns att välja mellan har klara nackdelar i och med att vi redan studerat dem på KI.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Work and Health

2.4.4 Theory and Assessment of Occupational Health

Denna kurs var inriktad på arbetsrelaterad hälsa ur ett meso perspektiv. Den bestod av en praktisk (training) del och en teoretisk (PBL) del. Det hälsoproblem som diskuterades genom kursen var stress och därav handlade mycket om utbrändhet (enligt Maslach) och low back pain. Kursen utgick från The Model of Work, Stress and Health och varje PBL tillfälle innehäll i princip en del av modellen varje gång. För detta hade vi ingen huvudsaklig bok som vi använde. Vi fick även lära oss om organisationer (vilket liknande det i strategic management kursen). För detta använde vi Mintzberg (1993), Structures in Fives. Designing effective organizations. Det var dock lite förvirrande eftersom vår koordinator var ny och informerade oss om att läsa en nyare version av Mintzberg (som hon inte hade läst) och den handlade om sex strukturer istället för fem. Den teoretiska delen avslutades med en tentamen. I den praktiska delen skulle vi, genom att skriva en lättare uppsats, skapa en egen modell relaterad till stress. Detta var en intressant och rolig uppgift, dock var det lite förvirrande i början av kursen vad som egentligen skulle göras. Denna kurs kan rekommenderas och antagligen kommer den bli bättre planerad till nästa år då koordinatorn har lite erfarenhet.

2.5.4 Individual Assessment and Interventions

Precis som tidigare nämnda kurser var denna också indelad i en teoretisk (PBL) del och en praktiskt (training/uppsats) del. Vad som först och främst bör nämnas är att denna kurs var väldigt strukturerad och de två delarna i kursen sammanvävdes väldigt fint. Jag tror mycket av det berodde på den fantastiska lärare vi hade i den praktiska delen. I PBL grupperna fick vi lära oss om Vocational Rehabilitation och Personnel Selection och hela dess processer. Den förstnämnda handlar om att hitta ett jobb åt en person med någon slags svårighet, den andra om att hitta rätt person för ett specifikt jobb. I dessa processer ingick allt gällande intervju, till psykologiska och fysiska tester, till rehabilitering (kognitiv beteende terapi) och rådgivning. De kursböcker som användes mest var Guion (1998), Assessment, Measurement and Prediction for Personnel Selection. och Rubin & Roessler (2001) The Vocational Rehabilitation Process: Evaluation Phase. och Power (2006), A Guide To Vocational Rehabilitation. Det var relativt intressant innehåll i den teoretiska delen men återigen kändes ämnet ganska långt ifrån Folkhälsovetenskap. Den teoretiska delen avslutades med en tentamen. Vad som gjorde denna kurs riktigt bra var den praktiska delen. Här hade vi möte ungefär en gång i veckan och fick testa på alla olika sorters intervjuer med hjälp av rollspel. Vi var i grupper om 4 och fick både prova på hur det var att bli intervjuad samt intervjua själva. Vi följde samma processer som under den teoretiska och fick även prova på vissa tester som sedan kopplades till intervjuerna. Vi hade hela tiden en kunnig med oss under mötena som gav feedback. Alla som deltog gjorde det seriöst och gick in i sina roller vilket jag tror gjorde det hela mycket roligare. Allt vi gjorde skulle samlas i en uppsats som, förvisso blev väldigt omfattande men, var väldigt kul att skriva. Denna kurs rekommenderas varmt.


-----------------------------------------------------------------------------------------------

2.6A Introduction Health Technology Assessment

Detta var den sista kursen vi läste och alla studenter från de 4 olika tracken läser denna. Kursen bestod endast av en praktisk del, dock en ganska omfattande sådan. Vi fick arbeta i par och skulle skriva en uppsats där vi gjorde kostnads-effektivitets-nytto analyser (CEA, CUA). Målet med kursen var att jämföra två teknologier inom hälso- och sjukvården. Varje vecka träffades vi i grupper, dock ej PBL, för att rapportera vad vi gjort och få feedback. Uppsatsen skulle omfatta ca 20 sidor totalt och, som kanske är underförstått, innehålla långa uträkningar. Vi var tvungna att leta mycket artiklar om det ämne vi valt att skriva om för att sedan kunna jämföra de olika interventionerna/teknologierna med varann vad det gäller kostnad och effektivitet. Vi fick lära oss att kalkylera QALY och hur man kan relatera det till kostnad. Kursboken vi använde oss av för metod delen var Drummond et al. (2005), Methods For the Economic Evaluation of Health Care Programmes. Jag gillade denna kurs och hade en bra arbetspartner, vi planerade tiden väl och hamnade därför aldrig under stress såsom vissa andra grupper. Det var kul att räkna och se hur det går till att göra denna typ av analys. Dock kändes det emellanåt lite tradigt eftersom man hela tiden var tvungen att göra kompromisser då uppsatserna gjordes baserat på andra artiklar. En annan negativ sida med kursen var att den ägde rum in till mitten av Juli vilket kändes som en månad för länge. Mellan varven var det väldigt svårt att hålla fokus och humör uppe. Men som helhet var jag väldigt nöjd med kursen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

WRITING English Writing Training

Den här kursen skiljer sig från de andra i och med att den i princip endast handlade om Engelska skrivfärdigheter, dock med viss koppling till hälsa. Kursen omfattade endast 1 ECTS och valdes endast för att få ihop totalt 30 ECTS (denna måste alltså läsas). Vi träffades i PBL grupper en gång i veckan och utgick ifrån ett kurshäfte som innehöll tonvis med övningar som vi gick igenom under mötet. Mellan mötena fick vi först skriva ett research proposal (max 1000 ord) och sedan research report (max 1000 ord). Det var den sistnämnda som bestämde vårt betyg. Under varje möte fick vi feedback av gruppledaren och andra studenter. Jag tyckte övningarna kunde kännas lite lama och göra, lite som på högstadiet. Men jag tror även att kursen faktiskt gav mig ganska bra med kunskap som jag har nytta av.

Språk och kultur

Språket som används hela tiden, vare sig det gäller skola eller fritid, är Engelska. Holländarna är generellt mycket bra på Engelska och det var inga problem att ta sig runt. Undervisning kunde dock vara lite komplicerad om föreläsaren hade svårigheter med språket. De har något de kallar internationella klassrum så allting måste vara på engelska och alla studenter måste prata engelska med varandra hela tiden även om de pratar med varandra. Denna vetskap kändes bra i och med att det kunde kännas som att man 'förstörde' för en hel PBL grupp om man var den enda utbytesstudenten och alla på grund av detta var tvungna att prata engelska. Skolan erbjuder en English Writing Skills kurs (beskriven tidigare) som alla i princip måste läsa.

Vad det gäller det Holländska språket så har jag inte lärt mig mycket. Dock påminner det ibland lite om Svenskan, man kan känna igen vissa ord och förstå vad det står på mjölkpaketen etc. Dock anser jag det inte vara nödvändigt att lära sig språket mer, om man inte har speciellt intresse för det.

I grund och botten är det inte någon större skillnad på den Holländska och Svenska kulturen, vi är båda väldigt utvecklade länder och har samma åsikt om mycket, Holländarna är dock mer liberala än oss, vilket kan synas inte minst i deras drogpolicys osv., men även när man har en konversation med dem. De är även väldigt förtjusta i friterad mat. Jag kan nog inte säga att vi blev väldigt integrerade med Holländare men jag tycker att vi snabbt och enkelt blev integrerade i Holland. Jag tror det är ganska typiskt att utbytesstudenter håller sig till varandra i och med att alla är i samma position och ingen känner någon sen tidigare.

Fritid och sociala aktivteter

Som nämndes i början av rapporten så arrangerade ESN mycket aktiviteter första veckan för alla utbytesstudenter och sedan några happenings då och då. Men vi gick ändå inte på så många av dessa aktiviteter då vi spenderade tid med de andra utbytesstudenterna från vår fakultet. Vi var ca 15 stycken och kom från England, Tyskland, Litauen, Österrike, Danmark och Sverige. Det var en väldigt härlig grupp och jag har träffat människor som jag kommer att hålla kontakten med långt framöver, Huruvida vi spenderade tid med Holländska studenter så skedde inte detta i någon större omfattning. Det var kanske någon enstaka som vi umgicks med på grund av att den kände någon i våran grupp och så vidare. Men det känns inte som någon större förlust i och med att vi hade det så bra i vår grupp.

Vad det gäller idrott så fanns ett fitness center lokerat precis bredvid skolan. Som student blev man medlem för ca 60 Euro för hela perioden, vilket var det billigaste man kunde hitta. I kortet ingick gym, sportaktiviteter, sim. Utöver detta är Maastricht relativt platt så cykling och joggingrundor är perfekt.

Maastricht som stad är fin, ca 120 000 invånare varav många studenter, varav många Tyskar. Stan är väldigt gammal, har en fin historia och det finns mycket turistliknande saker att se. Det finns ganska mycket uteställen att gå om man vill dansa, dock har Holländarna en fruktansvärd musiksmak enligt mig så det var svårt att hitta något som verkligen passade. Ett riktigt tips är något som kallas 'The Fabric', eller 'Landbouw band' (något liknande). De har bara öppet sporadiskt, tar plats i en gammal mjölfabrik med fantastisk miljö och billig öl. Ett mysigt café att rekommendera är 'Cafe Zontag'. Ett speciellt och upplevelsefyllt ölcafe kallas 'Take One'. Jag tror att alla dessa tre bör finns med om man tittar i en turistguide, de är välkända i staden. Det finns även en massa andra ställen, och gillar man öl så har man tur, närheten till Belgien gör att det finns en uppsjö att välja mellan, var man än går.

Dock kan stan kännas liten efter ett tag och vi gjorde tillsammans med de andra studenterna en himla massa utflykter. Maastricht ligger som i en liten sträng längst ned i Holland och har otroligt nära till både Tyskland, Luxemburg, Frankrike och Belgien (på gränsen). Att åka tåg är billigare än i Sverige, men det kanske är för att landet är betydligt mindre. Det går även att köpa ett rabattkort för ca 50 Euro så att man kan åka alla tåg 40% billigare. Vi gjorde resor till Amsterdam, Antwerpen, Paris, Berlin, Köln, Dusseldorf och många andra närliggande orter. Vi gick på festival kallad PinkPop som äger rum varje år i slutet av Maj i Landgraaf strax utanför Maastricht (det finns även en inomhus skidbacke där som vi besökte). Får man lite hemlängtan så ligger IKEA inte långt bort, 30 min resväg till en stad kallad Heerlen. Gillar man att se sig omkring så är Maastricht helt fantastisk!!

Sammanfattning

Som tidigare nämnt så kanske inte alla studier hade perfekt koppling till folkhälsa och vad jag är intresserad av. Men det var väldigt givande ändå, inte minst för att få ett annat perspektiv. Det som  dock främst har påverkat mig är nivån de har på studierna i Maastricht. Tempot är avsevärt högre än vad vi är vana vid och jag har blivit otroligt mycket mer tidseffektiv och strukturerad vad det gäller studier. Självklart kommer detta även påverka mig positivt i kommande yrkesroll. Jag känner även själv att jag har utvecklat min engelska avsevärt, jag har fått betydligt mer självförtroende och kan ta mig fram betydligt bättre nu för tiden. Utöver detta så har jag fått nya intressen om vad jag vill göra i framtiden, men som kanske inte rört de ämnen jag studerade där nere. Jag vet att jag trivs med att spendera tid med nytt folk, på främmande plats och utbyta erfarenheter med folk från andra kulturer. Jag vet att allt detta har en positiv inverkan på mig och min framtida yrkesroll. Jag tror även att perioden kan ha påverkat mina studier vid KI eftersom jag nu har sökt att läsa Nationalekonomi till hösten, detta val påverkades antagligen av att vi hade en sån fin kurs i Hälsoekonomi där nere.

Jag tror att jag har sagt allt som bör och kan sägas, så jag vill bara avsluta med och säga Tack. Jag har haft alldeles underbara 6 månader i Maastricht och önskar inget annat!