Om man känner att man är redo för att pröva på något nytt och tycker om att utmana sig själv är en utbytestermin något att rekommendera. Efter att ha läst på läkarprogrammet i 4 år kände jag att var trött på studentlivet i Stockholm. Då tog jag mitt pick och pack och åkte till Heidelberg, en liten stad i södra Tyskland. Jag kunde välja på att åka till Heidelberg eller Berlin. Jag valde HD då detta universitet ungefär har samma kursupplägg som termin 9 vid KI. HD´s universitet har sedan ett par år tillbaka ett system liknande vårt med teori integrerat med praktik. Mitt bästa råd för att få reda på den information man behöver: läs gamla reserapporter! Läs även på Heidelbergs universitets hemsida där finns en speciell länk för Erasmusstudenter.

Nedan har jag sammanställt en lista för vad man behöver ordna med innan man åker:

Jag tycker det räcker att vara där 2 arbetsdagar i förväg men då har man det lite stressigt. Om man inte har ordnat med boende bör man nog vara där någon/några veckor i förväg. Det erbjuds en introduktionskurs via AAA men den hinner man inte gå på om man åker på höstterminen. Annars finns information om denna kurs på universitetets hemsida. Man kan anmäla sig till att få en fadder via "buddyprogrammet" som anordnas av tyska läkarstudenter. Om man har turen att få en bra sådan kan man få otroligt mycket hjälp av detta.

·         Vid ankomst bör man kontakta Erasmuskoordinatorn som sitter vid universitetsområdet i Neuheimer Feldt. Skriv ett mail till henne och kolla när hon har drop-in tider. Hon ger dig schema för första kursen samt hjälper dig med att få inloggning till medicinstudenterna interna nätverk där man kan få tag i alla scheman samt pp-presentationer osv.

·         Därefter måste man skriva in sig vilket man gör vid Akademischer Auslands Amt(AAA) i alt stadt, Seminarstrasse 2. Detta är en ganska krånglig process som kräver stort tålamod. På hemsidan står vad det är man behöver. När jag åkte ner hade jag inte fått mitt antagningsbesked än men allt löste sig på plats.

·         När man registrerat sig kan man köpa semesterticket med vilken du kan åka all kommunal trafik med i Heidelberg samt i närområdet. Jag köpte inte semesterticket för den är ganska dyr (ca 127 Euro) om man bara ska vara där 3 mån. Istället cyklade jag överallt med cykeln som jag hyrde från AEGEE för 15 Euro (50 Euro deposition).

·         Om man vill öppna ett bankkonto har jag fått höra att man kan göra det på SEB.

·         Egentligen ska man även registrera sig hos borgmästaren. Jag tyckte det verkade alldeles för krångligt så jag gjorde inte det. Vissa menar på att man kan behöva betala böter om man inte gör det men jag kom undan i alla fall.

·         Slutligen måste man fixa ett Campuscard som du kan använda för att äta på mensorna och så vidare. Campuskortet kan man dock endast få när din universitetsavgift är registrerad som du betalat i samband med inskrivning. Man kan få ut kortet i URZ som finns i Neuheimer Feldt där kan du också få ett konto för att använda datorerna som finns där samt skriva ut gratis!

Heidelberg är en dyr stad med tyska mått mätt. Jag tyckte att kostandsläget var betydligt billigare än i Sverige. Framför allt livsmedel var billigare, om man handlar på LIDL, ALDY eller Penny. Man har inga matlådor med sig på universitetet. Istället äter man på de olika mensorna som man kan likna vid studentmatsalar. Det finns tre stycken: Triplex-mensa och Marstall Café som ligger inne i alt stadt samt mensan i Neuheimer Feldt. Priset för en lunch är ca 2-5 Euro. Om man vill njuta av maten är Marstall Café det enda som man kan rekommendera. Försök få tag på ett mitarbeiterkarte då du med detta kan äta i personalmatsalar, där maten är betydligt bättre, samt köpa billigt kaffe när du har föreläsningar.

Jag bodde tillsammans med en tysk i ett så kallat WG, vilket är den vanligaste boendeformen bland tyska studenter. Jag hittade min bostad på nätet www.WG-gesucht.de . Den kostade 300 Euro i månaden men var mycket fräsch med balkong. De flesta lägenheter som jag tittade på hade 250-350 Euro i hyra. Jag skickade många intresseanmälningar och jag har hört från andra utbytesstudenter att det varit svårt att få en bostad. De områden som jag skulle rekommendera att bo i är Alt stadt, Weststadt, Neuheimer Feldt, Handshuheim. Jag bodde i Weststadt. Därifrån tog det ungefär 15 min att åka till universitetet och ca 5 min till alt stadt med cykel. Annars kan man ha turen att få en bostad förmedlad av universitet, detta är dock inte troligt om man åker på hösten.

Jag läste kurser motsvarande neuro-sinnen-psyke på termin 9. Generellt kan jag säga att det är mycket mindre klinik på kurserna i Tyskland och den klinik som finns brukar vara av sämre kvalitet. Oftast svassar man efter en handledare och man får inte många tillfällen att själv prata med patienter, undantaget var neuro- och psykiatrikursen. Heidelbergs universitet ska dock ha mer klinik än andra tyska universitet.

Viktigt att komma ihåg är att använda titlar. Tyskland har en mycket hierarkiskt sjukvård och kandidaterna står längst ner i hierarkin. Vidare kan man säga att de har fler katedrala föreläsningar. De har några PBL-seminarier men det verkar inte som om de tyska studenterna är så intresserade av dessa så mestadels brukar diskussionerna vara ganska oengagerade. Generellt kan jag dock säga att den teoretiska nivån hos tyska studenter är något högre än i Sverige. Jag skrev alla tentor men det är inget man måste göra. Om man inte skriver tentor kommer det stå på ditt ”transcript of records” bara ”participated” och du kommer inte få några ECTS-poäng. Detta spelar dock ingen roll om du får godkänt på svenska tentan. Jag gjorde alla tentor i Tyskland mest för att testa på och fick godkänt på alla men var ändå tvungen att skriva stora tentan i Sverige. Alla tentor är av multiple choice-karaktär vilket är bra om man inte behärskar språket så bra. Om man inte förstår frågorna på tentan brukar de som vaktar vara mycket snälla med att förklara. Dessutom får man ha med sig ordbok. I Heidelberg är de kliniska blocken uppdelade i moduler om 4 eller 2 veckor. Dessa moduler kan man pyssla ihop lite hur som helst. Fundera över vilka kurser du vill läsa i Tyskland och prata med ämnesföreträdarna i Sverige. Jag läste alla utom de två sista modulerna i block III. Mina kurser var bara på tre månader och det alldeles för kort tid för att man verkligen ska kunna sätta sig in i språket och de tyska studierna. Försök läsa fler moduler om du känner att du har möjlighet till det. Det som var bra med att följa ett spår är att man lär känna en klass annars får man en ny klass vid byte av varje modul. Ytterliggare en viktig sak är att all undervisning är obligatorisk, även föreläsningar.    

Jag hade läst tyska i gymnasiet samt bott i Tyskland i 10 mån innan. Jag tyckte ändå att det var segt med språket i början. Föreläsningarna gick ganska bra att hänga med på för man använder samma typ av facktermer vilka låter likartade på tyska. Jag tyckte att det svåraste var att prata med patienter för de har ofta någon konstig dialekt och vissa pratar väldigt otydligt. Kursarna var också svåra att förstå ibland men man får helt enkelt be dem att prata lite långsammare. Jag gick inte någon språkkurs men jag tror att det är en väldigt bra idé att göra det för man märkte att de utbytesstudenter som gjort detta var mycket säkrare. Den kurs som erbjuds av universitetet hinner man inte gå på om man åker på höstterminen men det finns massor med språkkurser som man kan gå på om man känner för det.

Kulturellt skiljer sig Tyskland och Sverige mer än vad man kan tro. Jag kan till exempel ha svårt för att vissa tyskar kan låta så otrevliga ibland. Jag har en tendens att ta det personligt men jag tror helt enkelt att de kan ha ett hårdare tonfall utan att de menar så mycket med det. Annars tyckte jag att det var enkelt att få kontakt med tyskarna. Sverige är ett mycket populärt land och många hobbypluggar svenska.

Heidelberg är världens mysigaste studentstad och det är väl mest för fritidens skull som man åker dit. Det finns en stor sportanläggning på universitetsområdet som har massa aktiviteter som man kan delta i och där de flesta är helt gratis för studenter. Jag testade på olika danskurser vilka alla var jättebra och jag träffade mycket trevligt folk på kurserna. Annars ordnas en tisdagspub för utbytesstudenter på Brass Monkey där man också kunde träffa nya människor. Denna pub ordnas av AEGEE som även ordnar andra aktiviteter för utbytesstudenter så kolla in deras hemsida. AAA ordnar också utflykter för utbytesstudenter. Enda kruxet är att när man åker på höstterminen börjar man mycket tidigare än övriga fakulteter vilket gör att de flest aktiviteter kommer först på slutet. Annars kan jag varmt rekommendera att anmäla sig till buddyprogrammet. Min buddy var världens underbaraste, hon hade läst kirurgkursen på KI ett år innan så hon kunde prata svenska. Hon hjälpte mig med allt möjligt från att låna ut sovsäck till att rätta mina fallanalyser.

Jag trivdes väldigt bra i Heidelberg men detta var främst för att jag lärde känna trevliga människor och fick vara med om saker som jag annars inte hade fått vara med om. Det är en stor utmaning att studera på ett annat språk och man får verkligen en självförtroendekick när man märker att man faktiskt klarar av det. Dessutom är det nyttigt att se hur sjukvårdssystemet fungerar i andra länder. Jag ångrar absolut inte att jag åkte. Det var något av det bästa jag gjort under min utbildning hittills, men jag tycker att man ska vara förberedd på att man inte får lära sig samma saker som på KI. Detta behöver dock inte vara något negativt. Jag tror att det även berikar svensk sjukvård att ha personer som sett andra system.