Det har nämnts i tidigare reserapporter men tåls att upprepas; se till att börja med allt administrativt arbete i tid. Det är mycket pappersarbete som skall genomföras så gör en tidsplan för alla dokument som skall skickas in till Baylor respektive uppvisas på amerikanska ambassaden. Börja med att maila Donna More (donnak@bcm.tmc.edu) och be om ditt sk authorization number. Detta används senare i all kontakt med Baylor och skall anges på alla dokument som du skickar dit.

De dokument som skall skickas in är följande:

När du sedan har fått ditt I-20 formulär så är det bara att boka en tid på ambassaden. Detta kan ta tid beroende på om det är högsäsong eller inte. Jag fick en tid två veckor senare. Till ambassaden tar du med dig:

Vi hade tänkt att vara ute i god tid och registrera oss redan veckan innan kursstart. Detta var dock något som visade sig omöjligt när vi väl var på plats. Räkna således med att första dagen på kursen kommer att gå åt till inskrivning. Du börjar på Donna Moores kontor och spenderar sedan resten av dagen med att åka runt till olika campus för att samla underskrifter och stämplar. Detta kan vara otroligt tålamodskrävande med mycket väntan så ta med en bra bok eller annan underhållning. Se även till att bunkra upp med tillräckligt mycket kontanter för alla administrativa avgifter som skall betalas första dagen.

Kolla också med kursadministratören på din kurs om när du kan få utbildning i journalsystemet (EPIC på Ben Taub). Detta krävs för att du skall kunna arbeta på respektive klinik och hantera patientjounaler.

Utbildningskulturen i USA är på många sätt fantastisk. Läkarstudenter drillas tidigt i att presentera och lära ut. Detta genomsyrar sedan hela utbildningssystemet och det förväntas av samtliga att man undervisar den som är under en själv i hierarkin. På så sätt känner man sig som student aldrig i vägen på sjukhuset och så gott som alla från Attendings (motsv Överläkare) till Interns (motsv AT-läkare) gör sitt bästa för att försöka undervisa och instruera. På ronderna får man hela tiden frågor anknutna till de patienter man har. Spännvidden på frågorna kan vara allt från prekliniska detaljer till epidemiologi. Generellt så förväntas man vara mer förberedd och påläst här än hemma i Sverige men det är helt ok att ibland svara fel eller inne kunna. Endast vid ett fåtal tillfällen upplevde jag det som att handledaren ville sätta dit en, det som de amerikanska studenterna kallar för “pimping”. För det mesta är dock handledarna mycket duktiga på att känna av var ens kunskapsmässiga begränsningar ligger och anpassar undervisningen därefter. Det är också vanligt att man får mindre uppgifter att presentera. Det kan vara en artikel att läsa på och presentera eller att läsa på symptom och behandling vid en viss åkomma. Detta gör att man hela tiden stimuleras till lära sig och tiden som man bara sitter av begränsas till ett minimum.

Bra saker att träna på innan man kommer hit är medicinsk engelska inklusive de vanligaste förkortningarna samt att lämna muntlig rapport enligt SOAP standard.

Det finns inte så mycket att säga om USA:s språk och kultur. Som svensk smälter man in tämligen väl. Texas i allmänhet och Houston i synnerhet präglas av en väldigt vänlig stämning och majoriteten är av invånarna är betydligt artigare och trevligare än vad man stöter på hemma i Stockholm. Sedan är ju amerikanerna regerande världsmästare i Small talk vilket underlättar i alla sociala situationer. Man behöver inte heller skämmas för sin engelska då amerikaner, och läkare i synnerhet, är vana vid personer som kommer från världens alla hörn och som pratar med varierande grad av accent.

   Jag läste endast kurser på BTGH vilket är ett statligt sjukhus på vilket ffa utförsäkrade personer vårdas och detta har säkerligen påverkat min upplevelse av amerikansk sjukvård. Det skulle så klart varit intressant att även ha fått erfarenhet från de stora privata sjukhusen på TMC så som St Lukes och Methodist. Jag valde dock Ben Taub för samtliga kurser då jag hört från tidigare utbytesstudenter att det var där man fick göra mest i praktiken. Detta var också en åsikt som verkade delas av de amerikanska Baylor studenter som roterade på samtliga sjukhus.

I Houston finns hur mycket som helst att göra och har man Stockholm som referens så finns det ett enormt utbud av aktiviteter för alla. Houston är dock  stort och tillgång till bil är en fördel. Vi hade turen att ha bekanta med bil så vi klarade oss utan att behöva hyra. 

Det finns många social aktiviteter som händer i och omkring Rice Univeristy och det intillliggande Rice Village. För att bara nämna ett så anordnas det varje tisdag ett löpar-event runt Rice där många studenter deltar på en avslappnad nivå. Rice Village är också populärt att besöka kvällstid pga ett bra utbud av trevliga restauranger och barer.

Jag och min kursare spenderade även en stor del av vår lediga tid på UTH Recreation Center vilket är en stor träningsanläggning med gym, simbanor, squash/badmintonhall samt utomhusplaner för tennis och basket. Mycket uppskattat med tanke på att det inte alltid är den mest hälsosamma maten man sätter i sig under dagarna på kliniken.